https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=T&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Tabu \u00e4r n\u00e5got som allm\u00e4nt uppfattas som antingen mycket f\u00f6rbjudet eller alltf\u00f6r heligt f\u00f6r ”vanliga” m\u00e4nniskor att utf\u00f6ra. Exempel p\u00e5 f\u00f6rbud \u00e4r kannibalism, pedofili och incest.<\/p>\n\n\n\n Exempel p\u00e5 tabu \u00e4r matrestriktioner inom religion, exempelvis halal och kosher, religi\u00f6s vegetarianism och kannibalism. Andra exempel \u00e4r sexuella, exempelvis homosexualitet, f\u00f6rh\u00e5llanden mellan personer fr\u00e5n olika folkgrupper, incest, pedofili, nekrofili och \u00e4ven beteendem\u00e4ssiga, som att rapa eller sl\u00e4ppa sig, anv\u00e4nda vissa sorters droger, osv. \u00c4ven att som kvinna inte d\u00f6lja h\u00e5ret i vissa muslimska l\u00e4nder och visa nakenhet i v\u00e4stv\u00e4rlden \u00e4r exempel p\u00e5 tabu. Dessutom kan vissa h\u00e4lsoproblem anses tabubelagda, s\u00e5som avf\u00f6ringsinkontinens f\u00f6r att bara n\u00e4mna ett exempel.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tabu<\/a><\/p>\n\n\n\n Tacksamhet \u00e4r en positiv k\u00e4nsla eller attityd inf\u00f6r n\u00e5got som n\u00e5gon annan har gjort. Den handling som kan ge upphov till tacksamhet \u00e4r n\u00e5got som (a) p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kostade personen som utf\u00f6rde handlingen (b) upplevs v\u00e4rdefullt av den som k\u00e4nner tacksamhet och (c) var en medveten handling. Tacksamhet kan ocks\u00e5 vara en k\u00e4nsla eller ett tillst\u00e5nd av upprymdhet och tillfredsst\u00e4llelse \u00f6ver n\u00e5got man har, till exempel familj, hem eller arbete.<\/p>\n\n\n\n Otacksamhet \u00e4r inte bara en brist p\u00e5 tacksamhet utan kan \u00e4ven vara en egen, negativ, attityd. Otacksamhet kan exempelvis uppst\u00e5 som en f\u00f6ljd av att personen som utf\u00f6r en handling inte har (eller inte upplevs ha) \u00e4rliga motiv, men ocks\u00e5 som ett resultat av exempelvis prestige inf\u00f6r en faktiskt v\u00e4lmenad handling, n\u00e5got som kan upplevas negativt av en tredje person.<\/p>\n\n\n\n Tacksamhet kan uttryckas med ord (tack), gester eller g\u00e5vor. Vanliga tacksamhetsgester \u00e4r appl\u00e5der eller en kram.<\/p>\n\n\n\n Enligt svensk folktro var det inte alltid r\u00e4tt att tacka. Om man anlitade en klok gumma eller gubbe f\u00f6r att botas fr\u00e5n sjukdom skulle man inte tacka efter\u00e5t, f\u00f6r d\u00e5 omintetgjordes hela botarbetet. Ett annat illustrativt exempel \u00e4r en ber\u00e4ttelse om en fiskarpojke som skulle m\u00f6nstra p\u00e5 sin f\u00f6rsta fiskeb\u00e5t. I bes\u00e4ttningens n\u00e4rvaro \u00f6verl\u00e4mnades en g\u00e5va till pojken, som dock inte k\u00e4nde till vad han f\u00f6rv\u00e4ntades s\u00e4ga enligt seden. S\u00e5lunda tackade pojken artigt, varp\u00e5 den \u00e4ldre fiskaren snabbt svarade: \u201dKyss mig i \u00e4ndan!\u201d Med sitt tack hade pojken varit n\u00e4ra att orsaka olycka, men fiskargubben avv\u00e4rjde olyckan med sitt kraftuttryck.