https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=K&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Kabinpersonal \u00e4r personal i kabinen p\u00e5 ett flygplan och best\u00e5r av ”flygv\u00e4rdinnor” och ”flygv\u00e4rdar”. Annan kabinpersonal \u00e4r till exempel steward som \u00e4r ansvarig f\u00f6r maten och serveringen ombord samt purser som \u00e4r chef \u00f6ver kabinpersonalen och ytterst ansvarig f\u00f6r s\u00e4kerheten och service ombord. P\u00e5 l\u00e4ngre flygningar kan det \u00e4ven finnas en chief purser eller ”cabin manager”.<\/p>\n\n\n\n Kabinpersonalen finns ombord f\u00f6r passagerarnas s\u00e4kerhet, men har \u00e4ven andra uppgifter under resans g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4rldens f\u00f6rsta flygv\u00e4rdinna var den amerikanska sjuksk\u00f6terskan Ellen Church som arbetade f\u00f6r flygbolaget Boeing Air Transport. Hon b\u00f6rjade sin tj\u00e4nstg\u00f6ring den 15 maj 1930, p\u00e5 en flygning mellan Oakland och Chicago.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kabinpersonal<\/a><\/p>\n\n\n\n plats d\u00e4r kaffe serveras<\/p>\n\n\n\n Ett kaf\u00e9<\/strong>, caf\u00e9<\/strong> eller fik<\/strong> \u00e4r en inr\u00e4ttning som serverar kaffe (och ofta andra drycker) med kaffebr\u00f6d eller annan l\u00e4ttare f\u00f6rt\u00e4ring. Ibland \u00e4r detta kombinerat med egen tillverkning, ett s\u00e5 kallat konditori, som bakar kaffebr\u00f6det p\u00e5 kaf\u00e9et och normalt \u00e4ven har annan f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kaf%C3%A9<\/a><\/p>\n\n\n\n akademisk degree p\u00e5 grundniv\u00e5<\/p>\n\n\n\n Kandidatexamen \u00e4r en ben\u00e4mning p\u00e5 flera examina p\u00e5 olika niv\u00e5er inom h\u00f6gre utbildning. Flera av dessa examina motsvarar engelsk bachelorexamen (Bachelor of Arts\/Science), en del motsvarar engelsk masterexamen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kandidatexamen<\/a><\/p>\n\n\n\n K\u00e4nsel eller det somatosensoriska systemet \u00e4r ett sensoriskt system som detekterar impulser som brukar ben\u00e4mnas k\u00e4nsel eller tryck, temperatur (varmt eller kallt), sm\u00e4rta (inklusive kliande och kittlande k\u00e4nslor) liksom proprioception vilket \u00e4r musklernas l\u00e4ge vilket hj\u00e4lper till att bed\u00f6ma rumsuppfattningen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/K%C3%A4nsel<\/a><\/p>\n\n\n\n psykisk reaktion p\u00e5 n\u00e5got som har h\u00e4nt eller kommer h\u00e4nda – N\u00e4r en k\u00e4nsla<\/strong> uppst\u00e5r hos en individ \u00e4r det som en psykisk reaktion p\u00e5 n\u00e5got som f\u00f6reg\u00e5tt eller som komma skall. Det \u00e4r allts\u00e5 alltid en h\u00e4ndelse av n\u00e5got slag som utl\u00f6ser en k\u00e4nsla. K\u00e4nslan \u00e4r vad man kallar, reaktiv. Den f\u00f6reg\u00e5ende eller kommande h\u00e4ndelsen kan ha varit, eller har lett till, en f\u00f6rnimmelse, upplevelse eller tanke hos individen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/K%C3%A4nsla<\/a><\/p>\n\n\n\n Kapital, fr\u00e5n latinets capitalis, ”som g\u00e4ller huvudet”, ”framst\u00e5ende”, fr\u00e5n caput, ”huvud”, p\u00e5 samma spr\u00e5k, \u00e4r ett begrepp inom samh\u00e4llsvetenskaperna. Idag kan termen avse flera olika typer av kapital men gemensamt f\u00f6r dessa \u00e4r att de alla f\u00f6rment \u00e4r n\u00e5gon form av samh\u00e4lleliga tillg\u00e5ngar. De tre vanligaste typerna av kapital \u00e4r kulturellt kapital, socialt kapital och ekonomiskt