https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=L&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n sport som ut\u00f6vas av flera personer i lag<\/p>\n\n\n\n En lagsport eller lagidrott \u00e4r en sport d\u00e4r s\u00e5 kallade lag, en enhet best\u00e5ende av samarbetande medlemmar fr\u00e5n till exempel ett landslag, en klubb eller en f\u00f6rening, t\u00e4vlar mot varandra (till skillnad fr\u00e5n individuella sporter). Oftast t\u00e4vlar lagen om att g\u00f6ra flest m\u00e5l (po\u00e4ng). Exempel p\u00e5 lagsporter \u00e4r fotboll, ishockey, handboll, innebandy och bandy. M\u00e5nga lagsporter \u00e4r bollsporter.<\/p>\n\n\n\n I lagsporter har ofta de olika l\u00e4nderna s\u00e5 kallade landslag, ofta ett medlemskap av landets b\u00e4sta spelare. Landslagen (l\u00e4nderna) t\u00e4vlar sedan mot varandra i till exempel Europam\u00e4sterskap, v\u00e4rldsm\u00e4sterskap och olympiska spel.<\/p>\n\n\n\n Det finns ocks\u00e5 exempel p\u00e5 evenemang d\u00e4r lag, d\u00e5 oftast landslag, t\u00e4vlar mot varandra i sporter som i grunden \u00e4r individuella. Det g\u00f6rs genom att man p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt sammanr\u00e4knar varje deltagares prestation till ett resultat f\u00f6r hela laget. Bland annat inom tennis (som Davis Cup och Fed Cup) och golf (som Ryder Cup och Solheim Cup) ordnas lagsporter p\u00e5 detta vis och ett exempel inom friidrotten \u00e4r den regelbundet \u00e5terkommande Finnkampen, fram till slutet av 1980-talet f\u00f6rekom \u00e4ven andra friidrottslandskamper. Bordtennisturneringarna brukar \u00e4ven ha en lagt\u00e4vling. \u00c4ven dubbelklasserna i spel som badminton, bordtennis och tennis kan se som lagspel.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Lagsport<\/a><\/p>\n\n\n\n person som ut\u00f6var medicin<\/p>\n\n\n\n En l\u00e4kare (ofta titulerad doktor i vardagligt tal) \u00e4r n\u00e5gon som praktiserar medicin, vilket inneb\u00e4r att unders\u00f6ka, behandla och st\u00f6dja sin patient i dennes h\u00e4lsa och m\u00e5ende. F\u00f6r att f\u00e5 jobba som l\u00e4kare i Sverige kr\u00e4vs svensk legitimation, alternativt ett s\u00e4rskilt f\u00f6rordnande, d.v.s. ett s\u00e4rskilt tillst\u00e5nd fr\u00e5n Socialstyrelsen eller landsting.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/L%C3%A4kare<\/a><\/p>\n\n\n\n varor med syfte att f\u00f6rebygga, p\u00e5visa, lindra eller bota sjukdom<\/p>\n\n\n\n L\u00e4kemedel, farmaka, eller i dagligt tal ”medicin”, definieras av l\u00e4kemedelslagen som varor med syfte ”att f\u00f6rebygga, p\u00e5visa, lindra eller bota sjukdom eller symtom p\u00e5 sjukdom eller att anv\u00e4ndas i likartat syfte” (SFS 1992:859). L\u00e4kemedlet skall tillf\u00f6ras m\u00e4nniskor eller djur och det skall vara en bruksf\u00e4rdig produkt, inte en r\u00e5vara. L\u00e4kemedlen baserades fr\u00e5n b\u00f6rjan huvudsakligen p\u00e5 naturprodukter, fr\u00e4mst medicinalv\u00e4xter, men m\u00e5nga framst\u00e4lls numera syntetiskt. L\u00e4kemedel kan ocks\u00e5 framst\u00e4llas semisyntetiskt, genom att man utg\u00e5r fr\u00e5n en naturlig substans som modifieras m\u00e5ttligt. Dock forts\u00e4tter naturen att vara en viktig k\u00e4lla f\u00f6r l\u00e4kemedelssubstanser. 70 % av de l\u00e4kemedel som introducerade 1981-2006 har ett mer eller mindre naturligt ursprung.