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tacksamhet<\/a><\/p>\n\n\n\n T\u00e4nkande<\/strong> \u00e4r de medvetna processer som st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5r i m\u00e4nniskanspsyke. T\u00e4nkande \u00e4r en del av kognitionen. Fr\u00e4mst avses processer relaterade till minne, f\u00f6rest\u00e4llningar och f\u00f6rst\u00e5else av sinnesintryck. T\u00e4nkandet behandlar den information som m\u00e4nniskan absorberar, och l\u00f6ser problem samt fattar beslut. Medan perception handlar om sinnesintryck, handlar t\u00e4nkandet om f\u00f6rst\u00e5elsen och medvetandeblivandet av dessa intryck, en process som involverar de individuella erfarenheterna och kunskaperna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/T%C3%A4nkande<\/a><\/p>\n\n\n\n t\u00e4vlan i simgrenar<\/p>\n\n\n\n T\u00e4vlingssimning \u00e4r en sport som kan ut\u00f6vas b\u00e5de individuellt och i lag. Sporten utf\u00f6rs i vatten, oftast i en simbass\u00e4ng, d\u00e4r det g\u00e4ller att simmaren anv\u00e4nder sig av ett eller olika sims\u00e4tt, beroende p\u00e5 vilken gren simmaren t\u00e4vlar i. T\u00e4vlingsregler har fastst\u00e4llts av det internationella organet FINA.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/T%C3%A4vlingssimning<\/a><\/p>\n\n\n\n fordon som hyrs, med f\u00f6rare<\/p>\n\n\n\n En taxi \u00e4r ett transportmedel till lands eller till sj\u00f6ss, d\u00e4r en f\u00f6rare k\u00f6r en eller flera passagerare mot betalning i en taxibil eller taxib\u00e5t (\u00e4ven b\u00e5ttaxi eller sj\u00f6taxi) till en av passageraren\/passagerarna best\u00e4md plats, normalt inte p\u00e5 en s\u00e4rskild linjestr\u00e4ckning. Man kan boka dem eller fr\u00e5n vissa platser utnyttja dem utan f\u00f6rbokning. Det finns ocks\u00e5 delad taxi, som g\u00e5r p\u00e5 n\u00e5got som liknar linjer, till exempel till och fr\u00e5n mindre flygplatser eller skolor eller med taxib\u00e5t till eller fr\u00e5n vissa bryggor.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Taxi<\/a><\/p>\n\n\n\n person med yrke att k\u00f6ra taxi<\/p>\n\n\n\n En taxif\u00f6rare eller taxichauff\u00f6r \u00e4r en person som yrkesm\u00e4ssigt och mot betalning utf\u00f6r persontransport i personbil eller minibuss som \u00e4r registrerad som taxi. I Sverige kr\u00e4vdes tidigare att man minst hade k\u00f6rkortsbeh\u00f6righet taxi, alternativt att man hade k\u00f6rkortsbeh\u00f6righet D (buss). Numera kr\u00e4vs att man innehar k\u00f6rkortsbeh\u00f6righeten B samt taxif\u00f6rarlegitimation, som man f\u00e5r genom ett prov p\u00e5 V\u00e4gverket, samt en vandelspr\u00f6vning p\u00e5 Transportstyrelsen.<\/p>\n\n\n\n Stockholms f\u00f6rsta kvinnliga chauff\u00f6r hette Maud Hansson och var bosatt p\u00e5 Kungsholmen. Det var den 26 februari 1956 som hon gjorde debut. Tidigare arbetade hon som kartriterska p\u00e5 Sveriges Geologiska unders\u00f6kning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Taxif%C3%B6rare<\/a><\/p>\n\n\n\n scenkonst d\u00e4r ber\u00e4ttelser framf\u00f6rs inf\u00f6r publik<\/p>\n\n\n\n Teater, ibland drama eller sk\u00e5despel, \u00e4r en typ av scenkonst, som syftar till att agera, ber\u00e4tta, framst\u00e4lla eller f\u00f6revisa historier, id\u00e9er eller k\u00e4nslor inf\u00f6r en publik. Detta sker vanligtvis genom dialog, det vill s\u00e4ga tal och gester mellan olika rollfigurer, spelade, eller agerade av sk\u00e5despelare. Dessa m\u00e5ste kunna uttrycka alternativa personligheter, \u00e5ldrar, r\u00f6ster, k\u00f6n, och kroppsh\u00e5llningar. Sk\u00e5despeleriet i en teaterf\u00f6rest\u00e4llning samverkar med ett antal andra visuella element, s\u00e5som scenografi, ljuss\u00e4ttning, kostymering och smink. Ofta anv\u00e4nds ljud, specialeffekter och rekvisita f\u00f6r att f\u00f6rh\u00f6ja verklighetsintrycket.