https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=P&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Panik \u00e4r pl\u00f6tsligt uppkomna, exhalterade k\u00e4nsloreaktioner och beteenden p\u00e5 en pl\u00f6tslig, skr\u00e4ckfylld situation, till exempel d\u00f6dshot eller en katastrof, orsaker till r\u00e4dsla. Panikbeteenden handlar ofta om att undfly en fara, och kan drabba en enskild person eller en grupp. En panikattack inneb\u00e4r en stark stressrespons, som sakta avklingar efter att faran \u00e4r \u00f6ver. \u00c5terkommande panikattacker utan att det f\u00f6religger n\u00e5gon fara, kan vara en psykisk st\u00f6rning, panik\u00e5ngest.<\/p>\n\n\n\n Ordet panik h\u00e4rstammar fr\u00e5n den grekiska guden Pan, som gillade att skr\u00e4mma slag p\u00e5 getter och f\u00e5r s\u00e5 att de hamnade i pl\u00f6tsliga utbrott av okontrollerbar r\u00e4dsla.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Panik<\/a><\/p>\n\n\n\n Passion, lidelse (av latinets patio= lida), kan betyda stark f\u00f6rk\u00e4rlek till n\u00e5gonting, till exempel att man har passion f\u00f6r ett \u00e4ndam\u00e5l, en sak, en person, en f\u00f6r\u00e4ndring eller en \u00e5sikt.<\/p>\n\n\n\n Den ursprungliga betydelse \u00e4r den kristna. Under 1800-talet f\u00e5r passion utifr\u00e5n den kristna betydelsen en \u00f6verf\u00f6rd betydelse av en k\u00e4rlek som \u00e4r s\u00e5 stark och m\u00e4ktig, att den leder till lidande och d\u00f6d, fr\u00e4mst i romantiska k\u00e4rlekshistorier s\u00e5som Romeo och Julia, Tristan och Isolde. D\u00e4rifr\u00e5n har passion senare \u00f6verg\u00e5tt till att syfta p\u00e5 en vurm i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n Inom kristendomen syftar passion p\u00e5 Jesu lidande under l\u00e5ngfredagen. Se passion (kristendom). https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Passion<\/a><\/p>\n\n\n\n Pedagogik \u00e4r en vetenskaplig disciplin med fokus p\u00e5 uppfostran, undervisning och utbildning. Dessa tre delar utg\u00f6r pedagogiska processer som i sin tur inneb\u00e4r aktiviteter som utg\u00f6r st\u00f6d till l\u00e4rande.<\/p>\n\n\n\n Pedagogiken \u00e4r en andlig, humanit\u00e4r och till\u00e4mpad samh\u00e4llsvetenskap, som utvecklades som egen disciplin baserat p\u00e5 filosofi\u00e4mnet. Den ber\u00f6r den allsidiga utvecklingen av individer i fysiskt, mentalt och moraliskt avseende. Det finns en n\u00e4ra koppling i f\u00f6rsta hand till psykologi men \u00e4ven andra vetenskaper ber\u00f6r m\u00e4nniskans l\u00e4rande, s\u00e5som sociologi, biologi, kognitionsvetenskap och neurovetenskap.<\/p>\n\n\n\n Pedagogiken \u00e4r b\u00e5de en teoretisk och praktisk vetenskap.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Pedagogik<\/a><\/p>\n\n\n\n Pedagogisk psykologi \u00e4r ett kunskapsomr\u00e5de inom till\u00e4mpad psykologi som intresserar sig f\u00f6r undervisnings- och l\u00e4rprocesser och som unders\u00f6ker psykologiska aspekter av dessa. Tongivande teorier \u00e4r behaviorism, kognitivism (s\u00e4rskilt modeller f\u00f6r kognitivt informationsprocessande, se kognitiv psykologi och kognitionsvetenskap) och socialkonstruktivism eller sociokulturella perspektiv (Woolfolk, 2004). M\u00e4rk att socialkonstruktivistiska och sociokulturella perspektiv s\u00e4rskilt dominerat svensk beteendevetenskaplig forskning i undervisnings- och l\u00e4randeforskningen fr\u00e5n ca 1980 och fram\u00e5t. Tidigare dominerade behavioristiska ideal, vilka fortfarande dominerar i Nordamerika tillsammans med kognitiva teoribildningar (Long, 2000). Detsamma torde g\u00e4lla en stor del av Europa (Ziegler & Perleth, 1999).