kapital. Det ekonomiska kapitalet som f\u00f6rekommer i den politiska ekonomin \u00e4r den som vanligast \u00e5syftas. Detta kapital definieras som n\u00e5gon form av resurser som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att skapa merv\u00e4rde, vanligast fiatvaluta. Denna definition g\u00e5r tillbaka till Karl Marx och hans bok Kapitalet, men \u00e4r fortfarande aktuell. Idag ses ofta naturtillg\u00e5ngar och arbetskraft som kapital. Naturtillg\u00e5ngar kallas naturkapital och arbetskraft humankapital. F\u00f6retagsekonomi skiljer p\u00e5 eget kapital och l\u00e5nat kapital.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kapital<\/a><\/p>\n\n\n\n Karisma \u00e4r ett f\u00f6rsvenskat grekiskt ord, vars ursprungliga betydelse \u00e4r en tydlig manifestation av n\u00e5d (charis), ett konkret resultat av n\u00e5den. Denna ursprungligen kristna term har dock anammats inom andra omr\u00e5den och numera anv\u00e4nds ordet oftast i betydelsen ”personlig utstr\u00e5lning” (charm). En person som \u00e4r karismatisk har l\u00e4tt att f\u00e5 med sig m\u00e4nniskor, han eller hon f\u00e5r god kontakt med sina \u00e5h\u00f6rare och \u00e4r \u00f6vertygande. Karisma som ett s\u00e4tt att ut\u00f6va makt har studerats utf\u00f6rligt av den tyske sociologen Max Weber.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Karisma<\/a><\/p>\n\n\n\n stark, positiv k\u00e4nsla baserad p\u00e5 tillgivenhet – K\u00e4rlek<\/strong> \u00e4r ett spektrum av k\u00e4nslor och attityder som pr\u00e4glas av \u00f6mhet, tillgivenhet, samh\u00f6righet och villighet till uppoffring. K\u00e4rleken kan vara riktad mot abstrakta ting som konst eller en nation, mot mer allm\u00e4nna konkreta ting som naturen eller en sportklubb eller till mer specifika konkreta objekt som ens hem, ens husdjur eller en n\u00e4ra medm\u00e4nniska, inklusive den egna personen. K\u00e4rlek i dess olika varianter \u00e4r ett ofta \u00e5terkommande tema inom litteratur, film och s\u00e5ng. K\u00e4rlek k\u00e4nnetecknas av en vilja att ge villkorsl\u00f6st till n\u00e5gon eller n\u00e5got, det vill s\u00e4ga att bete sig altruistiskt. Ett exempel \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrars k\u00e4rlek till sina barn. Ett annat \u00e4r den k\u00e4nsla som tv\u00e5 m\u00e4nniskor k\u00e4nner f\u00f6r varandra som inneh\u00e5ller en b\u00e5de fysisk och psykisk attraktion.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/K%C3%A4rlek<\/a><\/p>\n\n\n\n Kemi (arabiska: \u0643\u064a\u0645\u064a\u0627\u0621 latin: chem (k\u0113me), ordets etymologi \u00e4r dock omtvistad) \u00e4r en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammans\u00e4ttning, upptr\u00e4dande, struktur och egenskaper, s\u00e5v\u00e4l som de \u00e4ndringar den genomg\u00e5r vid kemiska reaktioner. Kemin unders\u00f6ker olika typer av atomer, joner, molekyler, kristaller och andra tillst\u00e5nd av materia, antingen f\u00f6r sig eller i kombination, vilka involverar begreppen energi och entropi i relation till spontaniteten hos kemiska processer.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kemi<\/a><\/p>\n\n\n\n Kittling \u00e4r l\u00e4tt ber\u00f6ring som f\u00e5r k\u00e4nselsystemet att f\u00f6rnimma kl\u00e5da.<\/p>\n\n\n\n Man brukar skilja mellan tv\u00e5 typer av kittling – den l\u00e4tta knismesis, som skapar en svag f\u00f6rnimmelse, och den kraftigare gargalesis som framkallar skrattreflexer.<\/p>\n\n\n\n Kittling kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som kittlingstortyr.