https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=S&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n S\u00e4kerhet \u00e4r den epistemiska egenskapen att en viss tro eller m\u00e4ngd trosuppfattningar inte kan rationellt betvivlas av en viss person. En tro \u00e4r s\u00e4ker om och endast om personen som h\u00e5ller den tron inte kan vara misstagen om dess sanning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/S%C3%A4kerhet_(filosofi)<\/a><\/p>\n\n\n\n Samarbete, ibland \u00e4ven kollaboration eller kooperation, \u00e4r n\u00e4r tv\u00e5 eller flera organismer, personer, grupper, organisationer eller l\u00e4nder genomf\u00f6r arbetsuppgifter tillsammans f\u00f6r gemensam nytta, till skillnad fr\u00e5n att konkurrera f\u00f6r egennytta. M\u00e5nga djur- och v\u00e4xtarter samarbetar s\u00e5v\u00e4l med artfr\u00e4nder som med individer av andra arter, vilket d\u00e5 kallas symbiosis (eller mutualism).<\/p>\n\n\n\n Samarbete kan ibland forma mer eller mindre permanenta enheter p\u00e5 olika niv\u00e5er: celldelar kan samarbeta s\u00e5 att cellen kan forts\u00e4tta leva, celler kan samarbeta f\u00f6r att exempelvis bygga upp multicellul\u00e4ra organismer eller ett immunf\u00f6rsvar, organismer kan forma familjer och st\u00e4der, och nationer kan bilda multinationella organisationer, s\u00e5som FN eller Afrikanska unionen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Samarbete<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett samh\u00e4lle \u00e4r en grupp av m\u00e4nniskor som f\u00f6renas av ett n\u00e4tverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet. Ett samh\u00e4lle \u00e4r territoriellt avgr\u00e4nsat och individerna i samh\u00e4llet delar gemensamma institutioner samt, i h\u00f6gre eller l\u00e4gre grad, en gemensam kultur och tradition. Ett samh\u00e4lle \u00f6verlever sina samh\u00e4llsmedlemmar och reproducerar sig sj\u00e4lvt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Samh%C3%A4lle_(sociologi)<\/a><\/p>\n\n\n\n Samh\u00e4llsvetenskap \u00e4r en samlingsben\u00e4mning p\u00e5 de vetenskapliga \u00e4mnen (samh\u00e4llsvetenskaper) som studerar samh\u00e4llet ur olika aspekter. Samh\u00e4llsvetenskap kan, beroende p\u00e5 inriktning, \u00f6verlappa med beteendevetenskap och humaniora.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Samh%C3%A4llsvetenskap<\/a><\/p>\n\n\n\n person som sjunger inf\u00f6r lyssnare<\/p>\n\n\n\n En s\u00e5ngare, s\u00e5ngerska eller vokalist \u00e4r en person som sjunger, det vill s\u00e4ga anv\u00e4nder sin r\u00f6st f\u00f6r att \u00e5stadkomma musik, med hj\u00e4lp av tonalitet och rytm. Ofta f\u00f6rst\u00e4rker s\u00e5ngare vanligt tal n\u00e4r de sjunger, men s\u00e5ng kan \u00e4ven framf\u00f6ras utan ord, s\u00e5 kallad vokalis. Begreppet s\u00e5ngare anv\u00e4nds oftast om personer som upptr\u00e4der med att sjunga, exempelvis k\u00f6rmedlemmar eller personer som har s\u00e5ng som sin huvudsakliga syssels\u00e4ttning eller yrke.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att bli en skicklig s\u00e5ngare kr\u00e4vs tid, h\u00e4ngivelse och tr\u00e4ning. Professionella s\u00e5ngare bygger ofta sin karri\u00e4r kring en musikgenre, som klassisk musik eller rock. Andra yrken inom s\u00e5ng \u00e4r s\u00e5ngpedagog som ger s\u00e5nglektioner, och r\u00f6stcoacher.<\/p>\n\n\n\n Inom popul\u00e4rmusiken syftar s\u00e5ngare fr\u00e4mst p\u00e5 gruppers huvuds\u00e5ngare, och soloartister som sjunger. Popul\u00e4rkulturen l\u00e4gger ofta stort fokus p\u00e5 just s\u00e5ngare och flera \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4ndisar.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/S%C3%A5ngare<\/a><\/p>\n\n\n\n Sanning \u00e4r ett ord som anv\u00e4nds s\u00e5v\u00e4l i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Fr\u00e5gan \u00e4r b\u00e5de praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sanning<\/a><\/p>\n\n\n\n Sekund\u00e4rutbildning (secondary school) \u00e4r den utbildningsniv\u00e5 i ungdomsskolan som f\u00f6ljer p\u00e5 prim\u00e4rutbildningen. Antal skol\u00e5r och elevernas \u00e5lder varierar mellan olika l\u00e4nder, men vanligtvis \u00e4r sekund\u00e4rskolan inriktad p\u00e5 ton\u00e5ringar, och motsvaras av den svenska grundskolans h\u00f6gstadium och gymnasieskolan, eller USA:s high school. I International Standard Classification of Education utg\u00f6rs den av niv\u00e5 2.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sekund%C3%A4rutbildning<\/a><\/p>\n\n\n\n personal som serverar p\u00e5 restaurang eller i privathem<\/p>\n\n\n\n Serveringspersonal kallas personer som anst\u00e4llda f\u00f6r att servera mat och dryck, ofta p\u00e5 en restaurang eller i en bar. Beteckningen servit\u00f6r syftar p\u00e5 en man medan servitris syftar p\u00e5 en kvinna. Ett annat ord f\u00f6r servit\u00f6r \u00e4r kypare. Serveringspersonalen kallas ocks\u00e5 inom den svenska restaurangbranschen f\u00f6r servis.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Serveringspersonal<\/a><\/p>\n\n\n\n n\u00e5got v\u00e4rt att bes\u00f6ka<\/p>\n\n\n\n En sev\u00e4rdhet \u00e4r en plats som anses vara v\u00e4rd att se och bes\u00f6ka. Vanligtvis \u00e4r det samma sak som turistattraktion. En sev\u00e4rdhet kan exempelvis vara kinesiska muren, lutande tornet i Pisa eller Skokloster slott.<\/p>\n\n\n\n Bland v\u00e4rldens mest sedda sev\u00e4rdheter \u00e4r Big Ben (klockan p\u00e5 parlamentshuset i London), operahuset i Sydney och Eiffeltornet i Paris.