https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=N&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett n\u00e4rings\u00e4mne \u00e4r en oorganisk eller organisk f\u00f6rening som en organism tar upp fr\u00e5n sin omgivning f\u00f6r att \u00f6verleva, forts\u00e4tta v\u00e4xa och fortplanta sig. N\u00e4rings\u00e4mnena beh\u00f6vs till organismens metabolism, f\u00f6r att bygga upp och reparera v\u00e4vnader eller f\u00f6r att styra organismens livsprocesser. De organiska f\u00f6reningarna kan ocks\u00e5 omvandlas till energi.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4xter absorberar i huvudsak oorganiska n\u00e4rings\u00e4mnen via r\u00f6tterna, i form av joner som finns i marken. De n\u00e4rings\u00e4mnen som beh\u00f6vs i st\u00f6rre m\u00e4ngd kallas f\u00f6r makron\u00e4rings\u00e4mnen medan de som beh\u00f6vs i mindre m\u00e4ngd kallas f\u00f6r mikron\u00e4rings\u00e4mnen. D\u00e5 v\u00e4xter \u00e4r fotoautotrofer kan de tillverka organiska n\u00e4rings\u00e4mnen fr\u00e5n makro- och mikron\u00e4rings\u00e4mnena med hj\u00e4lp av solljus, koldioxid och vatten.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/N%C3%A4rings%C3%A4mne<\/a><\/p>\n\n\n\n N\u00e4ringsl\u00e4ra, dietik, nutritionsl\u00e4ra eller n\u00e4ringsfysiologi, \u00e4r den vetenskap som studerar f\u00f6rekomsten av n\u00e4rings\u00e4mnen och kroppens oms\u00e4ttning och upptag av dessa (metabolism). Den behandlar ocks\u00e5 sambanden mellan kost och h\u00e4lsa, kostvanor och n\u00e4ringsbehov. Den behandlar ocks\u00e5 vilka m\u00e4ngder som beh\u00f6vs av respektive n\u00e4rings\u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4ringsl\u00e4ra utg\u00f6r bland annat ett hj\u00e4lpmedel f\u00f6r m\u00e4nniskor med intresse av kosth\u00e5llning, till exempel kockar, idrottare och dietister och kan vara till hj\u00e4lp f\u00f6r dem som vill ha insikter i vilka antaganden kostcirkeln bygger p\u00e5. Alla m\u00e4nniskor beh\u00f6ver f\u00e5 i sig r\u00e4tt n\u00e4ring i r\u00e4tt m\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4ringsl\u00e4ra \u00e4r som vetenskap drygt 120 \u00e5r gammal.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/N%C3%A4ringsl%C3%A4ra<\/a><\/p>\n\n\n\n samh\u00e4llsvetenskaplig disciplin som studerar hush\u00e5llning och allokering av knappa resurser<\/p>\n\n\n\n Nationalekonomi \u00e4r en samh\u00e4llsvetenskap, som studerar produktion, distribution och konsumtion av varor och tj\u00e4nster. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r vanligen att resurser \u00e4r knappa, varf\u00f6r alla behov inte kan tillfredsst\u00e4llas med hj\u00e4lp av tillg\u00e4ngliga resurser utan det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att v\u00e4lja. Nationalekonomin b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r hellre definieras i termer av den metod som anv\u00e4nds f\u00f6r att angripa samh\u00e4llsvetenskapliga problem, snarare \u00e4n av de specifika fr\u00e5gest\u00e4llningar som studeras. Heterodoxa ekonomer f\u00f6rkastar en eller flera av den etablerade nationalekonomins grundantaganden till f\u00f6ljd av att man anser dessa vara en del av en f\u00f6rstelnad och eller politiskt motiverad ortodoxi. Nationalekonomi anklagas ocks\u00e5 frekvent av s\u00e5v\u00e4l heterodoxa ekonomer som ekonomhistoriker f\u00f6r att vara l\u00e5ngtg\u00e5ende historiel\u00f6sa i sina antaganden. F\u00e4ltet har ocks\u00e5 upprepade g\u00e5nger kallats pseudovetenskap, s\u00e5v\u00e4l i popul\u00e4rkultur, bland annat av Strindberg, som inom akademin.