<\/p>\n\n\n\n Pedagogisk psykologi \u00e4r en av de beteendevetenskapliga forskningsf\u00e4lten. Att h\u00e4nf\u00f6ra till psykologi i betydelsen allm\u00e4npsykologi blir allt mera ovanligt. Ist\u00e4llet har vetenskapen om m\u00e4nniskans beteenden kommit att delas upp i delar: differentialpsykologi, kognitiv psykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, biologisk psykologi, genetisk psykologi med flera. En av dessa \u00e4r pedagogisk psykologi.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Pedagogisk_psykologi<\/a><\/p>\n\n\n\n organisering, identifiering och tolkning av sinnes information f\u00f6r att representera och f\u00f6rst\u00e5 milj\u00f6n i hj\u00e4rnan<\/p>\n\n\n\n Perception, eller varseblivning, \u00e4r den samling processer i hj\u00e4rnan som tolkar information fr\u00e5n sinnena som f\u00f6rem\u00e5l, h\u00e4ndelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan ocks\u00e5 syfta p\u00e5 det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. F\u00f6r denna betydelse anv\u00e4nds \u00e4ven ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex. tankar och k\u00e4nslor varseblis ocks\u00e5. Perception kan leda till upplevelser i medvetandet, men beh\u00f6ver inte g\u00f6ra det (jfr blindsyn).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Perception<\/a><\/p>\n\n\n\n En personlighet<\/strong> kan i beteendevetenskap vara detsamma som en identitet, eller en personlighetstyp.<\/p>\n\n\n\n Olika forskare har olika definition p\u00e5 personlighet, utifr\u00e5n vilken teori de baserar sin forskning p\u00e5. Alla personlighetspsykologer anv\u00e4nder termen personlighet till att referera till psykologiska kvaliteter som bidrar till en individs best\u00e5ende och karakteristiska m\u00f6nster av k\u00e4nslor, t\u00e4nkande och beteende. Med best\u00e5ende menar man att de kvaliteter personligheten har \u00e4r relativt best\u00e5ende \u00f6ver tid och i olika situationer. Med karakteristiska menar man att personlighet \u00e4r det som s\u00e4rskiljer en individ fr\u00e5n en annan. Med att psykologiska kvaliteter bidrar till en individs m\u00f6nster, menar man att personlighetspsykologer s\u00f6ker f\u00f6r psykologiska faktorer som slumpm\u00e4ssigt p\u00e5verkar och dessa f\u00f6rklarar delvis en individs karakteristiska och best\u00e5ende ben\u00e4genheter.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Personlighet<\/a><\/p>\n\n\n\n Pessimism, fr\u00e5n latinets pessimus (v\u00e4rst), betecknar en tro p\u00e5 att den upplevda v\u00e4rlden \u00e4r den v\u00e4rsta m\u00f6jliga. Den beskriver en generell \u00f6vertygelse att saker \u00e4r d\u00e5liga, och tenderar att bli v\u00e4rre; eller det ser till ondskans eventuella triumf \u00f6ver godheten; det \u00e4r en antonym till optimism, den motsatta tron att saker generellt blir b\u00e4ttre ist\u00e4llet f\u00f6r s\u00e4mre.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Pessimism<\/a><\/p>\n\n\n\n sexuell aktivitet<\/p>\n\n\n\n Petting, av engelska pet ”kela”, ”smekas”, \u00e4r sexuell aktivitet mellan tv\u00e5 personer med kyssar, kramar och smekningar men inte samlag. Petting anv\u00e4nds ofta som f\u00f6rspel till samlag.