[k\u00e4lla beh\u00f6vs] Sveriges mest bes\u00f6kta museum \u00e4r Vasamuseet i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n Kring en sev\u00e4rdhet finns ofta ett omr\u00e5de med n\u00e4ringsverksamhet i form av butiker och restauranger, som neds\u00e4ttande kallas f\u00f6r turistf\u00e4lla.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sev%C3%A4rdhet<\/a><\/p>\n\n\n\n Sex <\/strong>\u00e4r ett samlingsbegrepp f\u00f6r de olika sexuella praktiker som personer kan \u00e4gna sig \u00e5t. Med sex brukar menas stimulering av genitalier eller anus, men begreppet kan ocks\u00e5 st\u00e5 f\u00f6r allt som en person g\u00f6r f\u00f6r att uppn\u00e5 sexuell njutning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sex_(aktivitet)<\/a><\/p>\n\n\n\n En sexuell fantasi \u00e4r, mest allm\u00e4nt, en fantasi med sexuellt inneh\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sexuell_fantasi<\/a><\/p>\n\n\n\n Sexuell upphetsning, i vardagligt tal k\u00e5thet, inneb\u00e4r att m\u00e4nniskan mentalt och kroppsligt f\u00f6rbereder sig f\u00f6r samlag, och k\u00e4nner ett behov av sex.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sexuell_upphetsning<\/a><\/p>\n\n\n\n Shopping \u00e4r ett svengelskt begrepp f\u00f6r att handla olika saker, fr\u00e4mst inom detaljhandeln. Vid jultid talar man s\u00e4llan om shopping utan \u00f6verg\u00e5r till begreppet julhandel, trots att samma slags varugrupper omfattas. Men julhandeln \u00e4r i huvudsak ink\u00f6p av g\u00e5vor och julens utstyrsel, medan shopping avser ink\u00f6p f\u00f6r eget eller andras bruk.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r vissa \u00e4r shopping en stressande och \u00e5ngestbetonad fritidssyssels\u00e4ttning, medan det f\u00f6r andra \u00e4r avkopplande och lustfyllt.<\/p>\n\n\n\n Shoppingturism \u00e4r turism med utg\u00e5ngspunkt att shoppa, d\u00e4r man reser till en destination som har brett utbud och variation av olika varor, oftast kl\u00e4der och accessoarer. N\u00e5gra typiska shoppingst\u00e4der \u00e4r New York, London, Paris och Tokyo.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Shopping<\/a><\/p>\n\n\n\n tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt att ta sig fram i vatten med hj\u00e4lp av kroppsr\u00f6relser<\/p>\n\n\n\n Simning \u00e4r att ta sig fram i vatten med hj\u00e4lp av kroppsr\u00f6relser, i huvudsak utf\u00f6rda med armar och ben. Simning kan ske utomhus i naturliga vattensamlingar av skilda slag \u2013 hav, sj\u00f6ar och vattendrag \u2013 eller i f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let inr\u00e4ttade simbass\u00e4nger, bel\u00e4gna utomhus eller i speciella simhallar och badhus. T\u00e4vlingar i simning anordnas \u00e5terkommande, fr\u00e5n klubbm\u00e4sterskap till m\u00e4sterskap p\u00e5 nationell och internationell niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Det finns fyra olika sims\u00e4tt som anv\u00e4nds vid t\u00e4vlingar. De \u00e4r fj\u00e4rilsim, ryggsim, crawl (frisim) och br\u00f6stsim.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Simning<\/a><\/p>\n\n\n\n Sinnen \u00e4r hos varelser, s\u00e5v\u00e4l djur som m\u00e4nniskor, de neurologiska och psykologiska system f\u00f6r perception av omv\u00e4rlden och sig sj\u00e4lva. Ett ”sinne” \u00e4r generellt en f\u00f6rm\u00e5ga genom vilken uppfattning av externa stimuli sker. Det kan ocks\u00e5 indirekt tala f\u00f6r att om mikroorganismer ocks\u00e5 har sinnen, s\u00e5 \u00e4r sinnesverksamhet inte kopplat till kognition. Detta \u00e4r diskutabelt och anknyter till huruvida alla livsformer har n\u00e5gon sorts f\u00f6rm\u00e5ga till perception. Beteenden hos encellig organismer visar att de har f\u00f6rm\u00e5ga att avl\u00e4sa omv\u00e4rlden och anpassa sig till den, men det betyder inte att de n\u00f6dv\u00e4ndigtvis har n\u00e5got sinne.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sinne<\/a><\/p>\n\n\n\n mottagningsorgan som ger information till nervsystemen hos djur<\/p>\n\n\n\n Sinnesorgan<\/strong> \u00e4r receptororgan (mottagningsorgan) som ger information till nervsystemen hos djur, ang\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i den yttre och inre milj\u00f6n. Informationen tas upp av s\u00e4rskilda sinnesceller<\/em>. M\u00e4nniskan har fem (yttre) sinnesorgan, men vissa djur har fler eller andra sorters sinnesorgan.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sinnesorgan<\/a><\/p>\n\n\n\n Sj\u00e4l eller psyke \u00e4r de mentala f\u00f6rm\u00e5gorna hos en levande varelse: f\u00f6rnuft, karakt\u00e4r, k\u00e4nsla, medvetande, minne, perception, t\u00e4nkande et cetera.<\/p>\n\n\n\n I antiken talade man om tv\u00e5 typer av sj\u00e4lar. Dels r\u00e4knade man med att alla levande varelser hade sj\u00e4lar. Men m\u00e4nniskan hade ocks\u00e5 en s\u00e4rskild sj\u00e4l, en f\u00f6rnuftig sj\u00e4l, (psych\u00e9 logik\u00e9).<\/p>\n\n\n\n Ren\u00e9 Descartes utvecklade en dualistisk h\u00e5llning, d\u00e4r han menade att m\u00e4nniskan dels hade en materiell kropp, dels en andlig sj\u00e4l. De tv\u00e5 stod i f\u00f6rbindelse med varandra via tallkottk\u00f6rteln.<\/p>\n\n\n\n I modern materialism r\u00e4knar man sj\u00e4len endast som ett uttryck f\u00f6r processer i nervsystemet. Ett s\u00e5dant syns\u00e4tt kallas \u00e4ven reduktionism, eftersom det reducerar m\u00e4nniskan till endast materia.