https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=I&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n En id\u00e9<\/strong> \u00e4r en ”(pl\u00f6tsligt uppkommande) tanke som ger en f\u00f6rsta \u00f6verblick eller utg\u00e5ngspunkt \u00f6ver visst omr\u00e5de eller f\u00f6r visst resonemang etc.; ofta med tonvikt p\u00e5 det nya eller originella.”<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Id%C3%A9<\/a><\/p>\n\n\n\n Induktion \u00e4r inom vetenskapsteori en slutledningmetod som h\u00e4rleder generella slutsatser utifr\u00e5n ett antal enskilda fall. Utifr\u00e5n empiriska erfarenheter inducerar man en sannolik slutsats.<\/p>\n\n\n\n Inom naturvetenskap anv\u00e4nds metoden i kombination med deduktion och falsifikation.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Induktion_(filosofi)<\/a><\/p>\n\n\n\n Industri (av latinets industria, flit, syssels\u00e4ttning) \u00e4r framst\u00e4llning av produkter genom att r\u00e5varor f\u00f6r\u00e4dlas. D\u00e4rut\u00f6ver finns mer detaljerade som r\u00e5varuindustri, textilindustri, byggindustri, bilindustri med flera.<\/p>\n\n\n\n I vidare ben\u00e4mning \u00e4r industri all form av storskaligt n\u00e4ringsliv – som exempel finns begreppen turistindustri, n\u00f6jesindustri och filmindustri. Den vidare betydelsen har sitt ursprung i p\u00e5verkan fr\u00e5n engelska, d\u00e4r ordet industry har en bredare inneb\u00f6rd \u00e4n vad ordet industri har haft i svenska.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Industri<\/a><\/p>\n\n\n\n kunskap eller budskap i konkret form<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r den danska tidningen, se Dagbladet Information. https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Information<\/a><\/p>\n\n\n\n Informationsteori \u00e4r l\u00e4ran om hur \u00f6verf\u00f6ring av information kan ske mest effektivt.<\/p>\n\n\n\n Den s\u00e5 kallade statistiska informationsteorin grundlades i mitten av 1900-talet av Claude Shannon som en del av en kommunikationsteori han utvecklade, d\u00e4r det informationsteoretiska begreppet entropi har en central roll. I hans teori \u00e4r informationsm\u00e5tt ett m\u00e5tt p\u00e5 den \u00f6kade best\u00e4mningsgrad man erh\u00e5ller d\u00e5 en m\u00e4ngd m\u00f6jliga alternativ reduceras till en mindre m\u00e4ngd alternativ. Denna m\u00e4ts som logaritmen av kvoten mellan antalet alternativ f\u00f6re och efter reduktionen.<\/p>\n\n\n\n Detta informationsm\u00e5tt anv\u00e4nds bland annat inom kommunikationsteori f\u00f6r att ber\u00e4kna en kanals kapacitet att \u00f6verf\u00f6ra information och inom kodningsteori f\u00f6r att ber\u00e4kna redundans och graden av m\u00f6jlig datakomprimering.<\/p>\n\n\n\n Exempel p\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r teorin har f\u00e5tt stor betydelse \u00e4r telekommunikation, datateknik, rymdteknik och biologi. I de flesta fall handlar det om att s\u00e4nda ett komplett meddelande fr\u00e5n en s\u00e4ndare till en mottagare.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Informationsteori<\/a><\/p>\n\n\n\n Infrastruktur \u00e4r anl\u00e4ggningar och strukturer som s\u00e4krar grundl\u00e4ggande funktioner i samh\u00e4llet. Framf\u00f6rallt avses system f\u00f6r transport av varor, personer och tj\u00e4nster samt f\u00f6r energi och information. Till infrastruktur r\u00e4knas \u00e4ven bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen \u00e4r \u00e4ven mer abstrakta strukturer som samh\u00e4llsinstitutioner, utbildningsv\u00e4sen, sjukv\u00e5rd, lagar och f\u00f6rordningar, vilka fungerar som sammanh\u00e5llande medium, som ett ”lim”, i \u00f6vrig mer konkret infrastruktur i samh\u00e4llet. Alla m\u00e4nniskors offentliga och enskilda kontaktn\u00e4t, \u00e4ven den egna familjen, \u00e4r andra exempel p\u00e5 abstrakta infrastrukturer (infra-, under-). Dessa strukturer h\u00e5lls ihop av gemensam kunskap, kultur, historia, traditioner och det gemensamma \u00e4gandet av olika infrastrukturer.