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kittling<\/a><\/p>\n\n\n\n Kl\u00e5da \u00e4r en k\u00e4nsla d\u00e4r huden signalerar om att beg\u00e4ra kliande. Exempel p\u00e5 orsaker kan vara insektsstick, myggbett eller allergi, vilket f\u00e5r hudens nervsystem att skicka signaler om irritation. Oftast handlar kl\u00e5da om ett symtom i huden, och g\u00e4ller d\u00e5 n\u00e5gon form av stimulering av de fria nerv\u00e4ndsluten (nociceptorer) i \u00f6verhuden. Kl\u00e5da i n\u00e4sa, \u00f6gon och \u00f6ron kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma och kan orsakas av allergisk rinit.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kl%C3%A5da<\/a><\/p>\n\n\n\n rum inuti skolbyggnad d\u00e4r lektioner h\u00e5lls<\/p>\n\n\n\n Ett klassrum, en skolsal eller lektionssal kallas den lokal d\u00e4r en skolklass har sina b\u00e4nkar och lektionerna h\u00e5lls. Den sal d\u00e4r en klass har sina flesta lektioner kallas \u00e4ven dess hemklassrum.<\/p>\n\n\n\n Den traditionella bilden av ett klassrum p\u00e5 de l\u00e4gre stadierna, som med \u00e5ren blivit n\u00e5got av en skolsymbol, \u00e4r en kateder och svarta tavlan l\u00e4ngst fram d\u00e4r l\u00e4raren sitter, och skolb\u00e4nkarna st\u00e5r sedan i rader i klassrummet. Piano, jordglob och skolplanscher \u00e4r ocks\u00e5 vanliga symboler i traditionella klassrum.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Klassrum<\/a><\/p>\n\n\n\n studier av klimat<\/p>\n\n\n\n Klimatologi \u00e4r l\u00e4ran om klimatet, dess orsaker och fenomen – ”v\u00e4drets statistik”. Klimatologin sorterar fr\u00e4mst under \u00e4mnena geologi, geovetenskap och meteorologi. En klimatologs huvudsakliga arbete \u00e4r att beskriva och f\u00f6rklara fysikaliska egenskaper i atmosf\u00e4ren, exempelvis temperatur, vind och nederb\u00f6rd p\u00e5 vissa omr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Klimatologi<\/a><\/p>\n\n\n\n medicinsk specialitet<\/p>\n\n\n\n Klinisk genetik \u00e4r en medicinsk specialitet som inriktar sig p\u00e5 att unders\u00f6ka arvsmassans inverkan p\u00e5 sjukdomar och missbildningar m.m. som \u00e5terfinns vid samtliga svenska universitetssjukhus.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Klinisk_genetik<\/a><\/p>\n\n\n\n Klinisk psykologi \u00e4r den gren av till\u00e4mpad psykologi, som inbegriper diagnostisering och behandling av psykopatologi.<\/p>\n\n\n\n Diagnoser \u00e5terinns i s\u00e5 kallade diagnosmanualer. Parallellt anv\u00e4nds tv\u00e5 diagnosmanualer v\u00e4rlden \u00f6ver, DSM-5 och ICD-10.<\/p>\n\n\n\n I Sverige \u00e4r ICD-10 den officiella diagnosmanualen, men m\u00e5nga som arbetar inom den svenska psykiatrin f\u00f6redrar att anv\u00e4nda DSM-5. Eftersom ICD-10 \u00e4r det officiella svenska systemet har Socialstyrelsen utformat ett speciellt \u00f6vers\u00e4ttningssystem, s\u00e5 att en diagnos som \u00e4r st\u00e4lld med DSM-5 kan \u00f6vers\u00e4ttas till ICD-10.<\/p>\n\n\n\n Dock g\u00e5r det att ifr\u00e5gas\u00e4tta vikten och validiteten i diagnoser. Det har visats att symtom inte korrelerar med varandra p\u00e5 samma s\u00e4tt som diagnoser antyder. Samtidigt g\u00e5r f\u00e4ltet klinisk psykologi mer och mer mot transdiagnostiska f\u00f6rklaringsmodeller och behandlingar.