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/L%C3%A4kemedel<\/a><\/p>\n\n\n\n person som hj\u00e4lper andra att f\u00e5 kunskap, kompetens och v\u00e4rderingar<\/p>\n\n\n\n En l\u00e4rare \u00e4r i allm\u00e4n bem\u00e4rkelse vilken person som helst, en avs\u00e4ndare, som undervisar, f\u00f6rkunnar eller handleder r\u00f6rande n\u00e5got som \u00e4r t\u00e4nkt att bli till kunskap hos mottagaren. Den st\u00f6rsta kategorin m\u00e4nniskor som innehar den st\u00f6rsta och viktigaste rollen som l\u00e4rare, internationellt sett, \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar. De olika s\u00e4tten, metoderna, att l\u00e4ra ut till en person eller flera personer kallas f\u00f6r metodik. L\u00e4ran om skola och l\u00e4rande kallas pedagogik och didaktik. N\u00e4r man best\u00e4mmer vilken l\u00e4rometod som b\u00f6r anv\u00e4ndas m\u00e5ste en l\u00e4rare \u00f6verv\u00e4ga flera faktorer hos mottagaren. Ordet har funnits i svenska spr\u00e5ket innan 1520.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/L%C3%A4rare<\/a><\/p>\n\n\n\n person som skriver text eller musik<\/p>\n\n\n\n En l\u00e5tskrivare (engelska: \u2019songwriter\u2019) \u00e4r en person som skriver text eller musik i huvudsak inom schlager-, rap-, pop- eller rockmusik. Ordet \u00e4r belagt i SAOL, dock utan ordf\u00f6rklaring. En l\u00e5tskrivare kan ocks\u00e5 kallas en komposit\u00f6r, \u00e4ven om den senare termen brukar anv\u00e4ndas fr\u00e4mst f\u00f6r individer fr\u00e5n den klassiska musikgenren och filmmusik. En l\u00e5tskrivare som huvudsakligen skriver texterna till en s\u00e5ng kallas en textf\u00f6rfattare.<\/p>\n\n\n\n L\u00e5tskrivare kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att skriva antingen texterna eller musiken direkt f\u00f6r eller tillsammans med en artist, eller s\u00e5 presenterar de l\u00e5tar f\u00f6r A&R, utgivare och agenter f\u00f6r \u00f6verv\u00e4gande.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/L%C3%A5tskrivare<\/a><\/p>\n\n\n\n person med auktoritet som p\u00e5verkar andras beteende<\/p>\n\n\n\n En ledare \u00e4r en person som strukturerar och \u00f6verblickar arbetet och\/eller levernet i en grupp m\u00e4nniskor. Gruppens storlek kan variera \u00f6ver en i princip obegr\u00e4nsad skala. Att vara ledare kan vara en yrkesroll. Chef \u00e4r dock inte alltid samma sak som ledare, \u00e4ven om b\u00e5da tv\u00e5 \u00e4r viktiga. Skillnaden p\u00e5 en ledare och en chef \u00e4r fr\u00e4mst att en bra ledare ska inspirera och motivera medan en chef \u00e4r mer inriktad p\u00e5 direkt styrning av strategiska tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt och ekonomi. \u201cChefer g\u00f6r saker r\u00e4tt; ledare g\u00f6r r\u00e4tt saker\u201d.<\/p>\n\n\n\n En ledare kan fylla m\u00e5nga funktioner f\u00f6r en grupp eller organisation. Den fr\u00e4msta anledningen till att man har en ledare som en yrkesroll \u00e4r att man vill f\u00f6renkla beslut som skall tas inom gruppen. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett strukturerat s\u00e4tt att effektivisera och f\u00f6rdela arbetsuppgifter mellan medlemmar.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Ledare_(yrkesroll)<\/a><\/p>\n\n\n\n Leende<\/strong> eller smil \u00e4r ett ansiktsuttryck som signalerar gl\u00e4dje, lycka eller n\u00f6je. Det kan ocks\u00e5 vara ett ofrivilligt uttryck f\u00f6r \u00e5ngest. Leendet skapas av ansiktsmuskler och styrs av vilja eller reflex.