https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=G&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Gammelmedia \u00e4r ett begrepp som anv\u00e4nds f\u00f6r att beteckna etablerade medier s\u00e5som tidningar, radio och TV. i sina traditionella former. Begreppet uppkom i b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet f\u00f6r att s\u00e4rskilja de traditionella medierna fr\u00e5n bloggar, internetforum och andra sociala medier som uppkommit i samband med internets utveckling. Begreppet kan \u00e4ven avse mainstream media, det vill s\u00e4ga traditionella medier som har utgivningsbevis och som f\u00f6ljer pressetiska regler.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gammelmedia<\/a><\/p>\n\n\n\n Gastronomi, av grekiskans gastros, ”mage”, \u00e4r l\u00e4ran om sambandet mellan mat och kultur. En gastronomisk person, en gastronom, \u00e4r en person som \u00e4r intresserad av mat och \u00e4r expert p\u00e5 \u00e4mnet. Sj\u00e4lva intresset ligger allts\u00e5 inte i att \u00e4ta maten, utan mer i hur maten \u00e4r tillagad.<\/p>\n\n\n\n Gastronet Nordic, N\u00e4tverket f\u00f6r de gastronomiska akademierna i Norden och deras v\u00e4nf\u00f6reningar definierar Gastronomi p\u00e5 f\u00f6ljande vis: Matens och m\u00e5ltidens vetenskap, hantverk och konst.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gastronomi<\/a><\/p>\n\n\n\n Gemeinschaft och Gesellschaft \u00e4r tv\u00e5 sociologiska begrepp myntade av den tyske sociologen Ferdinand T\u00f6nnies (1855-1936) i skriften ”Gemeinschaft und Gesellschaft” 1887. De var ett led i en kritik av den industriella samh\u00e4llsutvecklingen och fick stor betydelse inom 1900-talets sociologi.<\/p>\n\n\n\n Begreppen beskriver tv\u00e5 olika samh\u00e4llstyper d\u00e4r det f\u00f6rsta, Gemeinschaft, avser en samh\u00e4llsform som bygger p\u00e5 personliga och familj\u00e4ra relationer, \u00e4rvd status och en enande k\u00e4nsla av gemenskap liknande medeltidens skr\u00e5samh\u00e4lle. Gesellschaft avser en mer modern samh\u00e4llstyp med individualism, arbetsf\u00f6rdelning, institutioner och status skapad genom arbete och utbildning.<\/p>\n\n\n\n Ett nutida exempel p\u00e5 Gemeinschaft skulle s\u00e5ledes vara Amishfolket i USA, medan sj\u00e4lva staten USA kan s\u00e4gas representera Gesellschaft.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gemeinschaft_och_Gesellschaft<\/a><\/p>\n\n\n\n enhet f\u00f6r information om \u00e4rftliga egenskaper<\/p>\n\n\n\n Genen \u00e4r en enhet f\u00f6r information om \u00e4rftliga egenskaper, som \u00e4rvs fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar till avkomman. En biologisk gen kodar f\u00f6r ett visst protein; genen \u00e4r ett slags recept p\u00e5 ett visst protein. M\u00e4nniskan har ca 22 000 gener, f\u00f6rdelade p\u00e5 de olika kromosomerna. En gen best\u00e5r av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein. Informationen i DNA-molekylen \u00f6vers\u00e4tts, transkriberas, till olika former av RNA, som styr tillverkningen, syntesen, av proteinet i cellens ribosomer. Ibland r\u00e4knas \u00e4ven vissa DNA-str\u00e4ckor som har regulatoriska funktioner, det vill s\u00e4ga best\u00e4mmer n\u00e4r det ska tillverkas protein och hur mycket, till genen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gen<\/a><\/p>\n\n\n\n Genetik, \u00e4rftlighetsl\u00e4ra, \u00e4r en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper ned\u00e4rvs, hur genomet (arvsmassan) \u00e4r uppbyggt och fungerar, hur f\u00f6r\u00e4ndringar av generna (arvsanlagen) uppst\u00e5r, samt den biologiska variationen. Alltsedan f\u00f6rhistorisk tid har m\u00e4nniskorna f\u00f6rb\u00e4ttrat husdjur och odlade v\u00e4xter genom att anv\u00e4nda indirekt kunskap om hur egenskaper \u00e4rvs fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar till avkomman f\u00f6r att genomf\u00f6ra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin b\u00f6rjan f\u00f6rst med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel k\u00e4nde inte heller till de grundl\u00e4ggande molekyl\u00e4ra genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarl\u00e4gga generella principer