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Petting<\/a><\/p>\n\n\n\n person som framf\u00f6r en luftfarkost<\/p>\n\n\n\n En flygf\u00f6rare eller pilot \u00e4r en f\u00f6rare av luftfartyg, en flygare. Uttrycket \u00e4r det engelska ordet f\u00f6r lots, och kom redan i b\u00f6rjan av 1900-talet att bli den engelska beteckningen p\u00e5 flygf\u00f6rare. N\u00e4r flyget kom till Sverige f\u00f6ljde \u00e4ven pilot med som l\u00e5nord. I svensk milit\u00e4r terminologi \u00e4r dock den vanliga beteckningen flygf\u00f6rare snarare \u00e4n pilot. I vardagstal brukar milit\u00e4ra piloter betecknas stridspiloter eller stridsflygare f\u00f6r att skilja dem fr\u00e5n trafikflygare och andra civila piloter. En rymdfarare som styr en rymdfarkost, till exempel en rymdf\u00e4rja eller en m\u00e5nlandare, kan \u00e4ven kallas rymdpilot. En pilot som provflyger luftfartyg under utveckling eller st\u00f6rre modifiering kallas provflygare eller testpilot.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Pilot<\/a><\/p>\n\n\n\n typ av restaurang\/snabbmatst\u00e4lle som bakar och serverar pizza<\/p>\n\n\n\n Pizzeria \u00e4r en typ av restaurang\/snabbmatst\u00e4lle som bakar och serverar pizza. Pizzerior serverar ofta \u00e4ven tillbeh\u00f6r s\u00e5som pizzasallad och drycker samt annan snabbmat, till exempel hamburgare, kebab och pommes frites.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Pizzeria<\/a><\/p>\n\n\n\n Planering \u00e4r en process, som inneb\u00e4r att n\u00e5 ett framtida m\u00e5l genom ett systematiskt och m\u00e5linriktat handlande fr\u00e5n givna utg\u00e5ngspunkter.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Planering<\/a><\/p>\n\n\n\n Plikt \u00e4r ett etiskt och juridiskt begrepp som betecknar en skyldighet att utf\u00f6ra, eller l\u00e5ta bli att utf\u00f6ra, en viss handling.<\/p>\n\n\n\n Plikt \u00e4r ett centralt begrepp i vissa etiska teorier, d\u00e4rav samlingsnamnet pliktetik. Pliktetiska teorier kan i viss m\u00e5n s\u00e4gas st\u00e5 i mots\u00e4ttning till teorier som betonar konsekvenserna av handlingarna snarare \u00e4n handlingarna i sig. Exempel p\u00e5 s\u00e5dan konsekventialism \u00e4r utilitarism.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Plikt<\/a><\/p>\n\n\n\n Politik (fr\u00e5n grekiska: \u03c0\u03cc\u03bb\u03b9\u03c2) betyder ursprungligen ’statskonst’, och avser som regel alla de \u00e5tg\u00e4rder och handlingar som h\u00f6r till det allm\u00e4nna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt fr\u00e5n diskussioner om offentliga angel\u00e4genheter till statlig verksamhet och organisation. \u00c5 ena sidan menas makthavares principer och m\u00e5ls\u00e4ttningar, \u00e5 andra sidan menas de aktiviteter som verkst\u00e4ller eller ang\u00e5r statens styrelse. Fokus f\u00f6r politiken \u00e4r ofta olika intressegruppers f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Politik<\/a><\/p>\n\n\n\n grupp av personer med statligt godk\u00e4nnande att uppr\u00e4tth\u00e5lla lagen<\/p>\n\n\n\n Polis eller polisk\u00e5rer \u00e4r den eller de polisorgan som ansvarar f\u00f6r polisv\u00e4sendet. Polisv\u00e4sen \u00e4r den sammanfattande ben\u00e4mningen p\u00e5 de offentliga myndigheter som har till huvuduppgift att uppr\u00e4tth\u00e5lla allm\u00e4n ordning och s\u00e4kerhet samt bek\u00e4mpa brott i en stat. Polisen \u00e4r den huvudsaklige ut\u00f6varen av statens inre v\u00e5ldsmonopol, det vill s\u00e4ga den maktut\u00f6vning \u2013 ytterst med d\u00f6dligt v\u00e5ld \u2013 som riktas mot inre fiender, medan f\u00f6rsvarsmakten \u00e4r den som ut\u00f6var statens v\u00e5ldsmonopol mot yttre fiender.