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sj%C3%A4l<\/a><\/p>\n\n\n\n Med sj\u00e4lvmedvetande menas vanligtvis f\u00f6rm\u00e5gan att vara medveten om sitt eget medvetande. Alternativt, mindre kr\u00e4vande, f\u00f6rekommer ocks\u00e5 definitionen: f\u00f6rm\u00e5gan att vara medveten om den egna kroppsliga existensen. Begreppet \u00e4r i viss m\u00e5n v\u00e4rdeladdat eftersom det knyts till fr\u00e5gor om medvetandets och intelligensens natur, och ifall dessa begrepp \u00e4r n\u00e5got som endast kan tillskrivas m\u00e4nniskan.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r ocks\u00e5 relevant att ifr\u00e5gas\u00e4tta skillnaden mellan sj\u00e4lvmedvetande och medvetande i allm\u00e4nhet. \u00c4r det m\u00f6jligt att vara medveten utan att vara medveten om att man \u00e4r medveten. \u00c4r allts\u00e5 medvetande utan sj\u00e4lvmedvetande \u00f6ver huvud taget m\u00f6jligt?<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sj%C3%A4lvmedvetande<\/a><\/p>\n\n\n\n Sjukv\u00e5rd \u00e4r verksamheten att professionellt omh\u00e4nderta sjuka och skadade. F\u00f6r l\u00e4ttare sjukdomar och skador kan vuxna i allm\u00e4nhet v\u00e5rda sig sj\u00e4lva. Det ben\u00e4mns d\u00e5 egenv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sjukv%C3%A5rd<\/a><\/p>\n\n\n\n person som gestaltar en roll p\u00e5 film, TV, teater eller radio<\/p>\n\n\n\n En sk\u00e5despelare eller akt\u00f6r (om kvinnor \u00e4ven sk\u00e5despelerska eller aktris) \u00e4r en person som gestaltar en roll i filmer, TV, teater, performance, radio, datorspel eller andra upptr\u00e4danden\/f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sk%C3%A5despelare<\/a><\/p>\n\n\n\n institution utformat f\u00f6r att undervisa elever under l\u00e4rares \u00f6verseende<\/p>\n\n\n\n Skola \u00e4r en institution d\u00e4r elever, eller studerande, under ledning av l\u00e4rare kan till\u00e4gna sig utbildning. Praktiskt taget alla l\u00e4nder har egna skolv\u00e4sen d\u00e4r den grundl\u00e4ggande utbildningen ofta \u00e4r omkring nio \u00e5r, d\u00e4refter gymnasium och d\u00e4refter universitet och h\u00f6gskolor. P\u00e5 l\u00e4gre niv\u00e5er \u00e4r skolinstitutionerna reglerade s\u00e5 att anpassade lokaler, utbildad personal, olika former av skolplikt, pedagogik, metodik och \u00e4mnesinneh\u00e5ll tillsammans skall klara av att f\u00f6rmedla den kunskap, kultur, information och de f\u00e4rdigheter som respektive lands befolkning anser vara av vikt f\u00f6r de blivande myndiga medborgarna. Institutionen har funktionen massmedium. och best\u00e5r ifall den \u00e4r statlig av ett p\u00e5bud fr\u00e5n allm\u00e4nheten. P\u00e5budet \u00e4r som regel stadf\u00e4st i en skollag.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Skola<\/a><\/p>\n\n\n\n lagstadgad skyldighet f\u00f6r barn inom ett visst \u00e5ldersintervall att l\u00e5ta sig undervisas i grundskola<\/p>\n\n\n\n Skolplikt inneb\u00e4r en lagstadgad skyldighet f\u00f6r barn inom ett visst \u00e5ldersintervall att l\u00e5ta sig undervisas i grundskola. I vissa l\u00e4nder, s\u00e5som Finland, har man valt l\u00e4roplikt ist\u00e4llet f\u00f6r skolplikt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Skolplikt<\/a><\/p>\n\n\n\n Sk\u00f6nhet \u00e4r en egenskap hos en person, plats, ett objekt eller en f\u00f6rest\u00e4llning som \u00e5stadkommer en upplevelse av perceptuell njutning, mening eller tillfredsst\u00e4llelse hos betraktaren. Denna upplevelse uppst\u00e5r fr\u00e5n sinnliga manifestationer som form, f\u00e4rg, personlighet, ljud, utformning eller rytm. Sk\u00f6nhet studeras inom estetik, sociologi, socialpsykologi och kulturvetenskap. Sk\u00f6nhet \u00e4r som kulturell skapelse extremt kommersialiserad.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sk%C3%B6nhet<\/a><\/p>\n\n\n\n Skratt<\/strong> \u00e4r en spontan fysiologisk process hos m\u00e4nniskor som k\u00e4nnetecknas av en rad hastiga ut- och inandningar tillsammans med rytmiskt v\u00e4xelvis sp\u00e4nda och avslappnande st\u00e4mband som tillsammans ger upphov till ett karakt\u00e4ristiskt ljud, ofta som en konsekvens av humor.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Skratt<\/a><\/p>\n\n\n\n person som genom det skrivna ordet kommunicerar, sprider id\u00e9er och producerar litter\u00e4ra verk<\/p>\n\n\n\n Skribenter, litterat\u00f6rer och skriftst\u00e4llare \u00e4r personer som arbetar mer eller mindre professionellt med skrivande eller inom litteraturen, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r vare sig journalister eller sk\u00f6nlitter\u00e4ra f\u00f6rfattare. Ordens betydelse har dock v\u00e4xlat \u00f6ver tiden.<\/p>\n\n\n\n En skribent \u00e4r i modernt spr\u00e5kbruk oftast en journalist eller annan person som skriver texter om mer eller mindre aktuella \u00e4mnen. Skribent \u00e4r ingen direkt yrkesben\u00e4mning, och en skribent beh\u00f6ver inte vara professionell.<\/p>\n\n\n\n Bland personer vars yrke ben\u00e4mnts litterat\u00f6r kan r\u00e4knas exempelvis tidningsm\u00e4n, \u00f6vers\u00e4ttare, medarbetare i uppslagsverk och tidskrifter, eller personer som g\u00f6r skriftliga sm\u00e5jobb, ungef\u00e4r motsvarande skribent.<\/p>\n\n\n\n I modernt spr\u00e5kbruk \u00e4r en skriftst\u00e4llare oftast en f\u00f6rfattare som inte skriver endast sk\u00f6nlitter\u00e4rt alternativt skriver p\u00e5 relativt anspr\u00e5ksl\u00f6s niv\u00e5 s\u00e5som att mer eller mindre yrkesm\u00e4ssigt \u00f6vers\u00e4tta, skriva eller publicera tidskriftsartiklar. I \u00e4ldre texter \u00e4r dock ordet ofta synonymt med f\u00f6rfattare.