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Teater<\/a><\/p>\n\n\n\n En tekniker \u00e4r en yrkesperson med kunnande i teknik. Som epitet anv\u00e4nds \u00e4ven tekniker s\u00e5v\u00e4l bildligt som specifikt om de mer hantverks- eller hanteringsm\u00e4ssiga aspekterna av ett st\u00f6rre begrepp. (T.ex. om en idrottsut\u00f6vare inom lagsport, om dennes kvalitet avseende boll- och\/eller redskapsbehandling i motsats till sk spelf\u00f6rst\u00e5else. Eller som i tandtekniker som en smalare yrkesgrupp.)<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tekniker<\/a><\/p>\n\n\n\n Temperament<\/strong> kallades i \u00e4ldre psykologi, det vill s\u00e4ga humoralpatologin, arten av en m\u00e4nniskas personlighet eller sinnesst\u00e4mning.<\/p>\n\n\n\n De fyra temperamenten Det sangviniska temperamentet var livligt, v\u00e4xlande, sorgl\u00f6st. Ordet kommer av latinets sanguis som betyder blod. https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Temperament<\/a><\/p>\n\n\n\n Tid \u00e4r en grundl\u00e4ggande dimension i v\u00e5r tillvaro som g\u00f6r att vi kan beskriva h\u00e4ndelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att h\u00e4nda senare, det vill s\u00e4ga ge en ordnad f\u00f6ljd, en sekvens, av h\u00e4ndelser.<\/p>\n\n\n\n SI-enheten f\u00f6r tid \u00e4r sekund, utifr\u00e5n vilken l\u00e4ngre traditionella enheter \u00e4r definierade som minut, timme, dag, vecka, m\u00e5nad, \u00e5r, decennium, sekel, millennium. Andra SI-prefix f\u00f6r multipelenheter \u00e4r t\u00e4nkbara och decimaltid har f\u00f6reslagits med dygnet som utg\u00e5ngspunkt. Tid kan m\u00e4tas, liksom andra fysikaliska dimensioner. En m\u00e4tanordning f\u00f6r tid kallas klocka eller ur. En v\u00e4ldigt noggrann klocka kallas kronometer. Den allra noggrannaste klockan \u00e4r ett sk. atomur.<\/p>\n\n\n\n Det anv\u00e4nds flera olika kontinuerliga tidsskalor: Universell tid, Internationell atomtid (TAI), som \u00e4r basen f\u00f6r andra tidsskalor, Koordinerad universell tid (UTC), som \u00e4r standard f\u00f6r vardaglig tid, jordtid (TT), etc. M\u00e4nskligheten har uppfunnit kalendrar f\u00f6r att h\u00e5lla reda p\u00e5 dagarnas, veckornas, m\u00e5nadernas och \u00e5rens g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tid<\/a><\/p>\n\n\n\n Tillgivenhet, \u00f6mhet eller affektion \u00e4r ett sinnes- eller kroppstillst\u00e5nd som ofta f\u00f6rknippas med en k\u00e4nsla eller typ av k\u00e4rlek. Tillgivenhet har givit orsak till ett antal grenar inom filosofi och psykologi ang\u00e5ende: k\u00e4nsla (popularitet: k\u00e4rlek, h\u00e4ngivenhet etc.), sjukdom, p\u00e5verkan, tillst\u00e5nd att vara (filosofi) och sinnesst\u00e4mning (psykologi). ”Tillgivenhet” anv\u00e4nds generellt f\u00f6r att viga en k\u00e4nsla eller typ av k\u00e4rlek som \u00e4r v\u00e4rd mer \u00e4n sympati eller v\u00e4nskap. Etikf\u00f6rfattare anv\u00e4nder som regel ordet f\u00f6r att h\u00e4nvisa till olika k\u00e4nslotillst\u00e5nd, b\u00e5de varaktiga och st\u00f6tvisa. Somliga j\u00e4mf\u00f6r tillgivenhet med k\u00e4rlek fri fr\u00e5n typiska sensuella element.