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Polis<\/a><\/p>\n\n\n\n Post (franska och kommer fr\u00e5n latinets positus, st\u00e4lld) \u00e4r organiserade f\u00f6rs\u00e4ndelser av brev och paket \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Allting som skickas kallas post. En postoperat\u00f6r kan vara antingen privat eller offentlig, men de flesta l\u00e4nder har restriktioner f\u00f6r privata postoperat\u00f6rer. Sedan mitten p\u00e5 1800-talet har nationella postoperat\u00f6rer i stort sett haft monopol p\u00e5 marknaden. I Sverige \u00e4r PostNord den dominerande postoperat\u00f6ren och \u00e4r ocks\u00e5 det enda f\u00f6retag som erbjuder posttj\u00e4nster \u00f6ver hela landet.<\/p>\n\n\n\n Idag \u00e4r det vanligaste betalningsmedlet f\u00f6r brevf\u00f6rs\u00e4ndelser frim\u00e4rken, eller frankost\u00e4mpel vilket fungerar som kvitto p\u00e5 att betalning f\u00f6r vidarebefordrandet av f\u00f6rs\u00e4ndelsen gjorts.<\/p>\n\n\n\n Postv\u00e4sendet har i olika l\u00e4nder ofta ytterligare funktioner f\u00f6rutom att ansvara f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ndelser av brev och paket. I vissa l\u00e4nder ansvarar postv\u00e4sendet \u00e4ven f\u00f6r telefonsystemen (f\u00f6rr ocks\u00e5 telegrafsystemen) och i andra l\u00e4nder har postv\u00e4sendet bankkonton och hanterar ans\u00f6kningar om pass och ID-kort. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla internationell postutv\u00e4xling bildades v\u00e4rldspostunionen, UPU. Den grundades 1874, omfattar 192 medlemsl\u00e4nder och fastst\u00e4ller reglerna f\u00f6r internationella brevutbyten. <\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Post<\/a><\/p>\n\n\n\n Praxeologi \u00e4r vetenskapen om m\u00e4nskliga handlingar, d\u00e4r att handla betyder att anv\u00e4nda knappa medel f\u00f6r att uppn\u00e5 specifika m\u00e5l, eller, ”purposeful behaviour”. Termen myntades och definierades 1890 av Alfred Espinas i Revue Philosophique, men f\u00f6rknippas oftast med nationalekonomen Ludwig von Mises och dennes efterf\u00f6ljare inom den \u00f6sterrikiska skolan. Dessa ekonomer menar att hela nationalekonomin kan h\u00e4rledas ur studiet av individens handlingar. Till exempel anser de att marginalnyttan och tidspreferens kan f\u00f6rklaras och bevisas med absolut s\u00e4kerhet utifr\u00e5n praxeologin.<\/p>\n\n\n\n ”M\u00e4nsklig handling \u00e4r meningsfullt beteende.” – Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics (1949) https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Praxeologi<\/a><\/p>\n\n\n\n Presbyter (grekiska presbyteros, den \u00e4ldre) \u00e4r en f\u00f6rsamlings\u00e4ldste.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Presbyter<\/a><\/p>\n\n\n\n term f\u00f6r ursprungligt k\u00e4llmaterial<\/p>\n\n\n\n Prim\u00e4rk\u00e4lla (alternativt s\u00e4rskrivet prim\u00e4r k\u00e4lla) \u00e4r en term f\u00f6r ursprungligt k\u00e4llmaterial. Prim\u00e4rk\u00e4llor kommer fr\u00e5n den ber\u00f6rda tidsperioden och har inte filtrerats genom tolkning eller utv\u00e4rdering. En prim\u00e4rk\u00e4lla \u00e4r vanligtvis den f\u00f6rsta formella publiceringen av ett visst resultat. Prim\u00e4rk\u00e4llor framf\u00f6r originellt t\u00e4nkande, rapporterar en viss uppt\u00e4ckt eller delar ny information.<\/p>\n\n\n\n Prim\u00e4rk\u00e4llor skiljs fr\u00e5n sekund\u00e4rk\u00e4llor som \u00e5beropar, kommenterar eller bygger vidare p\u00e5 prim\u00e4rk\u00e4llor, \u00e4ven om skillnaden inte \u00e4r glasklar.