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Klinisk_psykologi<\/a><\/p>\n\n\n\n samlingsterm f\u00f6r mentala processer om kunskap, t\u00e4nkande och information<\/p>\n\n\n\n Kognition \u00e4r en psykologisk term och kan kort f\u00f6rklaras som en samlingsterm f\u00f6r de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, t\u00e4nkande och information. I klassisk psykologi talas det om kognition, emotion och volition, allts\u00e5 t\u00e4nkande, k\u00e4nsla och vilja som de tre begrepp som styr psyket.<\/p>\n\n\n\n Kognition och perception, det vill s\u00e4ga de psykologiska processer som \u00e4r aktiva d\u00e5 vi tolkar sinnesintryck, \u00e4r inte tv\u00e5 helt skilda omr\u00e5den utan \u00f6verlappar varandra. Inom omr\u00e5det kognition ryms studier av hj\u00e4rnans olika funktioner, som t\u00e4nkande, uppm\u00e4rksamhet, minne, inl\u00e4rning, medvetande, spr\u00e5k samt beslutsfattande och probleml\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n Eftersom sinnesuppfattningen och tolkningen av dem beror p\u00e5 kunskaper och erfarenheter, ing\u00e5r en del av dessa i kognitionen (andra i perceptionen som handlar om sinnesintryck). En del andra processer, som viljestyrd motorik, spr\u00e5k och verklighetsuppfattning, som \u00e4r helt eller delvis inl\u00e4rda, h\u00f6r ocks\u00e5 till kognitionen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kognition<\/a><\/p>\n\n\n\n Det kognitiva perspektivet intresserar sig f\u00f6r hur vi tar emot och bearbetar information samt hur vi reagerar p\u00e5 och anv\u00e4nder denna information. Utifr\u00e5n kognitiv psykologi har varje enskild individ en aktiv roll i formandet av sitt beteende. Ist\u00e4llet f\u00f6r att m\u00e4nniskan formas utifr\u00e5n hennes erfarenheter menar det kognitiva perspektivet att hon snarare \u00e4r vad hon g\u00f6r av sina erfarenheter. Genom v\u00e5rt t\u00e4nkande skapas allts\u00e5 den verklighet som vi svarar och reagerar p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kognitiv_psykologi<\/a><\/p>\n\n\n\n Kollaboration inneb\u00e4r att samarbeta med andra f\u00f6r att l\u00f6sa en gemensam uppgift, ofta neds\u00e4ttande i betydelsen att samarbeta med fienden.<\/p>\n\n\n\n Synonymer till kollaborat\u00f6r \u00e4r ”fiendev\u00e4n”, ”f\u00f6rr\u00e4dare”, ”quisling”. Ursprungligen hade dock kollaboration en mera neutral betydelse.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kollaboration<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett kollektiv \u00e4r (i organisatorisk bem\u00e4rkelse) en st\u00f6rre grupp som h\u00e5lls samman av ett gemensamt intresse. Det intresset kan vara arbetsvillkor (hos ett l\u00f6ntagarkollektiv), bostadsform (hos ett kollektiv av hyresg\u00e4ster) och yrkesm\u00e4ssigt samarbete (hos ett konstn\u00e4rskollektiv). Ordet kollektiv anv\u00e4nds \u00e4ven om en grupp obesl\u00e4ktade m\u00e4nniskor som delar bostad.<\/p>\n\n\n\n Begreppet kollektiv \u00e4r ett fundamentalt begrepp inom socialismen, d\u00e4r kollektiva intressen och sj\u00e4lva maktstrukturen \u00e4r mer avg\u00f6rande \u00e4n en ekonomisk infallsvinkel (se \u00e4ven kollektivism). F\u00f6ljaktligen \u00e4r det ett mer abstrakt och ideologiskt begrepp \u00e4n kooperativ, vilket i h\u00f6gre grad fokuserar p\u00e5 kollektivets monet\u00e4ra aspekter och p\u00e5 dess konkreta \u00e4gande. M\u00e5nga g\u00e5nger kan dock begreppen ses som likv\u00e4rdiga.<\/p>\n\n\n\n Ordet kollektiv kan \u00e4ven anv\u00e4ndas som ett adjektiv. Detta ord \u00e4r d\u00e5 relaterat till grupper som kan r\u00e4knas som kollektiv, grupper som kan utf\u00e4rda ”kollektiva bestraffningar”, genomf\u00f6ra ”kollektiva beslut” med mera.