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Skribent<\/a><\/p>\n\n\n\n term f\u00f6r m\u00e4nsklig relation; inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llande mellan tv\u00e5 eller flera varelser<\/p>\n\n\n\n En sl\u00e4kt avser en eller flera familjer med gemensam f\u00f6rfader eller -moder. I sin sn\u00e4vaste definition betyder sl\u00e4kt en grupp vars genealogi och genetiska band (blodsband) \u00e4r k\u00e4nda. Till sl\u00e4kten r\u00e4knas ofta affinitiva relationer (ingifta) och adopterade. Sl\u00e4ktskap, sl\u00e4ktband och sl\u00e4ktrelationer avser f\u00f6rh\u00e5llande mellan personer som g\u00f6r att de tillh\u00f6r samma sl\u00e4kt. Att vara sl\u00e4kt med n\u00e5gon \u00e4r synonymt med att vara besl\u00e4ktad eller befryndad med vederb\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sl%C3%A4kt<\/a><\/p>\n\n\n\n konsten att dra logiska slutsatser fr\u00e5n tidigare k\u00e4nda fakta eller antaganden<\/p>\n\n\n\n Slutledning \u00e4r i psykologisk mening en tankeprocess som utifr\u00e5n ett antal antaganden leder fram till ett omd\u00f6me, som upplevs som n\u00e5got nytt och mera l\u00e5ngtg\u00e5ende \u00e4n antagandena.<\/p>\n\n\n\n Den s. k. slutledningens paradox best\u00e5r i att slutsatsen ur logisk synpunkt redan finns innesluten i premisserna, medan den psykologiskt sett uppfattas som n\u00e5got som g\u00e5r ut\u00f6ver dem.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Slutledning<\/a><\/p>\n\n\n\n Smak<\/strong> \u00e4r i estetik en uppfattning om vad som \u00e4r vackert.<\/p>\n\n\n\n Begreppet kan betraktas som b\u00e5de subjektivt och objektivt.<\/p>\n\n\n\n Enligt den objektiva tolkningen kan man p\u00e5st\u00e5 att en person har god eller d\u00e5lig smak, eller att ett verk, en produkt eller en milj\u00f6 \u00e4r uttryck f\u00f6r god eller d\u00e5lig smak.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Smak_(estetik)<\/a><\/p>\n\n\n\n Smaksinnet \u00e4r ett sinne hos m\u00e4nniskan och vissa andra djur och best\u00e5r i f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rnimma olika substanser som kommer i kontakt med smakorganen, som hos m\u00e4nniskan sitter i munh\u00e5lan. Det \u00e4r en form av kemoreception. Smakreceptorerna reagerar p\u00e5 \u00e4mnen uppl\u00f6sta i v\u00e4tska (saliven) – till skillnad fr\u00e5n v\u00e5rt andra kemoreceptoriska sinne, luktsinnet, som \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r gasformiga \u00e4mnen i luften, som l\u00f6ser sig i slemmet vid luktorganet f\u00f6r att kunna registreras. J\u00e4mf\u00f6rt med luktsinnet, som kan skilja p\u00e5 ett stort antal lukter, tycks smaksinnet bara reagera p\u00e5 ett f\u00e5tal olika grundsmaker. Hos m\u00e4nniskor och m\u00e5nga andra ryggradsdjur samverkar dock smaksinnet med b\u00e5de luktsinnet och k\u00e4nselsinnet f\u00f6r att i hj\u00e4rnan skapa den totala smakupplevelsen. Det \u00e4r ofta sv\u00e5rt att s\u00e4rskilja respektive sinnes bidrag till den totala smakupplevelsen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Smaksinne<\/a><\/p>\n\n\n\n Sm\u00e4rta definieras av den internationella sm\u00e4rtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP, som ”En obehaglig sensorisk och k\u00e4nslom\u00e4ssig upplevelse f\u00f6renad med v\u00e4vnadsskada eller hotande v\u00e4vnadsskada, eller beskriven i termer av s\u00e5dan” (”An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage.”).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sm%C3%A4rta<\/a><\/p>\n\n\n\n Smink, makeup eller samlingsordet kosmetika \u00e4r produkter som appliceras p\u00e5 olika delar av ansiktet och i vissa sammanhang \u00f6vriga kroppen, i syfte att f\u00f6r\u00e4ndra och\/eller f\u00f6rb\u00e4ttra utseendet hos b\u00e4raren. De anv\u00e4nds i samband med upptr\u00e4danden (till exempel teatersmink) eller andra sammanhang d\u00e4r man syns inf\u00f6r andra m\u00e4nniskor. N\u00e4r andra delar av kroppen dekoreras anv\u00e4nds ben\u00e4mningen kroppsm\u00e5lning. Mer omfattande eller permanent kroppsutsmyckning kan kallas body art, tatuering och piercing.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Smink<\/a><\/p>\n\n\n\n Social kontroll betecknar processer och mekanismer som reglerar individers och gruppers beteende s\u00e5 att de handlar i enlighet med samh\u00e4llets eller den sociala gruppens regler, normer och v\u00e4rderingar. M\u00e5nga mekanismer f\u00f6r social kontroll \u00e4r interkulturella, men m\u00e5nga \u00e4r ocks\u00e5 kulturberoende. \u00d6kad social kontroll leder till \u00f6kad konformitet, minskad social kontroll leder till opportunism och ytterst anarki. Begreppet anv\u00e4nds fr\u00e4mst p\u00e5 m\u00e4nniskan, men social kontroll f\u00f6rekommer \u00e4ven inom andra djurgrupper som lever i avancerade sociala strukturer.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Social_kontroll<\/a><\/p>\n\n\n\n Sociala normer, eller bara normer, \u00e4r ett sociologiskt begrepp f\u00f6r intersubjektiva, allm\u00e4nt delade, men m\u00e5nga g\u00e5nger underf\u00f6rst\u00e5dda, regler och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 beteende som g\u00e4ller inom en mindre social gemenskap eller i samh\u00e4llet i stort. Med normer menas ett riktm\u00e4rke (m\u00f6nster) f\u00f6r hur man ska utf\u00f6ra n\u00e5got eller hur man ska upptr\u00e4da mot varandra. F\u00f6r att sociala djur ska kunna fungera tillsammans kr\u00e4vs det regler f\u00f6r hur individerna ska bete sig mot varandra. Hos l\u00e4gre djur styrs normer av ned\u00e4rvda instinkter, men hos m\u00e4nniskor finns ett stort spelrum f\u00f6r inl\u00e4rd variation. N\u00e4r m\u00e4nniskor interagerar med varandra skapas m\u00f6nster f\u00f6r hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, f\u00f6retag, f\u00f6reningar etc och samh\u00e4llet i stort. Normer g\u00e4ller \u00e4ven mellan organisationer, mellan f\u00f6retag och mellan stater.