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tillgivenhet<\/a><\/p>\n\n\n\n aktivitet eller funktion gentemot betalning<\/p>\n\n\n\n En tj\u00e4nst \u00e4r en aktivitet eller funktion som tillf\u00f6r v\u00e4rde till en mottagare, betj\u00e4nar denna, utan att i sig inneb\u00e4ra att ett best\u00e5ende fysiskt objekt med eget v\u00e4rde tillf\u00f6rs mottagaren. Det engelska ordet service med samma betydelse anv\u00e4nds ibland i samband med betj\u00e4ning av en kund.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tj%C3%A4nst<\/a><\/p>\n\n\n\n beteende med symbolisk mening specifik betydelse med ursprung i det f\u00f6rg\u00e5ngna<\/p>\n\n\n\n Tradition \u00e4r ett latinskt ord i betydelsen ”\u00f6verl\u00e4mnande” och det som l\u00e4mnas vidare \u00e4r det kulturella och sociala arvet. Hit r\u00e4knas f\u00f6rutom invanda seder och bruk, olika syns\u00e4tt, spr\u00e5k och v\u00e4rderingar. F\u00f6rkortningen trad. f\u00f6r traditionell ist\u00e4llet f\u00f6r namn p\u00e5 f\u00f6rfattare eller komposit\u00f6r anger att text eller musik \u00e4r av ok\u00e4nd upphovsman och nedtecknad ur den folkliga traditionen.<\/p>\n\n\n\n Inom kristet spr\u00e5kbruk, s\u00e4rskilt katolskt spr\u00e5kbruk, syftar det fr\u00e4mst p\u00e5 kyrkans l\u00e4ra ut\u00f6ver Bibeln, som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n generation till generation av ”heliga” (med h\u00e4nvisning till Judasbrevet vers 3), och nedtecknats exempelvis i Den apostoliska traditionen, ett dokument som inte accepteras inom protestantiska riktningar. Uttrycket ”enligt traditionen” eller ”enligt katolsk ber\u00e4ttartradition” avser uppgifter i Nya testamentets apokryfer. I kristen tradition ing\u00e5r \u00e4ven i olika ritualer, seder och bruk inom kyrkan, protestantisk s\u00e5v\u00e4l som katolsk, som p\u00e5 samma s\u00e4tt traderas vidare.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tradition<\/a><\/p>\n\n\n\n f\u00f6rflyttning av personer, djur eller varor av n\u00e5got slag fr\u00e5n en plats till en annan<\/p>\n\n\n\n Transport \u00e4r en f\u00f6rflyttning av personer, djur eller varor av n\u00e5got slag fr\u00e5n en plats till en annan. Transporter \u00e4r fr\u00e4mst till f\u00f6r att p\u00e5 ett smidigt s\u00e4tt f\u00f6rflytta sig en l\u00e4ngre str\u00e4cka. Ordet kommer fr\u00e5n latinets trans (\u00f6ver) och portare (att b\u00e4ra). De olika systemen som anv\u00e4nds f\u00f6r att transportera kallas f\u00f6r transportmedel.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Transport<\/a><\/p>\n\n\n\n sport som kombinerar simning, cykling och l\u00f6pning<\/p>\n\n\n\n Triathlon \u00e4r en uth\u00e5llighetsidrott som best\u00e5r av tre grenar: simning, cykling och l\u00f6pning. Grenarna genomf\u00f6rs i en f\u00f6ljd utan avbrott och den som \u00e4r f\u00f6rst i m\u00e5l efter sista grenen (oftast l\u00f6pning) vinner t\u00e4vlingen. V\u00e4xling sker mellan sim- och cykelmomentet (T1) samt mellan cykel- och l\u00f6pmomentet (T2) i det speciella v\u00e4xlingsomr\u00e5det d\u00e4r triathleten p\u00e5 sin reserverade plats f\u00f6rvarar cykel, l\u00f6pskor samt kl\u00e4der och tillbeh\u00f6r f\u00f6r de olika momenten.