https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=R&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n R\u00e4dsla \u00e4r en k\u00e4nsla som man k\u00e4nner vid hot eller riskfyllda situationer, b\u00e5de \u00e4kta och inbillade. R\u00e4dsla kan ocks\u00e5 f\u00f6rklaras som ett extremt ogillande av situationer, tillst\u00e5nd, saker, m\u00e4nniskor och liknande, till exempel m\u00f6rkerr\u00e4dsla och r\u00e4dslan att bli utsatt f\u00f6r brott. R\u00e4dsla varierar kraftigt fr\u00e5n person till person, och kan str\u00e4cka sig fr\u00e5n en mild k\u00e4nsla av oro till extrem r\u00e4dsla, kallad paranoia, skr\u00e4ck eller fobi.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/R%C3%A4dsla<\/a><\/p>\n\n\n\n Rashygien eller eugenik (grekiska \u03b5\u1f50\u03b3\u03b5\u03bd\u03ae\u03c2 eugenes, av \u03b5\u1f56 eu ”god” och \u03b3\u03ad\u03bd\u03bf\u03c2 genos ”ras” eller ”b\u00f6rd”) \u00e4r l\u00e4ran om att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00e4nniskans \u00e4rftliga egenskaper genom selektiv avel. Den brittiske naturforskaren sir Francis Galton p\u00e5st\u00e5s ha myntat begreppet. Eugeniken var inflytelserik i v\u00e4stv\u00e4rlden, inklusive Sverige, s\u00e4rskilt under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Rashygien<\/a><\/p>\n\n\n\n filosofiskt begrepp om systematiskt utdelande av straff och bel\u00f6ning<\/p>\n\n\n\n R\u00e4ttvisa \u00e4r ett filosofiskt begrepp som f\u00f6rekommer inom flera andra omr\u00e5den; politik, juridik, statskunskap och religionsvetenskap. Det finns ingen universell definition p\u00e5 begreppet. I sin mest grundl\u00e4ggande form, \u00e4r ”r\u00e4ttvisa” systematiserad utdelning av straff och bel\u00f6ning. I f\u00f6rl\u00e4ngning av detta kan man s\u00e4ga att r\u00e4ttvisa utesluter slumpm\u00e4ssig behandling av individer. Att behandla sig sj\u00e4lv och andra r\u00e4ttvist eller i enlighet med vad vi har moraliskt r\u00e4tt till, eller i enlighet med vad som r\u00e4tteligen tillkommer oss, \u00e4r vad som f\u00f6reskrivs av kardinaldygden r\u00e4ttr\u00e5dighet. Olika teorier om r\u00e4ttvisa antar olika normer, och det \u00e4r m\u00f6jligt att ett r\u00e4ttvisebegrepp s\u00f6ker specificera vad som \u00e4r r\u00e4tt eller or\u00e4tt utifr\u00e5n flera olika normer. Normen eller r\u00e4tten kan vara av tv\u00e5 slag; ’naturlig’ eller ’positiv’. Naturr\u00e4tt \u00e4r id\u00e9n om att f\u00f6rh\u00e5llanden eller handlingar \u00e4r r\u00e4tt eller or\u00e4tt i f\u00f6rh\u00e5llande till ett tings natur. Positiv r\u00e4tt \u00e4r id\u00e9n om att f\u00f6rh\u00e5llanden eller handlingar \u00e4r r\u00e4tt eller or\u00e4tt i f\u00f6rh\u00e5llande till ett visst personligt – individuellt eller kollektivt fattat – beslut. Den positiva r\u00e4tten kan vidare delas in p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/R%C3%A4ttvisa<\/a><\/p>\n\n\n\n Reflektivt lyssnande \u00e4r en grundl\u00e4ggande f\u00e4rdighet i MI (motiverande samtal). Reflektiva uttalanden, som \u00e4r en gissning av vad klienten menar, har en viktig funktion n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rdjupa f\u00f6rst\u00e5elsen genom att ta reda p\u00e5 om ens gissning \u00e4r riktig. Reflektiva uttalanden l\u00e5ter ocks\u00e5 m\u00e4nniskor \u00e5ter f\u00e5 h\u00f6ra de tankar och k\u00e4nslor som de tidigare uttryckt, kanske med andra ord, och begrunda dem. Skickligt utf\u00f6rt reflektion lyssnade tenderar att f\u00e5 en person att forts\u00e4tta att tala, utforska och t\u00e4nka