<\/p>\n\n\n\n Prim\u00e4rk\u00e4llor kan exempelvis vara artefakter, brev, aktuella tidningsartiklar, fotografier, inspelningar, tal, diarier eller statistiska m\u00e4tningar.<\/p>\n\n\n\n Wikisource, Wikipedias systerprojekt, samlar alla slags k\u00e4llmaterial, s\u00e5v\u00e4l prim\u00e4rk\u00e4llor som sekund\u00e4rk\u00e4llor och terti\u00e4rk\u00e4llor.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Prim%C3%A4rk%C3%A4lla<\/a><\/p>\n\n\n\n Probleml\u00f6sning \u00e4r den tankeprocess som en intelligent varelse anv\u00e4nder f\u00f6r att l\u00f6sa problem. Probleml\u00f6sningsprocessen, som betraktas som den mest komplexa intellektuella funktionen, har studerats av psykologer under de senaste hundra \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Probleml%C3%B6sning<\/a><\/p>\n\n\n\n vissa sj\u00e4lvst\u00e4ndiga yrkesgrupper med s\u00e4rskild yrkeskodex och kunskaper<\/p>\n\n\n\n Profession \u00e4r inom samh\u00e4llsvetenskaperna en beteckning p\u00e5 en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag. Bland dessa drag finns avgr\u00e4nsning mot andra yrkesgrupper, f\u00f6rfogande \u00f6ver s\u00e4rskild kunskap, arbetsuppgifter som inneh\u00e5ller unika eller varierande moment, sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i yrkesut\u00f6vningen och en s\u00e4rskild yrkeskodex. I b\u00f6rjan av 1900-talet anv\u00e4ndes ”profession” i stort sett f\u00f6r de tre l\u00e4rda professionerna: pr\u00e4ster, jurister och l\u00e4kare, ibland med till\u00e4gg av det milit\u00e4ra yrket. I dag omfattas fler yrken, hur m\u00e5nga \u00e4r dock oklart eftersom professioners k\u00e4nnetecken skiljer sig \u00e5t mellan olika forskare.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Profession<\/a><\/p>\n\n\n\n Proprioception \u00e4r varje m\u00e4nniskas f\u00f6rm\u00e5ga att kunna avg\u00f6ra de egna kroppsdelarnas position, vilket \u00e4r en del av ens kroppsuppfattning. Detta fenomen kallas \u00e4ven djupsensibilitet och \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att kunna h\u00e5lla balansen. F\u00f6r att kunna detta anv\u00e4nder sig kroppen av en s\u00e4rskild sorts receptorer, proprioceptorer. Receptorerna registrerar ledernas l\u00e4gen genom att registrera sp\u00e4nningen i muskler och senor. Viktigt \u00e4r att denna information oftast inte registreras medvetet av oss. Receptorerna skickar informationen i lillhj\u00e4rnsbanor i ryggm\u00e4rgen till lillhj\u00e4rnan d\u00e4r beslut om \u00e5tg\u00e4rd fattas. D\u00e5 vi blundar och medvetet f\u00f6rs\u00f6ker avg\u00f6ra i vilken vinkel v\u00e5rt kn\u00e4 (exempelvis) \u00e4r b\u00f6jt i leds informationen fr\u00e5n proprioceptorerna till somatsensoriska cortex d\u00e4r informationen g\u00f6rs f\u00f6rst\u00e5elig f\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Proprioception<\/a><\/p>\n\n\n\n Psyke<\/strong> (av grekiskans \u03c8\u03c5\u03c7\u03ae ps\u0233ch\u0113<\/em>, ’sj\u00e4l’, ’liv’) \u00e4r ett psykologiskt begrepp och en sammanfattande ben\u00e4mning som betecknar en individs sj\u00e4l eller medvetande samt f\u00f6reteelser s\u00e5som upplevelser och beteenden. Det inkluderar alla hj\u00e4rnans h\u00f6gre funktioner, det vill s\u00e4ga de aspekter av intellekt och medvetande som manifesteras i kombinationer av t\u00e4nkande, perception, minne, emotion, vilja och fantasi, samt alla omedvetna kognitiva processer. Termen anv\u00e4nds ofta underf\u00f6rst\u00e5tt f\u00f6r att h\u00e4nvisa till f\u00f6rnuftets tankeprocesser. Psyke \u00e4r fl\u00f6det av medvetande. Det finns m\u00e5nga teorier och definitioner av psyket och dess funktion.