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Triathlon<\/a><\/p>\n\n\n\n trosuppfattning hos en person som kan ha olika grad av \u00f6vertygelse, alltifr\u00e5n en v\u00e5gad gissning till en stark \u00f6vertygelse<\/p>\n\n\n\n Begreppet tro anv\u00e4nds vanligtvis f\u00f6r att beteckna det att h\u00e5lla ett sakf\u00f6rh\u00e5llande f\u00f6r sant. Att tro n\u00e5gonting \u00e4r s\u00e5ledes att inta en viss attityd till ett givet p\u00e5st\u00e5ende. Ens trosuppfattning kan ha olika grad av \u00f6vertygelse, alltifr\u00e5n en v\u00e5gad gissning till en stark \u00f6vertygelse. Tro kan ocks\u00e5 syfta p\u00e5 den faktautsaga som man tror p\u00e5 (”Det \u00e4r min tro att\u2026”).<\/p>\n\n\n\n Tro \u00e4r ett centralt begrepp inom medvetandefilosofi, kunskapsteori, kognitionsvetenskap s\u00e5v\u00e4l som sociologi. Inom modern analytisk filosofi betraktas tro vanligtvis som en propositionell attityd. En propositionell attityd \u00e4r ett mentalt tillst\u00e5nd som inneb\u00e4r ett aktivt st\u00e4llningstagande i f\u00f6rh\u00e5llande till en given proposition.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Tro_(kognition)<\/a><\/p>\n\n\n\n h\u00e4ndelser som, baserat p\u00e5 tro eller vidskeplighet, uppfattas som \u00f6desbest\u00e4mda trots att de fr\u00e5n ett objektivt syns\u00e4tt \u00e4r slumpm\u00e4ssiga<\/p>\n\n\n\n Tur och otur \u00e4r h\u00e4ndelser som \u2013 baserat p\u00e5 tro eller vidskeplighet \u2013 uppfattas som \u00f6desbest\u00e4mda, trots att de utifr\u00e5n sett \u00e4r slumpm\u00e4ssiga. En person som det g\u00e5r bra f\u00f6r kan s\u00e4gas ha tur, s\u00e4rskilt om sannolikheten f\u00f6r att det skulle g\u00e5 bra var l\u00e5g. Omv\u00e4nt om det g\u00e5r d\u00e5ligt kallas det otur.<\/p>\n\n\n\nTabu<\/h2>\n\n\n\n
Tacksamhet<\/h2>\n\n\n\n
T\u00e4nkande<\/h2>\n\n\n\n
T\u00e4vlingssimning<\/h2>\n\n\n\n
Taxi<\/h2>\n\n\n\n
Taxif\u00f6rare<\/h2>\n\n\n\n
Teater<\/h2>\n\n\n\n
Tekniker<\/h2>\n\n\n\n
Temperament<\/h2>\n\n\n\n
I likhet med l\u00e4ran om de fyra elementen, skapad av filosofen Empedokles, delade Hippokrates in m\u00e4nniskans temperament, knutna till varsin kroppsv\u00e4tska, i de fyra slagen sangviniskt (blod), koleriskt (gul galla), flegmatiskt, (slem) och melankoliskt (svart galla).<\/p>\n\n\n\n
Det koleriska temperamentet var hetsigt, hetlevrat. Ordet kommer av grekiska chole som betyder gul galla.
Det melankoliska temperamentet var mycket k\u00e4nsligt, med l\u00e5ngsam och djup reaktion. Ordet kommer av grekiska melano chole som betyder svart galla. Se \u00e4ven melankoli.
Det flegmatiska temperamentet var tr\u00f6gt, lugnt och s\u00e4vligt, senf\u00e4rdigt och f\u00f6ga stark i sina k\u00e4nslor\u00f6relser, likgiltigt. Ordet kommer av flegma som betyder slem.<\/p>\n\n\n\nTid<\/h2>\n\n\n\n
Tillgivenhet<\/h2>\n\n\n\n
Tj\u00e4nst<\/h2>\n\n\n\n
Tradition<\/h2>\n\n\n\n
Transport<\/h2>\n\n\n\n
Triathlon<\/h2>\n\n\n\n
Tro (kognition)<\/h2>\n\n\n\n
Tur<\/h2>\n\n\n\n