efter. Detta \u00e4r ocks\u00e5 med n\u00f6dv\u00e4ndighet selektivt genom att man v\u00e4ljer vilka aspekter man ska reflektera p\u00e5 av allt det som personen har sagt. Inom de framkallande och planerande processerna i MI finns det klara riktlinjer om vad man ska v\u00e4lja att reflektera \u00f6ver, vad man ska rikta uppm\u00e4rksamheten p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Reflektivt_lyssnande<\/a><\/p>\n\n\n\n statsstyrets organisation<\/p>\n\n\n\n Regering \u00e4r den regerande instansen i en stat, dess h\u00f6gsta maktapparat, den organiserade statsmakten; i en stat som grundas p\u00e5 maktdelningsprincipen \u00e4r regeringen som regel det organ som har den verkst\u00e4llande makten. Ordet regering kan \u00e4ven avse den maktut\u00f6vning som den regerande instansen ut\u00f6var, det vill s\u00e4ga regeringsmakten.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 svenska kan den sittande regeringen under en valperiod kallas \u201dminist\u00e4r\u201d men \u00e4ven enbart \u201dregering\u201d. I m\u00e5nga l\u00e4nder motsvaras regeringsorganet av regeringschefen och ett ministerr\u00e5d, i vissa l\u00e4nder kallat kabinettet (Cabinet i Storbritannien, Bundeskabinett, Kabinett eller Bundesregierung i Tyskland). Att ordet ”regering” har denna betydelse p\u00e5 svenska, \u00e4r mycket sentida. I 1809 \u00e5rs regeringsform avs\u00e5gs med ”regering” sj\u00e4lva riksstyrelsen. Det kollektiva regeringsorganet i Finland kallas inte ”regering”, utan ”statsr\u00e5det”.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Regering<\/a><\/p>\n\n\n\n Rekreation (av latin recreare, ge nytt liv) \u00e4r bland annat vila, vederkvickelse samt st\u00e4rkande eller upplivande milj\u00f6ombyte f\u00f6r att \u00e5terh\u00e4mta krafter.<\/p>\n\n\n\n Utvidgad betyder rekreation \u00e4ven avkopplande aktivitet som fr\u00e4mjar \u00e5terh\u00e4mtande av krafter s\u00e5som motion, skogspromenader, fiske, jakt och bedrivande av idrott och sport. Rekreation beh\u00f6vs exempelvis efter mentalt kr\u00e4vande syssels\u00e4ttning eller som behandling efter sjukdom eller medicinskt trauma.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Rekreation<\/a><\/p>\n\n\n\n trossuppfattningssystem<\/p>\n\n\n\n Religion \u00e4r ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar m\u00e4nniskolivet till \u00f6vernaturliga, transcendentala och andliga f\u00f6reteelser. Dock r\u00e5der det inte koncensus \u00f6ver vad som exakt definierar en religion. Inom religioner f\u00f6rekommer fenomen som gudar, andar, transcendenta sj\u00e4lar, \u00e5terf\u00f6delse eller dylikt. Religion kan \u00e4ven r\u00f6ra sig om f\u00f6rest\u00e4llningar om en h\u00f6gsta andlig verklighet eller yttersta sanning, med eller utan gudar. Andetro, f\u00f6rf\u00e4derstro och \u00f6vertygelsen om en magisk verklighet \u00e4r ocks\u00e5 uttryck f\u00f6r religion.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Religion<\/a><\/p>\n\n\n\n Reproduktiv h\u00e4lsa \u00e4r ett fackuttryck f\u00f6r h\u00e4lsov\u00e5rd som h\u00f6r samman med graviditet och f\u00f6rlossning. \u00c4ven om begreppet \u00e4r generellt, anv\u00e4nds det s\u00e4rskilt i samband med h\u00e4lsov\u00e5rd i u-l\u00e4nder. F\u00f6rb\u00e4ttrad m\u00f6drav\u00e5rd och minskad m\u00f6drad\u00f6dlighet \u00e4r ett av millenniem\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Reproduktiv_h%C3%A4lsa<\/a><\/p>\n\n\n\n f\u00f6rflyttning av m\u00e4nniskor emellan geografiska platser<\/p>\n\n\n\n En resa \u00e4r en m\u00e4nsklig