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Social_norm<\/a><\/p>\n\n\n\n En social relation, eller ett mellanm\u00e4nskligt f\u00f6rh\u00e5llande, \u00e4r inom samh\u00e4llsvetenskap och beteendevetenskap det utbyte som finns mellan tv\u00e5 eller flera parter, eller mellan grupper av personer. Dessa relationer kan vara baserade p\u00e5 k\u00e4nslor som k\u00e4rlek och sympati, vanliga aff\u00e4rsf\u00f6rh\u00e5llanden, eller n\u00e5gon annan typ av sociala engagemang. Sociala relationer kan f\u00f6rekomma i en m\u00e4ngd olika sammanhang, till exempel i en familj, mellan v\u00e4nner, gifterm\u00e5l, bekanta, arbete, f\u00f6reningar, grannskap och religi\u00f6sa f\u00f6rsamlingar. De kan vara reglerade i lagen, genom sociala normer eller samh\u00e4llet som helhet. \u00c4ven om m\u00e4nniskor i grunden \u00e4r sociala varelser s\u00e5 \u00e4r inte alltid sociala relationer nyttiga. Exempel p\u00e5 onyttiga f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer och sexmissbruk.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Social_relation<\/a><\/p>\n\n\n\n Social status, sociologiskt begrepp till\u00e4mpningsbara p\u00e5 enskilda eller grupperingar av m\u00e4nniskor i samh\u00e4llet. I \u00f6verf\u00f6rd betydelse kan begreppet ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r geografiskt avgr\u00e4nsade omr\u00e5den, s\u00e5som till exempel f\u00f6rst\u00e4der, innerstad eller landsbygd. Social status bland m\u00e4nniskor kan vara avh\u00e4ngig av position i arbetsmarknaden, yrke, egendom, inkomst, utbildning, levnadsf\u00f6rh\u00e5llande och tillg\u00e5ngen till materiella och kulturella ting. En individs status\/f\u00e4rdigheter \u00e4r inte permanent utan kan variera b\u00e5de \u00f6ver tid och plats. Generellt sett \u00e4r det de faktorer som anses viktiga f\u00f6r samh\u00e4llet som ger individen h\u00f6g status i gruppen eller det sociala sammanhanget. Social status \u00e4r betingat p\u00e5 de resurser eller egenskaper som f\u00f6r tillf\u00e4llet efterfr\u00e5gas.<\/p>\n\n\n\n Inom sociologin som forsknings\u00e4mne \u00e4r begreppet status f\u00f6rknippat med bland andra Max Weber.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Social_status<\/a><\/p>\n\n\n\n Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar webbplatser och mobila appar med vars hj\u00e4lp m\u00e4nniskor kan interagera i m\u00e4nskliga sociala n\u00e4tverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med anv\u00e4ndargenererat inneh\u00e5ll. Sociala medier kan innefatta Internetforum, sociala n\u00e4tverkstj\u00e4nster, bloggar, vloggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer. Sociala medier som teknik \u00e4r exempel p\u00e5 Webb 2.0.<\/p>\n\n\n\n En annan definition \u00e4r \u201dSociala medier \u00e4r demokratisering av inneh\u00e5ll och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den roll m\u00e4nniskor spelar i arbetet med att inte bara l\u00e4sa och sprida information, utan ocks\u00e5 hur de delar och skapar inneh\u00e5ll f\u00f6r andra att delta i.\u201d<\/p>\n\n\n\n En tredje definition \u00e4r ”Sociala medier betecknar digitala kanaler som genom att kombinera teknologi, social interaktion och anv\u00e4ndargenererat inneh\u00e5ll, underl\u00e4ttar skapande, publicering och delning av information i virtuella gemenskaper.”<\/p>\n\n\n\n Sociala medier inneb\u00e4r en dialogisk \u00f6verf\u00f6ringsmodell (dvs. m\u00e5nga k\u00e4llor till m\u00e5nga mottagare), medan traditionella medier fungerar under en monologisk \u00f6verf\u00f6ringsmodell (dvs. en k\u00e4lla till m\u00e5nga mottagare). Till exempel levereras en tidning till m\u00e5nga prenumeranter och en radiostation s\u00e4nder samma program till en hel stad. Inneh\u00e5ll p\u00e5 twitter \u00e4r exempelvis m\u00e5nga anv\u00e4ndare som bidrar till m\u00e5nga mottagare.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sociala_medier<\/a><\/p>\n\n\n\n Socialisation<\/strong>, inom sociologin den process genom vilken grupplevande arters individer inf\u00f6rlivar omgivningens normer\/kultur f\u00f6r att st\u00e4rka gruppens samlevnad och \u00f6verlevnadsm\u00f6jligheter. \u00c5stadkoms ofta indirekt via kontakt med gruppens medlemmar, det vill s\u00e4ga till stor del omedvetet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Socialisation<\/a><\/p>\n\n\n\n Socialt arbete \u00e4r arbete som inriktas p\u00e5 sociala problem, deras konsekvenser och l\u00f6sningar.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 socionomutbildningarna i Sverige skapades efter h\u00f6gskolereformen 1977 ocks\u00e5 ett nytt block\u00e4mne kallat socialt arbete. I detta integrerades moment fr\u00e5n det tidigare \u00e4mnet social metodik med bland annat psykologi, sociologi och ekonomi. Vid svenska universitet finns det idag m\u00f6jlighet att l\u00e4sa \u00e4mnet socialt arbete till och med doktorsniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Socialt_arbete<\/a><\/p>\n\n\n\n Inom sociologi \u00e4r ett socialt n\u00e4tverk ett m\u00e4nskligt kontaktn\u00e4tverk. Det \u00e4r en social struktur uppbyggnad av individer (eller organisationer) kallade ”noder”, som har relationer genom en eller flera specifika former av interdependens kallade ”relationer” eller ”band”, till exempel v\u00e4nskap, sl\u00e4ktskap, gemensamma intressen, finansiella utbyten, ogillande, sexuella relationer, relationer baserade p\u00e5 tillit, kunskap eller prestige.