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Infrastruktur<\/a><\/p>\n\n\n\n professionell ut\u00f6vare av ingenj\u00f6rsvetenskap<\/p>\n\n\n\n Ingenj\u00f6r \u00e4r en titel f\u00f6r person med teknisk utbildning som arbetar med exempelvis konstruktioner, ber\u00e4kningsuppgifter, programmering, material, produktion, utveckling av produkter men \u00e4ven design, behovsanalyser, utveckling, marknadsf\u00f6ring och f\u00f6rs\u00e4ljning. En Ingenj\u00f6r med utbildning vid en teknisk h\u00f6gskola har titeln civilingenj\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n \u00d6veringenj\u00f6r \u00e4r en i Sverige numera s\u00e4llan anv\u00e4nd titel p\u00e5 en ingenj\u00f6r med chefsbefattning, oftast avdelningschef eller driftschef. Titeln har anv\u00e4nts s\u00e5v\u00e4l i privat sektor som i offentlig sektor i Sverige. I Norge och Finland anv\u00e4nds titeln \u00f6veringenj\u00f6r fortfarande i betydligt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Ingenj%C3%B6r<\/a><\/p>\n\n\n\n Instinkter \u00e4r ned\u00e4rvda beteendem\u00f6nster hos m\u00e4nniskan och andra djur som beror av ett best\u00e4mt stimuli. Exempel p\u00e5 en instinkt \u00e4r h\u00e4stens flyktinstinkt vid fara. Orsaken till instinktiva beteenden g\u00e5r ofta att finna i evolutionen. Enklare ryggradsl\u00f6sa djur styrs i h\u00f6gre grad av instinkter \u00e4n mer avancerade ryggradsdjur som har st\u00f6rre f\u00f6rm\u00e5ga till inl\u00e4rning. Behoven hos ett djur av att utf\u00f6ra de beteendem\u00f6nster som d\u00e5 beror av instinkter \u00e4r ofta mycket starka och om ett djur inte kan f\u00e5 utlopp f\u00f6r sina instinkter kan det leda till stress.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Instinkt<\/a><\/p>\n\n\n\n person som \u00e4gnar sig \u00e5t vetenskaplig eller litter\u00e4r verksamhet<\/p>\n\n\n\n En intellektuell \u00e4r en person som \u00e4gnar sig \u00e5t vetenskaplig eller litter\u00e4r verksamhet. De intellektuella omfattar grupper som yrkesm\u00e4ssigt f\u00f6rmedlar kunskaper och \u00e5sikter, till exempel forskare, f\u00f6rfattare och l\u00e4rare. Ordet kommer av intellekt, som betyder f\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n I en sn\u00e4vare bem\u00e4rkelse avses med intellektuella personer som gjort sig k\u00e4nda f\u00f6r att analysera och ha \u00e5sikter om samh\u00e4llet, och om tidens stora fr\u00e5gor. S\u00e5dana fr\u00e5gor kan vara av till exempel politisk, filosofisk, spr\u00e5klig, religi\u00f6s eller kulturell natur.<\/p>\n\n\n\n Ordet intellektuell kan \u00e4ven anv\u00e4ndas som adjektiv, och betyder d\u00e5 ”f\u00f6rst\u00e5ndsm\u00e4ssig” eller ”andlig”.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Intellektuell<\/a><\/p>\n\n\n\n f\u00f6rm\u00e5gan att utifr\u00e5n givna grunder avsiktligt utveckla sitt t\u00e4nkande<\/p>\n\n\n\n Intelligens (av latin intellego, att f\u00f6rst\u00e5, begripa, inse, avg\u00f6ra), mental f\u00f6rm\u00e5ga; f\u00f6rm\u00e5gan att utifr\u00e5n givna grunder avsiktligt utveckla sitt t\u00e4nkande. Till intelligensen r\u00e4knas vanligen f\u00f6rm\u00e5gorna att resonera, planera, l\u00f6sa problem, associera, t\u00e4nka abstrakt, f\u00f6rst\u00e5 id\u00e9er och spr\u00e5k, komplicerade orsakssammanhang samt f\u00f6rm\u00e5gan till inl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n Inom psykologin skiljer man p\u00e5 intelligens och kreativitet, personlighet och visdom[k\u00e4lla beh\u00f6vs] men i vardagsspr\u00e5k