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Nationalekonomi<\/a><\/p>\n\n\n\n underh\u00e5llningsplatser f\u00f6r dans och alkoholdrycker under kv\u00e4lls- och nattetid<\/p>\n\n\n\n Nattklubbar (tidigare vanligtvis kallat diskotek, i folkmun ofta endast kallat klubb) \u00e4r underh\u00e5llningsplatser f\u00f6r dans och alkoholdrycker som h\u00e5ller \u00f6ppet under kv\u00e4lls- och nattetid. En nattklubb skiljer sig fr\u00e5n barer och pubar p\u00e5 det s\u00e4tt att de inkluderar ett dansgolv samt DJ-b\u00e5s, d\u00e4r en s\u00e5 kallad discjockey spelar dansv\u00e4nlig musik. Den moderna nattklubben var ett fenomen som uppstod i London p\u00e5 sextiotalet och var en del av utvecklingen med popmusik och ungdomsmode som brukar kallas Swinging London. I Sverige brukar nattklubben Alexandra s\u00e4gas vara f\u00f6rst med konceptet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Nattklubb<\/a><\/p>\n\n\n\n Natur kan i sin vidaste definition syfta p\u00e5 den levande materiella v\u00e4rlden i stort. Den sp\u00e4nner d\u00e5 fr\u00e5n det subatomiska till det kosmiska, men kan ocks\u00e5 enbart syfta p\u00e5 biosf\u00e4ren. Ibland avser natur enbart id\u00e9n om den av m\u00e4nniskan or\u00f6rda milj\u00f6n i form av v\u00e4xter, djur, landformer etc. Natur avser \u00e4ven inre egenskaper som best\u00e4mmer ett beteende och \u00e4ndam\u00e5l i n\u00e5gon eller n\u00e5got (”sakens natur”). Det \u00e4r ett begrepp som har tolkats och definierats sedan antiken i olika sammanhang, och har genomg\u00e5tt flera betydelsef\u00f6rskjutningar och d\u00e4rmed blivit m\u00e5ngtydigt och ideologiskt laddat.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Natur<\/a><\/p>\n\n\n\n l\u00e4ran om den fysiska v\u00e4rlden<\/p>\n\n\n\n Naturvetenskap \u00e4r l\u00e4ran om den fysiska v\u00e4rlden (naturen). Naturvetenskapen anv\u00e4nder vetenskapliga metoder som i h\u00f6g grad beror p\u00e5 empiriska m\u00e4tningar av uppst\u00e4llda hypoteser (s\u00e5 kallad naturvetenskaplig metod). Naturvetenskapen f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra teoretiska modeller som s\u00e5 enkelt som m\u00f6jligt kan f\u00f6rklara det som kan observeras, m\u00e4tas och testas (se: Ockhams rakkniv).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Naturvetenskap<\/a><\/p>\n\n\n\n Nervsystemet \u00e4r ett biologiskt signalsystem som koordinerar funktionerna i en djurkropp med hj\u00e4lp av elektrokemiska impulser.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4ran om nervsystemet kallas neurobiologi eller neurofysiologi. Den kliniska medicinska specialitet som behandlar det m\u00e4nskliga nervsystemets sjukdomar kallas neurologi. Interaktionen mellan nervsystemet och kroppens hormoner studeras inom neuroendokrinologin.