<\/p>\n\n\n\n Social n\u00e4tverksanalys granskar sociala relationer i form av n\u00e4tverksteori best\u00e5ende av noder och band. Noder \u00e4r de individuella akt\u00f6rerna inom n\u00e4tverken, och banden \u00e4r relationerna mellan akt\u00f6rerna. De resulterande graf-baserade strukturerna \u00e4r ofta v\u00e4ldigt komplexa. Det kan vara flera olika sorters band mellan noderna. Unders\u00f6kningar inom olika akademiska omr\u00e5den har visat att sociala n\u00e4tverk agerar p\u00e5 m\u00e5nga olika niv\u00e5er, fr\u00e5n familjer upp till nationer, och spelar en kritisk roll f\u00f6r att best\u00e4mma hur man l\u00f6ser problem, organisationer drivs och till vilken grad individer uppn\u00e5r sina m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n Det socialt n\u00e4tverket \u00e4r i sin enklaste form en karta \u00f6ver alla relevanta band mellan utstuderade noder. Kartan kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas till att m\u00e4ta socialt kapital — v\u00e4rdet som en individ f\u00e5r ifr\u00e5n det sociala n\u00e4tverket. Dessa koncept \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs ofta i ett socialt n\u00e4tverksdiagram, d\u00e4r noder \u00e4r punkter och banden \u00e4r linjer.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Socialt_n%C3%A4tverk_(sociologi)<\/a><\/p>\n\n\n\n vetenskaplig disciplin som studerar samh\u00e4llen och social handling i vid bem\u00e4rkelse<\/p>\n\n\n\n Sociologi \u00e4r en vetenskaplig disciplin som studerar samh\u00e4llen och m\u00f6nster i sociala relationer, det vill s\u00e4ga relationer inom klass, social interaktion, arbete, kultur och vardagsliv.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan sociologi och andra samh\u00e4llsvetenskapliga discipliner som kriminologi, statsvetenskap, politisk ekonomi, r\u00e4ttsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap studerar dessa hur olika sociala delsystem fungerar. Exempelvis studerar allts\u00e5 medie- och kommunikationsvetenskap, kommunikation och media. Sociologin har ist\u00e4llet som ambition att placera analysen av politiska, ekonomiska, r\u00e4ttsliga och mediala processer i relation till \u00e5 ena sidan samh\u00e4llet som helhet, och \u00e5 andra sidan till de enskilda m\u00e4nniskors livssammanhang.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sociologi<\/a><\/p>\n\n\n\n person som tj\u00e4nstg\u00f6r i organiserad v\u00e4pnad milit\u00e4rstyrka<\/p>\n\n\n\n En soldat \u00e4r en enskild kombattant eller krigsman oavsett tj\u00e4nstegrad, men ordet kan ocks\u00e5 syfta specifikt p\u00e5 en menig person som inte har n\u00e5gon bef\u00e4lsgrad. En soldat \u00e4r skyldig att f\u00f6lja de s\u00e5 kallade soldatreglerna som \u00e4r ett koncentrat av folkr\u00e4tten i krig. Ordet soldat kommer av sold, som \u00e4r den l\u00f6n som soldaten uppb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Soldat<\/a><\/p>\n\n\n\n Betydelse \u2013 sammanh\u00e5llning mellan m\u00e4nniskor inom en grupp https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Solidaritet<\/a><\/p>\n\n\n\n medvetandetillst\u00e5nd d\u00e5 en organism en kortare tid \u00e4r synbart medvetsl\u00f6s och inte ger gensvar p\u00e5 stimuli<\/p>\n\n\n\n S\u00f6mn \u00e4r ett medvetandetillst\u00e5nd d\u00e5 en organism f\u00f6r en kortare tid \u00e4r synbart medvetsl\u00f6s och inte ger gensvar p\u00e5 stimuli. Hj\u00e4rnaktiviteten kan trots detta dock periodiskt vara mycket h\u00f6g. S\u00f6mnens funktion \u00e4r inte helt utredd, men mycket pekar p\u00e5 att det \u00e4r en \u00e5terh\u00e4mtningsperiod d\u00e5 kroppen kan vila och l\u00e4ka medan hj\u00e4rnan bearbetar intrycken fr\u00e5n den f\u00f6reg\u00e5ende vakenhetsperioden.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/S%C3%B6mn<\/a><\/p>\n\n\n\n Sorgsenhet \u00e4r en k\u00e4nsla som karakteriseras av upplevelsen av sorg, personlig nackdel, hj\u00e4lpl\u00f6shet och ilska. Sorgsna personer blir ofta nedst\u00e4mda, k\u00e4nslosamma och mindre energiska.<\/p>\n\n\n\n Sorgsenhet kan ses som en tillf\u00e4llig hum\u00f6rs\u00e4nkning till skillnad fr\u00e5n depression som karakteriseras av en mer permanent nedst\u00e4mdhet, vilket ocks\u00e5 p\u00e5verkar personens f\u00f6rm\u00e5ga att fungera i dagliga sammanhang.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sorgsenhet<\/a><\/p>\n\n\n\n Specialf\u00f6rband \u00e4r milit\u00e4ra f\u00f6rband med s\u00e4rskilda f\u00f6rm\u00e5gor och\/eller utrustning. Ofta best\u00e5r dessa sm\u00e5 enheter av s\u00e4rskilt tr\u00e4nad och utvald personal som utf\u00f6r andra uppgifter \u00e4n vad regulj\u00e4ra f\u00f6rband f\u00f6rm\u00e5r. Dessa uppgifter \u00e4r ofta s\u00e4rskilt kr\u00e4vande.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Specialf%C3%B6rband<\/a><\/p>\n\n\n\n t\u00e4vlingsinriktad syssels\u00e4ttning som ut\u00f6vas enligt best\u00e4mda regler<\/p>\n\n\n\n Ett spel eller s\u00e4llskapsspel \u00e4r en t\u00e4vlingsinriktad syssels\u00e4ttning, f\u00f6r en eller flera individer, som ut\u00f6vas enligt best\u00e4mda regler, och vanligen med hj\u00e4lpmedel av n\u00e5got slag. Spelet drivs fram\u00e5t av spelarens handlande i olika situationer antingen genom strategiska val eller slumpm\u00e4ssiga utfall, eller dessa kombinerade. Detta resulterar till slut i bel\u00f6ning eller straff, det vill s\u00e4ga vinst eller f\u00f6rlust, vilka skapar ett slags sp\u00e4nningsmoment.