f\u00e5r ordet intelligens ofta en mycket bred betydelse. I olika tider, samh\u00e4llen och grupper har intelligens definierats p\u00e5 olika s\u00e4tt. En individs intelligens, liksom de flesta personliga egenskaper, best\u00e4ms utifr\u00e5n en kombination av arv och milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Intelligens<\/a><\/p>\n\n\n\n Intention (av latin intentio, att sp\u00e4nna, str\u00e4cka) betecknar inom samh\u00e4llsvetenskaperna en individs f\u00f6rh\u00e5llande till ett eget, framtida beteende och antas i psykologiskt baserade teorier vara den orsaksvariabel som n\u00e4rmast f\u00f6reg\u00e5r ett specifikt beteende.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Intention<\/a><\/p>\n\n\n\n International Standard Classificaton of Education (ISCED) \u00e4r ett internationellt system f\u00f6r beteckningar p\u00e5 utbildningsniv\u00e5er, utvecklat av Unesco.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/International_Standard_Classification_of_Education<\/a><\/p>\n\n\n\n globalt datorn\u00e4tverk<\/p>\n\n\n\n Internet, av engelskans mellann\u00e4tverk, \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta datorn\u00e4tverk. World Wide Web, e-post, fildelning, IP-TV och IP-telefoni \u00e4r popul\u00e4ra tj\u00e4nster p\u00e5 internet. Internet sammanblandas ofta med World Wide Web, som \u00e4r en internettj\u00e4nst f\u00f6r att enkelt man\u00f6vrera sig mellan s\u00e5 kallade webbsidor och andra filer som finns lagrade p\u00e5 s\u00e4rskilda servrar (s\u00e5 kallade webbplatser).<\/p>\n\n\n\n Internet \u00e4r ett globalt n\u00e4tverk som best\u00e5r av flera olika typer av sammankopplade fysiska n\u00e4tverk. I hem och p\u00e5 arbetsplatser finns lokala n\u00e4tverk (LAN), ofta baserade p\u00e5 Ethernet-teknologi och p\u00e5 tr\u00e5dl\u00f6sa n\u00e4tverk, som sammankopplar datorer, surfplattor och skrivare. Internetleverant\u00f6rer tillhandah\u00e5ller nationella och globala punkt-till-punkt-f\u00f6rbindelser (WAN), baserade p\u00e5 bredbandsteknologi s\u00e5som fiberkablar och mobiltelefonn\u00e4tverk. De olika n\u00e4tverken, s\u00e5v\u00e4l LAN- som WAN-f\u00f6rbindelser, sammankopplas med hj\u00e4lp av routrar, som fungerar som Internets knutpunkter. Exempelvis m\u00f6jligg\u00f6r en hemmarouter att flera datorer i samma hem kan dela p\u00e5 samma Internetaccess. Internetoperat\u00f6rernas n\u00e4tverk sammankopplas i sin tur med andra internetoperat\u00f6rers n\u00e4tverk via st\u00f6rre och kraftfullare routrar. Resultatet \u00e4r en m\u00e4ngd sammanl\u00e4nkade n\u00e4tverk som l\u00e5ter alla uppkopplade enheter kommunicera med varandra \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n Internet m\u00f6jligg\u00f6r effektiv global kommunikation v\u00e4rlden \u00f6ver och har f\u00f6r\u00e4ndrat m\u00e4nniskors s\u00e4tt att umg\u00e5s och konsumera media via sociala n\u00e4tverk, och har underl\u00e4ttat distansarbete, distansstudier och e-l\u00e4rande. Internet har gett upphov till nya e-handelsf\u00f6retag och branscher, och slagit ut andra traditionella akt\u00f6rer, men bidrog ocks\u00e5 till att IT-bubblan utvecklades och sprack vid millennieskiftet. F\u00f6r att bem\u00f6ta piratkopiering av musik och film \u00f6ver internet, har nya streamingtj\u00e4nster utvecklats sedan 00-talet och slagit ut distributionsled. Webbtidningar och sociala medier har konkurrerat ut m\u00e5nga traditionella medier, s\u00e4rskilt lokalpress, och minskat arbetsmarknaden f\u00f6r journalister. Sociala medier kan ha varit verktyg (men inte katalysator) f\u00f6r revolutioner som arabiska v\u00e5ren och av betydelse f\u00f6r en explosiv \u00f6kning av spridningen av fejknyheter och desinformation sedan 2000-talet. Sociala medier tros ha haft betydelse f\u00f6r valresultat, men det \u00e4r diskutabelt om fejknyheter har haft det.