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kollektiv<\/a><\/p>\n\n\n\n Kommunalt sj\u00e4lvstyre \u00e4r baserat p\u00e5 principen om att de lokala medborgarna vet vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r dem sj\u00e4lva. Historiskt \u00e4r det kommunala sj\u00e4lvstyret ofta \u00e4ldre \u00e4n staten. I n\u00e5gra l\u00e4nder som Sverige och Schweiz finns en tradition av kommunalt sj\u00e4lvstyre som g\u00e5r tillbaka till \u00e4ldre medeltid om inte l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kommunal_sj%C3%A4lvstyrelse<\/a><\/p>\n\n\n\n informationsutbyte<\/p>\n\n\n\n Kommunikation best\u00e5r av m\u00e5nga komplexa processer, som mycket f\u00f6renklat ofta sammanfattas med endast sj\u00e4lva \u00f6verf\u00f6ringen, vidares\u00e4ndningen, av information fr\u00e5n en punkt till en annan. Ofta ses kommunikation som en tv\u00e5v\u00e4gsprocess d\u00e4r det sker ett utbyte av tankar, \u00e5sikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. Deltagarna har ofta n\u00e5gon slags \u00f6verenskommelse om m\u00e5l, orsak och form f\u00f6r kommunikationen. Kommunikation studeras bland annat inom omr\u00e5det sociologi, lingvistik och medie- och kommunikationsvetenskap. N\u00e4r denna \u00f6verf\u00f6ring sker via elektroniskt medium ben\u00e4mnes tekniska aspekter av denna elektronisk kommunikation.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kommunikation<\/a><\/p>\n\n\n\n Konst syftar antingen p\u00e5 en kulturyttring som kr\u00e4ver kunskap och f\u00e4rdighet eller p\u00e5 en sorts estetisk verksamhet. Det kan ocks\u00e5 i sn\u00e4vare mening vara synonymt med bildkonst, med eller utan arkitektur och konsthantverk.<\/p>\n\n\n\n Definition 1 \u2013 kulturyttring som kr\u00e4ver kunskap och f\u00e4rdighet https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Konst<\/a><\/p>\n\n\n\n Kontemplation<\/strong> (av latinets contemplatio<\/em>) \u00e4r en latinsk \u00f6vers\u00e4ttning av grekiska theoria<\/em> (\u03b8\u03b5\u03c9\u03c1\u03af\u03b1) och betyder, \u201ctittar p\u00e5\u201d, \u201d\u00e4r medveten om\u201d, \u201dutsatt f\u00f6r betraktande\u201d. Det \u00e4r en grundl\u00e4ggande term i filosofi och teologi, som har l\u00e5ng historia. I \u00e4ldre grekisk och romersk tradition hade det betydelsen sk\u00e5dande, n\u00e4rmast motsvarade teofani, hierofani.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kontemplation<\/a><\/p>\n\n\n\n person som ut\u00f6var konst<\/p>\n\n\n\n En konstn\u00e4r \u00e4r en ut\u00f6vare av n\u00e5gon eller n\u00e5gra av de skapande konsterna. Ofta syftar det fr\u00e4mst p\u00e5 bildkonstn\u00e4rer, ibland specifikt p\u00e5 dem som m\u00e5lar. M\u00e5nga konstn\u00e4rer arbetar dock inom flera av konstens olika f\u00e4lt, exempelvis som tecknare, grafiker, fotograf, filmare, performancekonstn\u00e4r, musiker eller skulpt\u00f6r. En del konstn\u00e4rer arbetar med s\u00e4rskilda materil som keramik, \u00e4delmetaller eller textil.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Konstn%C3%A4r<\/a><\/p>\n\n\n\n Kontraterrorism, eller antiterrorism, \u00e4r ett samlingsbegrepp f\u00f6r skydds\u00e5tg\u00e4rder mot terrorism.<\/p>\n\n\n\n Kontraterroriststyrkor \u00e4r specialstyrkor som har till uppgift att motverka terrorattacker. I F\u00f6renta staterna finns SEAL Team Six, Ryssland bland annat ett Spetsnaz-kommando, Tyskland Grenzschutzgruppe 9, Norge Forsvarets spesialkommando och i Storbritannien Special Air Service. I Finland finns Suszo och Finska Insatyrkan.