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Leende<\/a><\/p>\n\n\n\n aktivitet<\/p>\n\n\n\n Lek \u00e4r en social aktivitet som utf\u00f6rs f\u00f6r n\u00f6jes skull, eller som social eller intellektuell tr\u00e4ning. Denna aktivitet f\u00f6rknippas mest med barn (lekkamrat), men \u00e4ven m\u00e5nga vuxna leker. Sport och spel (med eller utan dator) \u00e4r former av lek som \u00e4r vanliga i vuxen \u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Lek<\/a><\/p>\n\n\n\n Licentiatexamen \u00e4r i Sverige och Finland en akademisk examen p\u00e5 forskarniv\u00e5 och motsvarar ungef\u00e4r en halv doktorsexamen. Den kan b\u00e5de vara den avslutande examen eller fungera som en frivillig ”mellanexamen” f\u00f6r den som avser att senare framl\u00e4gga en doktorsavhandling. I Finland \u00e4r det numera ovanligt att ta licentiatexamen; de flesta forskningsstuderande siktar direkt p\u00e5 doktorsexamen. Vid de medicinska fakulteterna finns inte magisterexamen utan licentiatexamen ers\u00e4tter denna. I Sverige utg\u00f6r licentiatexamen ca 30 % av alla examina p\u00e5 forskarniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Licentiatexamen<\/a><\/p>\n\n\n\n skrivna verk<\/p>\n\n\n\n Litteratur \u00e4r en samlingsbeteckning f\u00f6r texter, b\u00e5de nedskrivna och muntliga, som uppfyller vissa estetiska kriterier. Ordet litteratur kommer fr\u00e5n latinets litteratura som i latinet anv\u00e4nds i tre betydelser: n\u00e5gonting skrivet, filologi eller l\u00e4rdom eller vetenskap. Litteratura kommer av littera, som betyder bokstav.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Litteratur<\/a><\/p>\n\n\n\n egenskap som alla organismer har<\/p>\n\n\n\n Liv (Biota) \u00e4r den egenskap som delas av alla organismer. Det finns ingen entydig definition p\u00e5 biologiskt liv, men olika livsformer har vissa gemensamma s\u00e4rdrag som karakt\u00e4riserar dem, fortplantning (reproduktion), ned\u00e4rvning, reaktion p\u00e5 yttre stimuli samt \u00e4mnesoms\u00e4ttning (metabolism).<\/p>\n\n\n\n Liv studeras inom ett brett spektrum av forskningsomr\u00e5den som p\u00e5 senare \u00e5r har kommit att sammanfattas under beteckningen livsvetenskaper (av engelskans life sciences). Detta begrepp omfattar fr\u00e4mst biologi och medicinsk vetenskap, men \u00e4ven biokemi, farmakologi och bioteknik med mera. Inom samh\u00e4llsvetenskapen studeras liv inom arten m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n Virus, viroider och prioner kan endast f\u00f6r\u00f6ka sig med hj\u00e4lp av v\u00e4rdcellernas \u00e4mnesoms\u00e4ttning; i brist p\u00e5 egen reproduktion kan de allts\u00e5 inte klassificeras som organismer. Om man bortser fr\u00e5n dem \u00e4r de minsta och enklaste livsformer man k\u00e4nner bakterier av sl\u00e4ktet Mycoplasma. Det \u00e4r inte l\u00e4tt att avg\u00f6ra den st\u00f6rsta organismen. Vissa svampmycel, liksom en del klonbildande v\u00e4xter, har en st\u00f6rre biomassa \u00e4n mammuttr\u00e4d, som i sin tur kan bli tio g\u00e5nger s\u00e5 tunga som de st\u00f6rsta valarna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Liv<\/a><\/p>\n\n\n\n tv\u00e4rvetenskaplig forskningsgren<\/p>\n\n\n\n Livsvetenskap (engelska: life sciences) \u00e4r en tv\u00e4rvetenskaplig forskningsgren som \u00e4gnar sig \u00e5t studiet av biologiskt liv, levande organismer, samt inre och yttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r fortsatt liv. Studie\u00e4mnet innefattar biologi, farmaci, medicin och fysiologi, dietik, ekologi, och zoologi, men f\u00f6ruts\u00e4tter att de grundl\u00e4ggande \u00e4mnena till\u00e4mpas p\u00e5 omr\u00e5den som handlar om fortsatt liv. Den livsvetenskap som fr\u00e4mst handlar om m\u00e4nniskans h\u00e4lsa kallas vanligen biomedicin.