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Spel<\/a><\/p>\n\n\n\n form av t\u00e4vlingsaktivitet, vanligtvis fysisk<\/p>\n\n\n\n Sport (engelska sport, efter fornfranska de[s]port, ’n\u00f6je’, tidsf\u00f6rdriv’) \u00e4r ett samlingsbegrepp f\u00f6r olika aktiviteter med eller utan t\u00e4vlingsmoment. Numera anv\u00e4nds ordet sport i svenska spr\u00e5ket synonymt med idrott, som kan ut\u00f6vas individuellt eller i lag. Den tidigare indelningen mellan den anstr\u00e4ngningsinriktade idrotten och den redskapsorienterade sporten uppl\u00f6ses d\u00e4rmed ofta. Det finns dock gott om distinkta exempel p\u00e5 d\u00e4r begreppen s\u00e4llan eller aldrig blandas. Exempelvis kallar man all motorsport f\u00f6r just sport och inte idrott. I fritidsdom\u00e4nen hittar vi begrepp som sportbil och sportkeps, n\u00e4ppeligen idrottsbil och idrottskeps. Och man talar om sportfiske, inte idrottsfiske. En joggare s\u00e4ger sig typiskt inte sporta, men v\u00e4l idrotta. S\u00e5 de distinktare betydelserna lever kvar p\u00e5 m\u00e5nga plan.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sport<\/a><\/p>\n\n\n\n person anst\u00e4lld att st\u00e4da<\/p>\n\n\n\n St\u00e4dare, eller kvinnligt st\u00e4derska, \u00e4r en person vars huvudsakliga arbetsuppgift \u00e4r att st\u00e4da. I Sverige anv\u00e4nds formellt ofta termen lokalv\u00e5rdare, men termen st\u00e4dare anv\u00e4nds ofta informellt och s\u00e4rskilt i finlandssvenskan formellt. St\u00e4dare \u00e4r ett traditionellt kvinnoyrke, men p\u00e5 senare tid har fler m\u00e4n b\u00f6rjat arbeta som st\u00e4dare. Ordet lokalv\u00e5rdare f\u00f6rekommer i svenska media f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1966.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/St%C3%A4dare<\/a><\/p>\n\n\n\n verksamheten att ordna och forma helheten av byggnader, gator och torg i t\u00e4tbebyggelse<\/p>\n\n\n\n Stadsplanering, \u00e4ven ben\u00e4mnd stadsbyggnad eller stadsreglering, \u00e4r verksamheten att ordna och forma helheten av byggnader, gator och torg i t\u00e4tbebyggelse. Stadsplanering i sin ursprungliga form avs\u00e5g att fastst\u00e4lla gr\u00e4nslinjer mellan byggnadskvarter och angr\u00e4nsande gator och v\u00e4gar i ett t\u00e4tt bebyggt omr\u00e5de (till exempel i st\u00e4der) f\u00f6r att l\u00e5ngsiktig ordna bebyggelsen. Genom stadsplaneringen kunde man \u00e4ven undvika framtida konflikter mellan de ber\u00f6rda parterna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Stadsplanering<\/a><\/p>\n\n\n\n en inre bild av en t\u00e4nkt, eller faktisk grupp och dess medlemmar, ofta i form av f\u00f6renklade f\u00f6rest\u00e4llningar av medlemmarnas egenskaper<\/p>\n\n\n\n En stereotyp \u00e4r en inre bild av en t\u00e4nkt eller faktisk grupp och dess medlemmar, ofta i form av f\u00f6renklade f\u00f6rest\u00e4llningar av medlemmarnas egenskaper. En stereotyp kan exempelvis ha etnisk, nationell, religi\u00f6s eller genusbetingad anknytning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Stereotyp<\/a><\/p>\n\n\n\n En stimulus (latin, pluralis stimuli), eller en retning, \u00e4r n\u00e5got som n\u00e5r en organism eller annan informationsbehandlande enhet via sinnen (dataing\u00e5ngar). Stimulusbegreppet anv\u00e4nds bland annat i studier av klassisk betingning.<\/p>\n\n\n\n Respons kallas beteendet kopplat till ett stimulus. Till exempel om en hund ser k\u00f6tt och det d\u00e5 b\u00f6rjar att vattnas i hundens mun \u00e4r saliveringen en respons till en stimulus (k\u00f6ttet).<\/p>\n\n\n\n Yttre stimuli kan exempelvis vara signaler eller nyckelretningar. Djurs beteenden beror \u00e4ven p\u00e5 deras inre motivation.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Stimulus<\/a><\/p>\n\n\n\n Studia humanitatis eller humaniora \u00e4r en term som kommer fr\u00e5n ren\u00e4ssansens Italien. Uttrycket kommer ifr\u00e5n 1400-talets italienska humanister. Studia humanitatis gav den teoretiska grenen en riktning, ett system, ett m\u00f6nster och en ordning. Inom detta f\u00e4lt ingick s\u00e5dant som man bed\u00f6mde vara viktigt f\u00f6r ett fritt och aktivt sinne. S\u00e5dant som till exempel retorik, poesi, etik och politik. Retorik ans\u00e5gs vara av stor vikt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Studia_humanitatis<\/a><\/p>\n\n\n\n Sublim (av lat. sublimis, exalterad, upph\u00f6jd), \u00e4r ett filosofiskt och konstn\u00e4rligt begrepp. Med ”sublim” menas en transcendent upph\u00f6jdhet eller storhet i fysiskt, moraliskt, intellektuellt eller konstn\u00e4rligt avseende. Begreppet avser s\u00e4rskilt n\u00e5gonting som \u00e4r s\u00e5 upph\u00f6jt att det inte kan j\u00e4mf\u00f6ras, och \u00e4r bortom ber\u00e4kning eller m\u00e4tbarhet. Sublimitet har under l\u00e5nga tider varit konstens fr\u00e4msta ideal, men dess definition har f\u00f6r\u00e4ndrats under \u00e5rhundradena.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sublim<\/a><\/p>\n\n\n\n Subliminal perception, omedveten varseblivning, \u00e4r sensoriska intryck som aktiverar hj\u00e4rnprocesser utan att de registreras medvetet. S\u00e5dana svaga stimuli kan dock orsaka primning, det vill s\u00e4ga kortvarigt f\u00f6rbereda hj\u00e4rnan s\u00e5 att den snabbare kan reagera p\u00e5 ytterligare h\u00e4ndelser som har med stimulit att g\u00f6ra. Med termen subliminal perception avses fenomenet att en individs tankar, beteenden eller k\u00e4nslor p\u00e5verkas av stimuli som inte uppfattas p\u00e5 en medveten niv\u00e5. Den omedvetna registreringen av stimuli kallas f\u00f6r subliminal perception.