<\/p>\n\n\n\n I Sverige bedrivs terroristbek\u00e4mpningen av S\u00e4kerhetspolisen, och den praktiska delen \u2013 fritaga gisslan medelst skjutvapen och spr\u00e4ng\u00e4mnen \u2013 ombes\u00f6rjs av den cirka femtio man stora Nationella insatsstyrkan och S\u00e4rskilda operationsgruppen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kontraterrorism<\/a><\/p>\n\n\n\n Kosmetika, sk\u00f6nhetsmedel eller sk\u00f6nhetsprodukt \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r produkter som \u00e4r avsedda f\u00f6r reng\u00f6ring, v\u00e5rd eller sminkning av hud och h\u00e5r. Det omfattar produkter som smink, till exempel puder eller l\u00e4ppstift, men \u00e4ven hudkr\u00e4mer, reng\u00f6ringsprodukter och liknande. Kosmetika \u00e4r produkter som kan anv\u00e4ndas som smink p\u00e5 hud, att reng\u00f6ra med eller till h\u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kosmetika<\/a><\/p>\n\n\n\n Kosmetologi, allt som har med sk\u00f6nhet att g\u00f6ra som frisyrer, hudv\u00e5rd, kosmetika, manikyr och pedikyr.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kosmetologi<\/a><\/p>\n\n\n\n uttryck av n\u00e4rhet eller k\u00e4rlek d\u00e4r tv\u00e5 eller fler personer omfamnar varandra med armarna<\/p>\n\n\n\n En kram, eller omfamning, \u00e4r n\u00e4r man l\u00e4gger sina armar kring en annan persona. Kram \u00e4r en form av ber\u00f6ring.<\/p>\n\n\n\n Kramen fyller i vissa sociokulturella sammanhang en viktig funktion vid h\u00e4lsning och avsked, ofta som ett alternativ eller komplement till handskakning n\u00e4r detta kan k\u00e4nnas alltf\u00f6r formellt, i Sverige till exempel inom familjen eller den n\u00e4rmaste v\u00e4nskapskretsen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kram<\/a><\/p>\n\n\n\n Kreativitet<\/strong> \u00e4r en metod f\u00f6r probleml\u00f6sning, som, enligt Teresa Amabile i Creativity in Context<\/em>, bygger p\u00e5 nya och passande responser p\u00e5 en heuristisk uppgift. Dessa responser kan vara allt fr\u00e5n en tanke till en produkt av konstn\u00e4rlig, politisk, akademisk eller teknisk art, eller h\u00f6ra till aff\u00e4rslivet. Kreativitet \u00e4r ett resultat av tre funktioner i samverkan. Det handlar f\u00f6r det f\u00f6rsta om kunskaper inom ett omr\u00e5de. F\u00f6r det andra handlar det om kunskaper om kreativa processer, allts\u00e5 olika metoder f\u00f6r nyt\u00e4nkande. F\u00f6r det tredje handlar det om inre motivation. N\u00e4r dessa tre samverkar \u00e4r m\u00f6jligheterna f\u00f6r en kreativ respons som st\u00f6rst. I kreativitet ing\u00e5r att frambringa nya id\u00e9er, vara originell, genomf\u00f6ra id\u00e9erna och att bearbeta dem. Kreativitet som fenomen och egenskap studeras inom skilda f\u00e4lt, med olika utg\u00e5ngspunkter. Fantasi \u00e4r till skillnad fr\u00e5n kreativitet uteslutande en kognitiv process; kreativiteten leder till ett resultat eller en produkt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kreativitet<\/a><\/p>\n\n\n\n Krigsmakt \u00e4r i vissa l\u00e4nder ben\u00e4mningen p\u00e5 landets milit\u00e4rstyrkor, oftast innefattande landets arm\u00e9, flotta och flygvapen. En krigsmakt k\u00e4nnetecknas av att styrkorna \u00e4r anpassade till b\u00e5de f\u00f6rsvar av hemlandet och krigf\u00f6ring i andra l\u00e4nder. Sveriges milit\u00e4ra styrkor heter sedan 1975 F\u00f6rsvarsmakten.<\/p>\n\n\n\n Wehrmacht, namnet p\u00e5 Nazitysklands krigsmakt betyder ordagrant \u00f6versatt ”F\u00f6rsvarsmakten”.