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Internet<\/a><\/p>\n\n\n\n koncept som sprids mellan personer \u00f6ver Internet<\/p>\n\n\n\n Internetfenomen, \u00e4ven internetmem, (efter engelskans meme (engelskt uttal: [mi\u02d0m]; den engelska titeln internetmeme \u00e4r dock oftare anv\u00e4nd f\u00f6r citat, stillbildsformer och emoikoner som g\u00e5r att anv\u00e4nda i forum), \u00e4r fenomenet hur n\u00e5got fr\u00e5n b\u00f6rjan ok\u00e4nt, exempelvis olika typer av kortfilmer eller bilder, sprids via Internet och uppn\u00e5r stor popularitet och igenk\u00e4nning p\u00e5 kort tid bara genom just detta medium. Fenomenet f\u00f6rknippas fr\u00e4mst med tiden fr\u00e5n andra h\u00e4lften av 1990-talet och fram\u00e5t, d\u00e5 hemdatorer och Internet blivit en del av vardagen. Internetfenomen kopieras ofta av andra som g\u00f6r sin egen version vilket blir en del av fenomenet. Som exempel p\u00e5 uppm\u00e4rksammade internetfenomen kan n\u00e4mnas filmen All your base are belong to us och sk\u00e4mtformatet Chuck Norris Facts. M\u00e5nga internetmemer som \u00e4r i stillbilds- eller GIF-format anv\u00e4nder teckensnittet Impact i vitt och Caps lock, och har en rubrik h\u00f6gt upp och en l\u00e5ngt ned, vilket leder till ett resultat liksom bilden till h\u00f6ger. De \u00e4r oftast p\u00e5 engelska.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Internetfenomen<\/a><\/p>\n\n\n\n Internmedicin eller inv\u00e4rtes medicin, tidigare kallat allm\u00e4n internmedicin, \u00e4r den medicinska specialitet som sysslar med sjukdomar i kroppens inre organ. Internmedicin \u00e4r en slutenv\u00e5rdsspecialitet och skall ej f\u00f6rv\u00e4xlas med allm\u00e4nmedicin som betecknar l\u00e4kare som arbetar exempelvis p\u00e5 v\u00e5rdcentraler. Eftersom sjukv\u00e5rden blir alltmer specialiserad \u00e4r det sv\u00e5rt att definiera en internmedicinsk patientgrupp. Det \u00e4r snarast en allm\u00e4nkompetens som behandlar multisjuka patienter som \u00e4r intagna p\u00e5 sjukhusens medicinavdelningar och akutmottagningar.<\/p>\n\n\n\n Internmedicin har subspecialiteterna hematologi, kardiologi, nefrologi, gastroenterologi, endokrinologi, lungmedicin och allergologi. Akutmedicin \u00e4r sedan 1 maj 2015 en egen enskild basspecialitet. Reumatologi och infektionssjukdomar \u00e4r ocks\u00e5 enskilda basspecialiteter medan neurologi \u00e4r en neurologisk speicalitet.<\/p>\n\n\n\n En internmedicinare som \u00e4r kardiolog kan ofta ta hand om en patient med till exempel en blodsjukdom som kommer in p\u00e5 kv\u00e4llen eller natten, men dagen d\u00e4rp\u00e5 r\u00e5dfr\u00e5gas internmedicinkollegan som \u00e4r hematolog om den fortsatta behandlingen och vice versa.<\/p>\n\n\n\nId\u00e9<\/h2>\n\n\n\n
Induktion (filosofi)<\/h2>\n\n\n\n
Industri<\/h2>\n\n\n\n
Information<\/h2>\n\n\n\n
F\u00f6r statistisk information och information inom kommunikationsteori, se Informationsteori.
Information (data) uttrycker kunskap eller budskap i en konkret form, och best\u00e5r ofta men inte alltid av en samling fakta. Information utg\u00f6r substansinneh\u00e5llet i de meddelanden som \u00f6verf\u00f6rs vid kommunikation och utg\u00f6r ocks\u00e5 substansinneh\u00e5llet i olika typer av lager av kunskap och budskap, som en bok eller en databas.<\/p>\n\n\n\nInformationsteori<\/h2>\n\n\n\n
Infrastruktur<\/h2>\n\n\n\n
Ingenj\u00f6r<\/h2>\n\n\n\n
Instinkt<\/h2>\n\n\n\n
Intellektuell<\/h2>\n\n\n\n
Intelligens<\/h2>\n\n\n\n
Intention<\/h2>\n\n\n\n
International Standard Classification of Education<\/h2>\n\n\n\n
Internet<\/h2>\n\n\n\n
Internetfenomen<\/h2>\n\n\n\n
Internmedicin<\/h2>\n\n\n\n