<\/p>\n\n\n\n Under\u00e4mnen till livsvetenskap \u00e4r t.ex. evolutionsbiologi, psykologi och evolutionspsykologi, utvecklings- och regenerationsbiologi, neurobiologi, biomedicin, cellbiologi, kemi, samt organismisk och fysiologisk biologi. Olika enheter i livsvetenskaperna, s\u00e5som molekyl\u00e4r funktion eller anatomi, definieras i termer av ontologi, vilket \u00e4r en antik term som inl\u00e5nats fr\u00e5n metafysiken. Inom livsvetenskapen betyder ontologi en strukturerad och normerad beskrivning av enheten ifr\u00e5ga, vilket underl\u00e4ttar j\u00e4mf\u00f6rande forskning, och vilket har lett till flera mjukvaruprogram i den v\u00e4xande floden av forskning. Ontologierna standardiserar s\u00e5dant som hur en enhet \u00e4r relaterad till en annan enhet, vad den har f\u00f6r funktion, kausala samband, och attribut.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Livsvetenskap<\/a><\/p>\n\n\n\n civil eller milit\u00e4r bevakningsstyrka f\u00f6r h\u00f6gre befattningshavare<\/p>\n\n\n\n Livvakt \u00e4r en civil eller milit\u00e4r bevakningsstyrka f\u00f6r h\u00f6gre befattningshavare. Det kan ocks\u00e5 syfta p\u00e5 en enskild medlem av denna styrka.<\/p>\n\n\n\n De viktigaste offentliga personerna, som statschefer, regeringschefer och guvern\u00f6rer skyddas av flera livvakter.<\/p>\n\n\n\n Ett antal h\u00f6gt profilerade k\u00e4ndisar och verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer anv\u00e4nder ocks\u00e5 livvakter.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Livvakt<\/a><\/p>\n\n\n\n Logik \u00e4r i bred bem\u00e4rkelse l\u00e4ran om vad som g\u00f6r ett resonemang eller en argumentation giltig. Den vetenskapliga disciplinen logik \u00e4r ett omfattande och vittf\u00f6rgrenat \u00e4mnesomr\u00e5de p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan filosofi och matematik, och har som utg\u00e5ngspunkt studiet av giltiga slutledningar baserat p\u00e5 spr\u00e5kliga entiteters form, till skillnad fr\u00e5n dessas inneh\u00e5ll. Logik som formell vetenskap har sitt ursprung i Aristoteles f\u00f6rsta systematiseringar av s\u00e5 kallade syllogismer, korrekta slutledningar givet tv\u00e5 premisser.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Logik<\/a><\/p>\n\n\n\n kunskapen om att leda och kontrollera materialfl\u00f6den<\/p>\n\n\n\n Logistik \u00e4r kunskapen om att leda och kontrollera materialfl\u00f6den samt till dessa kopplade resurs-, informations- och monet\u00e4ra fl\u00f6den. Det handlar om att uppn\u00e5 h\u00f6gsta m\u00f6jliga effektivitet genom bra service och l\u00e5ga kostnader, f\u00f6r att d\u00e4rigenom tillfredsst\u00e4lla olika parter i en fl\u00f6deskedja. Den som arbetar med logistik kallas f\u00f6r logistiker.<\/p>\n\n\n\n Logistik som ett enskilt fack\u00e4mne kommer fr\u00e5n milit\u00e4ra behov att kontrollera tillf\u00f6rsel av drivmedel, mat, ammunition i stora m\u00e4ngder f\u00f6r att m\u00f6ta specifika behov vid olika frontavsnitt, planerade eller p\u00e5g\u00e5ende anfall. En av de f\u00f6rsta att inse detta s\u00e4gs vara Napoleon, som under 1800-talet instiftade en tj\u00e4nst som G\u00e9n\u00e9rale de Logistique, d.v.s. logistik-general. Detta blev dock tydligast under andra v\u00e4rldskriget p\u00e5 den allierade sidan d\u00e4r produktionsapparaten fanns i USA och behoven vid olika fronter med en v\u00e4ldigt l\u00e5ng transport \u00f6ver Atlanten och Stilla havet. Denna gren av logistiken kallas milit\u00e4r logistik.