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Krigsmakt<\/a><\/p>\n\n\n\n en typ av icke-verbal kommunikation d\u00e4r fysiskt beteende anv\u00e4nds f\u00f6r att uttrycka eller f\u00f6rmedla information<\/p>\n\n\n\n Kroppsspr\u00e5k, avser alla former av m\u00e4nsklig icke-verbal kommunikation, medveten s\u00e5v\u00e4l som omedveten, men \u00e4r egentligen inget spr\u00e5k per definition. Kinesik heter den etologiska underavdelning som studerar ”kroppspr\u00e5k”. I talspr\u00e5k kan ben\u00e4mningen ocks\u00e5 avse djurs kroppsr\u00f6relser. Skillnader i kroppsspr\u00e5k varierar b\u00e5de mellan individer och mellan olika grupper av m\u00e4nniskor och kroppsspr\u00e5k fungerar s\u00e5 \u00e4ven som social och kulturell mark\u00f6r \u00e4ven om det finns gemensamma biologiska grunder, varav m\u00e5nga delas med andra djurarter.<\/p>\n\n\n\n Kroppsspr\u00e5ket st\u00e5r f\u00f6r \u00f6ver h\u00e4lften av kommunikationen mellan m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kroppsspr%C3%A5k<\/a><\/p>\n\n\n\n samh\u00e4llets livsstil inom antropologi<\/p>\n\n\n\n Ordet kultur kommer fr\u00e5n latinets cultura som betyder ungef\u00e4r ’bearbetning’, ’odling’ och ’bildning’ och som i sin tur h\u00e4rstammar fr\u00e5n colo ’odla’. Begreppet har f\u00e5tt en v\u00e4ldigt vid betydelse och avser i vid bem\u00e4rkelse all m\u00e4nsklig aktivitet. Kultur har dock fr\u00e4mst tv\u00e5 betydelser: andlig (konstn\u00e4rlig) odling eller socialt \u00f6verf\u00f6rda levnadsm\u00f6nster. Inom kulturgeografi anv\u00e4nds den bredare betydelsen som all m\u00e4nsklig aktivitet. Den ursprungliga betydelsen ’odling’ f\u00f6rekommer i till exempel bakteriekultur.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kultur<\/a><\/p>\n\n\n\n Kulturvetenskap (engelska: cultural studies) \u00e4r helheten av alla de akademiska discipliner som studerar m\u00e4nskliga kulturer, eller uttrycken f\u00f6r eller l\u00e4mningarna efter m\u00e4nskliga kulturer, till exempel humaniora, samh\u00e4llsvetenskap och dylikt. Den har sitt ursprung i 1960- och 1970-talens teoristrider inom human- och samh\u00e4llsvetenskaperna. Den \u00e4r inget avgr\u00e4nsat ”f\u00e4lt”, n\u00e5gon avgr\u00e4nsad teori eller metodologi, utan f\u00f6r bruk av flera – marxism, feminism, dekonstruktion, psykoanalys, etnografi. Cultural Studies analyserar med hj\u00e4lp av dessa och andra verktyg.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kulturvetenskap<\/a><\/p>\n\n\n\n inl\u00e4rd teoretisk f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5, \u00e5terge och till\u00e4mpa information och id\u00e9er<\/p>\n\n\n\n Kunskap eller l\u00e4rdom \u00e4r inl\u00e4rd teoretisk f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5, \u00e5terge och till\u00e4mpa information och id\u00e9er, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakf\u00f6rh\u00e5llanden, tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksf\u00f6rh\u00e5llanden, f\u00f6rklaringsmodeller och prediktionsmodeller. En person kan f\u00f6rv\u00e4rva kunskap genom att memorera och internalisera information som andra har kommunicerat, exempelvis genom studier. En person kan ocks\u00e5 sj\u00e4lv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och uppt\u00e4ckter, genom att syntetisera (kombinera) annan f\u00f6rv\u00e4rvad kunskap eller genom systematisk forskning med hj\u00e4lp av vetenskapliga metoder. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska f\u00e4rdigheter. Vetande \u00e4r ett n\u00e4raliggande koncept, som ofta kontrasteras mot tro. Ur ett generellt perspektiv \u00e4r kunskap medvetenhet om verklighet, exempelvis ”Jag existerar”, ”Jag vet att 1+1=2” eller ”Jag vet hur man lagar pyttipanna”.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kunskap<\/a><\/p>\n\n\n\n Kurir, franska courier, ”l\u00f6pare”, budb\u00e4rare, ordonnans, en person eller f\u00f6retag som levererar meddelanden eller paket. Med kurirgods avses gods som \u00e5tf\u00f6ljs eller transporteras av en kurir, ofta i syfte att s\u00e4kerst\u00e4lla att ingen obeh\u00f6rig kan ta del av inneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n Ordet \u00e4ngel kommer fr\u00e5n det grekiska ordet f\u00f6r budb\u00e4rare. Den mer klassiske budb\u00e4raren som ridande f\u00f6r budskap mellan tv\u00e5 furstar (eller liknande) eller l\u00e4mnar budskap mellan tv\u00e5 olika fronter i krig \u00e4r numera ovanlig. Detta beror fr\u00e4mst p\u00e5 fungerande telefoner, fungerande postservice och datakommunikation.<\/p>\n\n\n\n Under det antika Grekland fick budb\u00e4raren ber\u00e4tta om de tragiska och dramatiska h\u00e4ndelserna i olika pj\u00e4ser. Detta d\u00e5 man inte kunde gestalta mord med mera p\u00e5 grund av att teatrarna l\u00e5g i guden Dionysos skyddsomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n En sorts budb\u00e4rare har dock f\u00e5tt st\u00f6rre m\u00f6jligheter n\u00e4mligen den som vill f\u00f6rmedla ett budskap genom tal. Genom internet, en \u00f6kad globalisering och h\u00e5rdare mediabevakning sprids ett budskap snabbt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kurir<\/a><\/p>\n\n\n\n kvinnlig vuxen m\u00e4nniska<\/p>\n\n\n\n En kvinna \u00e4r en fullvuxen m\u00e4nniska med biologiskt honk\u00f6n till skillnad fr\u00e5n en vuxen hane, som kallas man. En flicka \u00e4r en ung hona av arten m\u00e4nniska, till skillnad fr\u00e5n en ung hane av samma art, som kallas pojke.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Kvinna<\/a><\/p>\n\n\n\n De kvinnliga k\u00f6nsorganen \u00e4r de organ som anv\u00e4nds f\u00f6r att befruktning skall kunna ske. De kvinnliga k\u00f6nsorganen \u00e4r egentligen flera organ i m\u00e4nniskokroppen, men n\u00e4r man talar om ett enda k\u00f6nsorgan brukar man vanligen mena vaginan.<\/p>\n\n\n\nKabinpersonal<\/h2>\n\n\n\n
Kaf\u00e9<\/h2>\n\n\n\n
Kandidatexamen<\/h2>\n\n\n\n
K\u00e4nsel<\/h2>\n\n\n\n
K\u00e4nsla<\/h2>\n\n\n\n
Kapital<\/h2>\n\n\n\n
Karisma<\/h2>\n\n\n\n
K\u00e4rlek<\/h2>\n\n\n\n
Kemi<\/h2>\n\n\n\n
Kittling<\/h2>\n\n\n\n
Kl\u00e5da<\/h2>\n\n\n\n
Klassrum<\/h2>\n\n\n\n
Klimatologi<\/h2>\n\n\n\n
Klinisk genetik<\/h2>\n\n\n\n
Klinisk psykologi<\/h2>\n\n\n\n
Kognition<\/h2>\n\n\n\n
Kognitiv psykologi<\/h2>\n\n\n\n
Kollaboration<\/h2>\n\n\n\n
Kollektiv<\/h2>\n\n\n\n
Kommunal sj\u00e4lvstyrelse<\/h2>\n\n\n\n
Kommunikation<\/h2>\n\n\n\n
Konst<\/h2>\n\n\n\n
Definition 2 \u2013 sorts estetisk verksamhet
Definition 3 \u2013 bildkonst (eller bildkonst, arkitektur och konsthantverk)<\/p>\n\n\n\nKontemplation<\/h2>\n\n\n\n
Konstn\u00e4r<\/h2>\n\n\n\n
Kontraterrorism<\/h2>\n\n\n\n
Kosmetika<\/h2>\n\n\n\n
Kosmetologi<\/h2>\n\n\n\n
Kram<\/h2>\n\n\n\n
Kreativitet<\/h2>\n\n\n\n
Krigsmakt<\/h2>\n\n\n\n
Kroppsspr\u00e5k<\/h2>\n\n\n\n
Kultur<\/h2>\n\n\n\n
Kulturvetenskap<\/h2>\n\n\n\n
Kunskap<\/h2>\n\n\n\n
Kurir<\/h2>\n\n\n\n
Kvinna<\/h2>\n\n\n\n
Kvinnliga k\u00f6nsorgan<\/h2>\n\n\n\n