f\u00f6rflyttning fr\u00e5n en plats till en annan. Oftast menar man med \u201dresa\u201d att man reser en l\u00e4ngre str\u00e4cka. N\u00e4r man reser brukar man anv\u00e4nda n\u00e5got av de h\u00e4r transportmedlen:<\/p>\n\n\n\n Egen bil https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Resa<\/a><\/p>\n\n\n\n Respekt betecknar i vardagligt tal aktning eller v\u00f6rdnad f\u00f6r en person. Mer konkret inneb\u00e4r detta att man v\u00e4rdes\u00e4tter en persons egenskaper. Respekt kan \u00e4ven k\u00e4nnas och visas f\u00f6r abstrakta ting, som en nation eller religion.<\/p>\n\n\n\n En rad filosofer har gjort olika f\u00f6rs\u00f6k att utreda begreppet. En av flera fr\u00e5gor som har diskuterats \u00e4r vilka olika former av respekt som finns. Joel Feinberg skrev 1975 en artikel d\u00e4r han identifierade tre former av respekt. Den f\u00f6rsta formen, Respekt, beskriver han som en k\u00e4nsla av r\u00e4dsla. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om den typ respekt en sj\u00f6farare b\u00f6r ha f\u00f6r havet, eller en nattvandrare har f\u00f6r gatug\u00e4ng. Den andra formen, Observantia, \u00e4r den moraliska formen av respekt. Den inneb\u00e4r att objektet f\u00f6r ens respekt genom sin blotta existens st\u00e4ller r\u00e4ttm\u00e4tiga krav p\u00e5 hur man behandlar det. Feinberg menar att denna form av respekt historiskt kom senare \u00e4n den f\u00f6rsta formen, f\u00f6rst visad f\u00f6r ofarliga men goda m\u00e4nniskor och senare f\u00f6r alla m\u00e4nniskor. Det \u00e4r observantia som h\u00e4nsyftas d\u00e5 man talar om lika respekt f\u00f6r alla. Den tredje formen av respekt, Reverentia betecknar den speciella k\u00e4nsla av v\u00f6rdnad man har n\u00e4r man st\u00e5r inf\u00f6r n\u00e5gonting extraordin\u00e4rt eller sublimt. Det \u00e4r en k\u00e4nsla som g\u00f6r en \u00f6dmjuk och upph\u00f6jer den som k\u00e4nner den. Feinberg menar att det \u00e4r denna sista form av respekt Immanuel Kant talar om n\u00e4r han diskuterar den k\u00e4nsla som v\u00e4cks inom m\u00e4nniskor n\u00e4r de konfronteras med den moraliska lagen och m\u00e4nniskor som lever enligt den.<\/p>\n\n\n\n Andra filosofer, som Stephen D. Hudson och Stephen Darwall, har formulerat andra s\u00e4tt att s\u00e4rskilja olika former av respekt p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Respekt<\/a><\/p>\n\n\n\n offentlig lokal d\u00e4r mat och dryck serveras mot betalning<\/p>\n\n\n\n En restaurang eller restaurant (\u00e5lderdomligt, i Svenska Akademiens ordlista finns endast stavningen ”restaurang”), i s\u00e4rskilt uppsvenskt talspr\u00e5k f\u00f6rekommer \u00e4ven uttalet resturang, \u00e4r en offentlig lokal d\u00e4r mat och dryck serveras mot betalning och kan \u00e4tas p\u00e5 plats (eller i vissa fall best\u00e4llas hem).<\/p>\n\n\n\n Restauration \u00e4r en ben\u00e4mning f\u00f6retr\u00e4desvis om servering av m\u00e5ltider och f\u00f6rfriskningar p\u00e5 annan plats eller i annan lokal \u00e4n en vanlig restaurang, till exempel p\u00e5 b\u00e5tar.<\/p>\n\n\n\n Restaurat\u00f6r kallas den som driver eller f\u00f6rest\u00e5r en restaurang.<\/p>\n\n\n\nR\u00e4dsla<\/h2>\n\n\n\n
Rashygien<\/h2>\n\n\n\n
R\u00e4ttvisa<\/h2>\n\n\n\n
Reflektivt lyssnande<\/h2>\n\n\n\n
Regering<\/h2>\n\n\n\n
Rekreation<\/h2>\n\n\n\n
Religion<\/h2>\n\n\n\n
Reproduktiv h\u00e4lsa<\/h2>\n\n\n\n
Resa<\/h2>\n\n\n\n
Hyrd bil
Flyg
F\u00e4rja
T\u00e5g
Buss
Husbil
Fritidsb\u00e5t
Cykel
Motorcykel
Sp\u00e5rvagn<\/p>\n\n\n\nRespekt<\/h2>\n\n\n\n
Restaurang<\/h2>\n\n\n\n