<\/p>\n\n\n\n I dagens samh\u00e4lle och omv\u00e4rld har dock logistik blivit ett omr\u00e5de som de flesta producerande och transporterande f\u00f6retag tar h\u00e4nsyn till, eftersom logistik i m\u00e5ngt och mycket \u00e4r ett s\u00e4tt att f\u00f6rb\u00e4ttra en verksamhets l\u00f6nsamhet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Logistik<\/a><\/p>\n\n\n\n person som framf\u00f6r t\u00e5g<\/p>\n\n\n\n En lokf\u00f6rare (ibland \u00e4ven t\u00e5gf\u00f6rare, f\u00f6rare av t\u00e5g eller enbart f\u00f6rare) \u00e4r ett yrke inom j\u00e4rnv\u00e4gsbranschen. Huvudarbetsuppgiften f\u00f6r en lokf\u00f6rare \u00e4r att tj\u00e4nstg\u00f6ra som f\u00f6rare av t\u00e5g, vilket f\u00f6rutom att man framf\u00f6r t\u00e5get \u00e4ven inneb\u00e4r att man ansvarar f\u00f6r trafiks\u00e4kerheten i samband med t\u00e5gf\u00e4rden. T\u00e5get ska framf\u00f6ras s\u00e4kert och i r\u00e4tt hastighet. Lokf\u00f6raren ska ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kra sig om att t\u00e5get har tillr\u00e4cklig bromsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Lokf%C3%B6rare<\/a><\/p>\n\n\n\n metod f\u00f6r r\u00f6relse \u00f6ver land d\u00e4r m\u00e4nniskor och andra djur snabbt f\u00f6rlyttar sig till fots<\/p>\n\n\n\n L\u00f6pning \u00e4r en kroppsaktivitet som g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00f6rflytta sig snabbt med hj\u00e4lp av benen. L\u00f6pning utf\u00f6rs b\u00e5de som motionsidrott och som idrottsgren med ett antal t\u00e4vlingsdistanser i friidrott och terr\u00e4ngl\u00f6pning. Dessa \u00e4r uppdelade p\u00e5 kort-, medel och l\u00e5ngdistansl\u00f6pning (samt terr\u00e4ngl\u00f6pning). Vid l\u00f6pning har man, till skillnad mot g\u00e5ng, b\u00e5da f\u00f6tterna regelbundet ovan marken. L\u00f6pning ut\u00f6vas av l\u00f6pare, vilka kan ha olika l\u00f6pstilar.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/L%C3%B6pning<\/a><\/p>\n\n\n\n Sinne vilket djur anv\u00e4nder f\u00f6r att identifiera lukt\u00e4mnen i luften<\/p>\n\n\n\n Luktsinnet \u00e4r det sinne som g\u00f6r att m\u00e4nniskor och djur kan k\u00e4nna lukt. M\u00e4nniskans luktreceptorer, det vill s\u00e4ga de sinnesceller som registrerar lukt\u00e4mnen, sitter samlade i ett litet organ h\u00f6gst upp i n\u00e4staket, area olfactoria. Detta epitelomr\u00e5de best\u00e5r av luktnervceller, st\u00f6dceller och basalceller. Luktnervcellerna har cilier som receptorerna \u00e4r placerade p\u00e5, detta f\u00f6r att \u00f6ka ytan av epitelet. Varje luktnervcell \u00e4r kopplad till enbart en typ av receptor. V\u00e4vnaden inneh\u00e5ller \u00e4ven k\u00f6rtlar som producerar slem som har till uppgift att skydda cilierna och \u00e4ven hj\u00e4lpa till att f\u00e5nga doft\u00e4mnen. Insekternas luktorgan brukar vara placerat p\u00e5 k\u00e4nselspr\u00f6ten. Luktkn\u00f6len ligger ovanp\u00e5 n\u00e4sh\u00e5lans tak, p\u00e5 silbensplattan. Det \u00e4r en utv\u00e4xt av hj\u00e4rnan som tar emot luktnervcellernas axon och kopplar om dem till hj\u00e4rnans nervceller.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Luktsinne<\/a><\/p>\n\n\n\nLagsport<\/h2>\n\n\n\n
L\u00e4kare<\/h2>\n\n\n\n
L\u00e4kemedel<\/h2>\n\n\n\n
L\u00e4rare<\/h2>\n\n\n\n
L\u00e5tskrivare<\/h2>\n\n\n\n
Ledare (yrkesroll)<\/h2>\n\n\n\n
Leende<\/h2>\n\n\n\n
Lek<\/h2>\n\n\n\n
Licentiatexamen<\/h2>\n\n\n\n
Litteratur<\/h2>\n\n\n\n
Liv<\/h2>\n\n\n\n
Livsvetenskap<\/h2>\n\n\n\n
Livvakt<\/h2>\n\n\n\n
Logik<\/h2>\n\n\n\n
Logistik<\/h2>\n\n\n\n
Lokf\u00f6rare<\/h2>\n\n\n\n
L\u00f6pning<\/h2>\n\n\n\n
Luktsinne<\/h2>\n\n\n\n
Lycka<\/h2>\n\n\n\n