<\/p>\n\n\n\n Subliminala meddelandens effektivitet anses vara liten men kan p\u00e5verka b\u00e5de beteenderesponser och vissa emotionella responser.<\/p>\n\n\n\n En metaanalys av studier genomf\u00f6rda med FMRI, funktionell magnetresonanstomografi, visar att subliminala stimuli aktiverar skilda delar av hj\u00e4rnan utan att det registreras kognitivt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Subliminal_perception<\/a><\/p>\n\n\n\n rike av organismer inom biologin<\/p>\n\n\n\n Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, v\u00e4xter och protister ett eget rike bland eukaryoter. Riket omfattar ungef\u00e4r 150 000 beskrivna arter; det faktiska antalet arter uppskattas till mellan 1,5 miljoner och 5 miljoner. De skiljer sig fr\u00e5n v\u00e4xterna genom att de saknar klorofyll och \u00e4r heterotrofa, och de skiljer sig fr\u00e5n djuren genom att de absorberar sin f\u00f6da snarare \u00e4n \u00e4ter den samt att de har cellv\u00e4ggar av kitin och glukaner. Svamparna anses vara monofyletiska, det vill s\u00e4ga att det har funnits en ursprunglig art som alla svampar, och enbart svampar, h\u00e4rstammar fr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Svampar<\/a><\/p>\n\n\n\n Sympati \u00e4r en k\u00e4nslom\u00e4ssig samh\u00f6righet med en annan person. Ofta inneb\u00e4r det att en person upplever ledsamhet, inte p\u00e5 grund av egen bedr\u00f6velse utan f\u00f6r att n\u00e5gon annan person som denne \u00e4r v\u00e4lvilligt inst\u00e4lld till \u00e4r ledsen. Sympati \u00e4r n\u00e4r man k\u00e4nner medlidande med en annan person. Man tar \u00f6ver den andres k\u00e4nslor. Ej att f\u00f6rv\u00e4xla med empati, som inneb\u00e4r att man kan ha en medk\u00e4nsla f\u00f6r personer, och f\u00f6rst\u00e5 och s\u00e4tta sig in i deras situation, utan att sj\u00e4lv anamma k\u00e4nslorna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Sympati<\/a><\/p>\n\n\n\n Syn \u00e4r den del av nervsystemet som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r en organism att se. Den r\u00e4knas \u00e4ven till m\u00e4nniskans sinnen. Olika djur har olika synsystem och kan uppfatta ljus av olika v\u00e5gl\u00e4ngder. M\u00e4nniskan kan uppfatta ljus mellan 380 och 750 nm vilket brukar kallas synligt ljus. Synen bygger p\u00e5 samverkan mellan en rad organ i kroppen. F\u00f6r att ett skarpt seende skall komma till st\u00e5nd fordras f\u00f6rutom bildens intr\u00e4ffande p\u00e5 n\u00e4thinnan, ett klart medium, n\u00e4thinnans, synnervens och hj\u00e4rnans integritet, tillr\u00e4cklig belysning, samt att avst\u00e5ndet till f\u00f6rem\u00e5let \u00e4r tillr\u00e4ckligt stort. Det finns ca 130 miljoner synsinnesceller i \u00f6gonen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Syn<\/a><\/p>\n\n\n\n Synergi \u00e4r n\u00e4r tv\u00e5 eller flera influenser tillsammans bildar en starkare influens \u00e4n vid direkt addition. Ordet kommer fr\u00e5n grekiska syn-ergos, \u03c3\u03c5\u03bd\u03b5\u03c1\u03b3\u03cc\u03c2 vilket betyder ”samarbete”.<\/p>\n\n\n\n Ett exempel kan beskrivas som att 1 + 1 => 3<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r skulle synergieffekten vara 50 %.<\/p>\n\n\n\nS\u00e4kerhet (filosofi)<\/h2>\n\n\n\n
Samarbete<\/h2>\n\n\n\n
Samh\u00e4lle (sociologi)<\/h2>\n\n\n\n
Samh\u00e4llsvetenskap<\/h2>\n\n\n\n
S\u00e5ngare<\/h2>\n\n\n\n
Sanning<\/h2>\n\n\n\n
Sekund\u00e4rutbildning<\/h2>\n\n\n\n
Serveringspersonal<\/h2>\n\n\n\n
Sev\u00e4rdhet<\/h2>\n\n\n\n
Sex (aktivitet)<\/h2>\n\n\n\n
Sexuell fantasi<\/h2>\n\n\n\n
Sexuell upphetsning<\/h2>\n\n\n\n
Shopping<\/h2>\n\n\n\n
Simning<\/h2>\n\n\n\n
Sinne<\/h2>\n\n\n\n
Sinnesorgan<\/h2>\n\n\n\n
Sj\u00e4l<\/h2>\n\n\n\n
Sj\u00e4lvmedvetande<\/h2>\n\n\n\n
Sjukv\u00e5rd<\/h2>\n\n\n\n
Sk\u00e5despelare<\/h2>\n\n\n\n
Skola<\/h2>\n\n\n\n
Skolplikt<\/h2>\n\n\n\n
Sk\u00f6nhet<\/h2>\n\n\n\n
Skratt<\/h2>\n\n\n\n
Skribent<\/h2>\n\n\n\n
Sl\u00e4kt<\/h2>\n\n\n\n
Slutledning<\/h2>\n\n\n\n
Smak (estetik)<\/h2>\n\n\n\n
Smaksinne<\/h2>\n\n\n\n
Sm\u00e4rta<\/h2>\n\n\n\n
Smink<\/h2>\n\n\n\n
Social kontroll<\/h2>\n\n\n\n
Social norm<\/h2>\n\n\n\n
Social relation<\/h2>\n\n\n\n
Social status<\/h2>\n\n\n\n
Sociala medier<\/h2>\n\n\n\n
Socialisation<\/h2>\n\n\n\n
Socialt arbete<\/h2>\n\n\n\n
Socialt n\u00e4tverk (sociologi)<\/h2>\n\n\n\n
Sociologi<\/h2>\n\n\n\n
Soldat<\/h2>\n\n\n\n
Solidaritet<\/h2>\n\n\n\n
Bakgrund \u2013 solidarit\u00e9 (Encyclop\u00e9die, 1765), efter latinets solidum (’hela summan’, ’kapitalet’)
Relaterat begrepp \u2013 kollektivt handlande, solidaritetsr\u00f6relser, medk\u00e4nsla
Solidaritet syftar p\u00e5 sammanh\u00e5llning mellan olika m\u00e4nniskor inom en grupp, klass, nation eller hela v\u00e4rlden. Sammanh\u00e5llningen syftar p\u00e5 att man \u00e4r beredd att hj\u00e4lpa till inom gemenskapen.<\/p>\n\n\n\nS\u00f6mn<\/h2>\n\n\n\n
Sorgsenhet<\/h2>\n\n\n\n
Specialf\u00f6rband<\/h2>\n\n\n\n
Spel<\/h2>\n\n\n\n
Sport<\/h2>\n\n\n\n
St\u00e4dare<\/h2>\n\n\n\n
Stadsplanering<\/h2>\n\n\n\n
Stereotyp<\/h2>\n\n\n\n
Stimulus<\/h2>\n\n\n\n
Studia humanitatis<\/h2>\n\n\n\n
Sublim<\/h2>\n\n\n\n
Subliminal perception<\/h2>\n\n\n\n
Svampar<\/h2>\n\n\n\n
Sympati<\/h2>\n\n\n\n
Syn<\/h2>\n\n\n\n
Synergi<\/h2>\n\n\n\n