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Nervsystemet<\/a><\/p>\n\n\n\n medicinsk specialisering med fokus p\u00e5 hj\u00e4rnan och nervsystemet<\/p>\n\n\n\n Neurologi \u00e4r en gren av medicinen som behandlar sjukdomar i nervsystemet. Dock kan begreppet \u00e4ven syfta p\u00e5 studiet av nervsystemet i helhet. En l\u00e4kare som \u00e4r specialist i omr\u00e5det kallas f\u00f6r neurolog och \u00e4r utbildad f\u00f6r att diagnostisera, behandla och hantera patienter med neurologiska sjukdomar. M\u00e5nga neurologer \u00e4r inblandade i klinisk forskning, kliniska pr\u00f6vningar men \u00e4ven grundforskning och kallas f\u00f6r neuroforskare. Psykologer kan genomg\u00e5 en specialistutbildning och d\u00e5 bli neuropsykologer.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Neurologi<\/a><\/p>\n\n\n\n Neuropsykologi \u00e4r l\u00e4ran om de relationer som finns mellan beteende och hj\u00e4rnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig f\u00f6r hur olika delar av hj\u00e4rnan p\u00e5verkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika omr\u00e5den som stress, minne och depression. Sambandet mellan beteendet och hj\u00e4rnan studeras ur olika synvinklar och under olika tillst\u00e5nd, exempelvis n\u00e4r personen l\u00f6ser olika typer av praktiska eller k\u00e4nslom\u00e4ssiga uppgifter, \u00e4r vakna eller sover.<\/p>\n\n\n\n Neuropsykologin f\u00f6rdjupar sig ocks\u00e5 inom hur hormoner och olika kemiska processer p\u00e5verkar m\u00e4nniskans psyke. Man \u00e4r \u00e4ven intresserad av att studera nervsystemets funktion. Neuropsykologin drar nytta av information fr\u00e5n m\u00e5nga olika omr\u00e5den, exempelvis anatomi, biologi, biofysik, filosofi och fysiologi. Den centrala fokusen inom disciplinen \u00e4r att utveckla kunskap om m\u00e4nskligt beteende baserat p\u00e5 hj\u00e4rnans funktion och den neuropsykologisk forskningen kan utnyttjas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hj\u00e4rnskadors inverkan p\u00e5 beteendet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Neuropsykologi<\/a><\/p>\n\n\n\n vetenskapligt studerande av nervsystemet<\/p>\n\n\n\n Neurovetenskap \u00e4r en sedan 1970-talet anv\u00e4nd samlingsben\u00e4mning f\u00f6r all vetenskap som sysslar med nervsystemets uppbyggnad och funktioner. Neuroforskare och neurologer studerar neurovetenskap.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Neurovetenskap<\/a><\/p>\n\n\n\n Begreppet njutning<\/strong> \u00e4r centralt inom moralpsykologi, etik och medvetandefilosofi. Det inbegriper all slags lycka och v\u00e4lm\u00e5ende.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Njutning<\/a><\/p>\n\n\n\n N\u00f6je<\/strong> \u00e4r ett tillst\u00e5nd d\u00e5 man uppleverroliga och vanligen underh\u00e5llande h\u00e4ndelser och situationer och kopplas samman med njutning, lycka och skratt. N\u00f6je kan ocks\u00e5 upplevas genom h\u00e5gkomsten av h\u00e4ndelser och situationer som gav upphov till n\u00f6je i det f\u00f6rflutna.<\/p>\n\n\n\nN\u00e4rings\u00e4mne<\/h2>\n\n\n\n
N\u00e4ringsl\u00e4ra<\/h2>\n\n\n\n
Nationalekonomi<\/h2>\n\n\n\n
Nattklubb<\/h2>\n\n\n\n
Natur<\/h2>\n\n\n\n
Naturvetenskap<\/h2>\n\n\n\n
Nervsystemet<\/h2>\n\n\n\n
Neurologi<\/h2>\n\n\n\n
Neuropsykologi<\/h2>\n\n\n\n
Neurovetenskap<\/h2>\n\n\n\n
Njutning<\/h2>\n\n\n\n
N\u00f6je<\/h2>\n\n\n\n