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Psyke<\/a><\/p>\n\n\n\n medicinskt omr\u00e5de omfattande psykiska st\u00f6rningar och psykisk oh\u00e4lsa<\/p>\n\n\n\n Psykiatri \u00e4r det omr\u00e5de inom medicinen som behandlar psykiska st\u00f6rningar och psykisk oh\u00e4lsa. Psykiatrin omfattar diagnos, behandling och metoder f\u00f6r att f\u00f6rebygga psykiska st\u00f6rningar. Psykiatrin som disciplin utg\u00e5r fr\u00e5n psykopatologi. Den har historiskt varit n\u00e4ra kopplad till neurologin, det medicinska omr\u00e5de som behandlar kroppsliga sjukdomar i nervsystemet, men de tv\u00e5 disciplinerna har sedan tidigt 1900-tal gradvis glidit is\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Psykiatri<\/a><\/p>\n\n\n\n Psykologisk id\u00e9-, terapi- och forskningstradition grundad av Sigmund Freud<\/p>\n\n\n\n Psykoanalys (av grekiska \u03c8\u03c5\u03c7\u03ae, psych\u00e9 – sj\u00e4l och \u1f00\u03bd\u03ac\u03bb\u03c5\u03c3\u03b9\u03c2, an\u00e1lysis – uppl\u00f6sning) \u00e4r en psykologisk id\u00e9- och terapitradition, som v\u00e4xt fram ur den \u00f6sterrikiske l\u00e4karen Sigmund Freuds (1856\u20131939) psykologiska filosofi och psykoterapeutiska praktik. Psykoanalysen \u00e4r 1) en id\u00e9tradition, 2) en terapitradition, 3) en forskningstradition, och 4) en metod att studera makrofenomen s\u00e5som kultur och historia.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Psykoanalys<\/a><\/p>\n\n\n\n vetenskap om beteenden, tankar och k\u00e4nslor – Psykologi<\/strong> \u00e4r vetenskapen om sj\u00e4lslivet, det vill s\u00e4ga beteenden, medvetande, k\u00e4nslor och t\u00e4nkande hos individer och grupper. I detta ing\u00e5r beteenden och mentala processer som inkluderar perception, kognition, uppm\u00e4rksamhet, affekt (k\u00e4nslor), intelligens, fenomenologi, motivation, personlighet och hj\u00e4rnans funktioner.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Psykologi<\/a><\/p>\n\n\n\n ett slags social influens med m\u00e5ls\u00e4ttningen att \u00e4ndra kognitionen eller beteendet hos andra genom dolda eller bedr\u00e4gliga metoder eller med \u00f6vergrepp<\/p>\n\n\n\n Psykologisk manipulation \u00e4r ett slags social influens med m\u00e5ls\u00e4ttningen att \u00e4ndra kognitionen eller beteendet hos andra genom dolda eller bedr\u00e4gliga metoder eller med \u00f6vergrepp. Eftersom f\u00f6rfarandet gynnar den som manipulerar, ofta p\u00e5 den andres bekostnad, uppfattas s\u00e5dana behandlingar vara maktmissbruk, exploaterande, l\u00f6gnaktiga och falska. Manipulation \u00e4r ett tydligt tecken en psykisk variation hos n\u00e5gon som lider av psykopati, sociopati eller antisocial personlighetsst\u00f6rning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Psykologisk_manipulation<\/a><\/p>\n\n\n\n Psykometri \u2013 fr\u00e5n latinets psychometri\u02b9a, av psyke och -metri (m\u00e4tning) \u2013 \u00e4r ett forskningsomr\u00e5de inom statistik som fokuserar p\u00e5 utveckling av metoder f\u00f6r att analysera och utv\u00e4rdera psykologiska test och kunskapsprov, men kan ocks\u00e5 syfta p\u00e5 de matematiskt-statistiska tekniker som anv\u00e4nds f\u00f6r att utveckla m\u00e4tinstrument f\u00f6r best\u00e4mning av till exempel mentala f\u00f6rm\u00e5gor, attityder och olika slags prestationer \u2013 inte minst vid kunskapsprov.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Psykometri<\/a><\/p>\n\n\n\n en serie ofrivilliga och meningsl\u00f6sa r\u00f6relser som orsakas av psykiska sp\u00e4nningar och \u00e4ngslighet<\/p>\n\n\n\n Psykomotorisk agitation \u00e4r en serie ofrivilliga och meningsl\u00f6sa r\u00f6relser som orsakas av psykiska sp\u00e4nningar och \u00e4ngslighet. Om beteendet beror p\u00e5 en organisk st\u00f6rning kallas samma beteende akatisi.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5gra vanliga varianter av psykomotorisk agitation \u00e4r att g\u00e5 runt i rummet, vrida h\u00e4nderna, ta av kl\u00e4derna och s\u00e4tta p\u00e5 dem igen. Sj\u00e4lvskadliga beteenden kan f\u00f6rekomma tillsammans med agitationen, som att riva hud eller tugga naglar tills det bl\u00f6der. Psykomotorisk agitation f\u00f6rekommer fr\u00e4mst i allvarliga depressioner men ocks\u00e5 bipol\u00e4ra maniska skov. Det ses ibland tillsammans med psykomotorisk h\u00e4mning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Psykomotorisk_agitation<\/a><\/p>\n\n\n\n Att med hj\u00e4lp av psykologiska metoder minska psykiska besv\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n Psykoterapi, psykologisk behandling, inneb\u00e4r behandling av psykiska, relationella och existentiella problem med psykologiska metoder. Vanliga problem att behandla innefattar \u00e5ngestsyndrom och depression. De olika terapierna har olika f\u00f6rklaringar till varf\u00f6r dessa problem uppst\u00e5r och ingen har definitivt st\u00f6d f\u00f6r sin f\u00f6rklaring. Vissa terapier grundar sig dock i grundforskning, exempelvis metakognitiv terapi (MKT) och kognitiv beteendeterapi (KBT).<\/p>\n\n\n\nPanik<\/h2>\n\n\n\n
Passion<\/h2>\n\n\n\n
Passion kan \u00e4ven vara en beteckning p\u00e5 en musikform under barocken, ett s\u00e5 kallat oratorium som anspelar p\u00e5 Jesu lidande och d\u00f6d. Se passion (musik)
Inom konsthistorien anv\u00e4nds passion som en beteckning p\u00e5 en framst\u00e4llning – ofta i form av en bildsvit, \u00f6ver Jesu lidande fr\u00e5n int\u00e5get i Jerusalem och nattvarden, varp\u00e5 f\u00f6ljer tillf\u00e5ngatagandet, gisslingen vid passionspelaren och fram till Kristi himmelsf\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\nPedagogik<\/h2>\n\n\n\n
Pedagogisk psykologi<\/h2>\n\n\n\n
Perception<\/h2>\n\n\n\n
Personlighet<\/h2>\n\n\n\n
Pessimism<\/h2>\n\n\n\n
Petting<\/h2>\n\n\n\n
Pilot<\/h2>\n\n\n\n
Pizzeria<\/h2>\n\n\n\n
Planering<\/h2>\n\n\n\n
Plikt<\/h2>\n\n\n\n
Politik<\/h2>\n\n\n\n
Polis<\/h2>\n\n\n\n
Post<\/h2>\n\n\n\n
Praxeologi<\/h2>\n\n\n\n
von Mises f\u00f6rs\u00f6kte finna grunden f\u00f6r ekonomin. Likt andra nationalekonomer av den \u00f6sterrikiska skolan avf\u00e4rdade han empiriska observationer f\u00f6r att fastst\u00e4lla ekonomiska samband, d\u00e5 m\u00e4nniskor \u00e4r alltf\u00f6r komplexa. Han menade att observationer av m\u00e4nskliga handlingar, och extrapolering av historisk data alltid kommer lida av f\u00f6rbisedda faktorer p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte naturvetenskaperna g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\nPresbyter<\/h2>\n\n\n\n
Prim\u00e4rk\u00e4lla<\/h2>\n\n\n\n
Probleml\u00f6sning<\/h2>\n\n\n\n
Profession<\/h2>\n\n\n\n
Proprioception<\/h2>\n\n\n\n
Psyke<\/h2>\n\n\n\n
Psykiatri<\/h2>\n\n\n\n
Psykoanalys<\/h2>\n\n\n\n
Psykologi<\/h2>\n\n\n\n
Psykologisk manipulation<\/h2>\n\n\n\n
Psykometri<\/h2>\n\n\n\n
Psykomotorisk agitation<\/h2>\n\n\n\n
Psykoterapi<\/h2>\n\n\n\n