f\u00f6r hur ned\u00e4rvningen g\u00e5r till, till exempel att det som \u00e4rvs \u00e4r ett antal enskilda s\u00e4rdrag, arvsanlag, som \u00e4rvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Genetik<\/a><\/p>\n\n\n\n samtliga gener f\u00f6r en organism<\/p>\n\n\n\n Genom eller arvsmassa \u00e4r inom genetiken beteckningen p\u00e5 en organisms samtliga gener, Genomet \u00e4r \u00e4rftlig information kodad i organismens fullst\u00e4ndiga DNA-sekvens (eller vad g\u00e4ller vissa virus, RNA-sekvens). Hos m\u00e4nniskan och andra h\u00f6gre organismer motsvarar genomet det genetiska material som finns i alla celler utom k\u00f6nscellerna.<\/p>\n\n\n\n Huvuddelen av genomet \u00e4r uppdelat p\u00e5 en upps\u00e4ttning kromosomer i cellk\u00e4rnan. I de flesta h\u00f6gre organismer finns genetiskt material \u00e4ven utanf\u00f6r kromosomerna, till exempel som mitokondriellt DNA hos m\u00e4nniskan och andra eukaryoter samt i kloroplaster hos de gr\u00f6na v\u00e4xterna. Hela genomet inklusive s\u00e5dant DNA som inte finns i kromosomerna ben\u00e4mnes cellul\u00e4rt genom, medan termen genom i sig sj\u00e4lvt oftast enbart syftar p\u00e5 det genetiska material som finns i kromosomerna.<\/p>\n\n\n\n Genomet hos ett antal organismer fr\u00e5n bakterier till fiskar och m\u00e4nniskor har kartlagts. Studier om besl\u00e4ktade organismers genom kallas ofta genomik, f\u00f6r att skilja det fr\u00e5n genetiken som oftast behandlar enskilda geners verkan eller grupper av gener.<\/p>\n\n\n\n Arbetet med att f\u00e5 fram den fullst\u00e4ndiga DNA-sekvensen f\u00f6r m\u00e4nniskan slutf\u00f6rdes i Human Genome Project i slutet av 1990-talet. Identifiering av vilka delar av det m\u00e4nskliga genomet som har betydelse sker bland annat inom ENCODE-projektet.<\/p>\n\n\n\n Genomet best\u00e5r av gener s\u00e5v\u00e4l som icke-kodande DNA. Varje gen utg\u00f6r en DNA-sekvens, det vill s\u00e4ga en serie baspar, som ger upphov till ett visst protein, genom att transkriberas till budb\u00e4rar-RNA. Stor del av icke-kodande DNA transkriberas ocks\u00e5, och har betydelse f\u00f6r genreglering och genuttryck. En liten del av det icke-kodande DNA:et saknar eller har ok\u00e4nd funktion, och kallas d\u00e4rf\u00f6r skr\u00e4p-DNA.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Genom<\/a><\/p>\n\n\n\n Genterapi \u00e4r en behandlingsform av vissa sjukdomstillst\u00e5nd som g\u00e5r ut p\u00e5 att inf\u00f6ra en eller fler nya gener till cellerna i en organism. Stora f\u00f6rhoppningar har lagts p\u00e5 omr\u00e5det. S\u00e4rskilt sjukdomar vars orsak endast beror p\u00e5 en enda defekt gen, som Sickle cell-anemi, cystisk fibros, metabola sjukdomar som fenylketonuri och vissa typer av hj\u00e4rntum\u00f6rer har ansetts vara synnerligen l\u00e4mpliga som kandidater f\u00f6r genterapi.<\/p>\n\n\n\n Idag \u00e4r framg\u00e5ng inom omr\u00e5det begr\u00e4nsad av de metoder som existerar f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra de nya generna till m\u00e5lcellerna, respektive det slumpm\u00e4ssiga f\u00f6rfarandet n\u00e4r de nya generna integreras i kromosomerna. Vanligtvis anv\u00e4nds inaktiverade biologiska viruspartiklar som b\u00e4rare (vektorer) av det genetiska fragmentet. Nackdelen med virus \u00e4r att de dels ofta angriper alla typer av celler i m\u00e4nniskokroppen och inte enbart den typ som ska manipuleras. Dessutom kan \u00e4ven inaktiverade virus alstra ett mycket starkt immunsvar, vilket kan vara livshotande f\u00f6r individen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Genterapi<\/a><\/p>\n\n\n\n Geofysik \u00e4r vetenskapen om fysikaliska egenskaper och fenomen hos jorden och dess omgivning. Inom geofysiken studerar man bland annat jordens magnetf\u00e4lt och berggrunden och de l\u00f6sa avlagringarnas fysiska egenskaper s\u00e5 som str\u00e5lning, ledningsf\u00f6rm\u00e5ga och tyngdkraft.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Geofysik<\/a><\/p>\n\n\n\n vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut<\/p>\n\n\n\n Geografi \u00e4r den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, f\u00f6rklarar varf\u00f6r den ser ut som den g\u00f6r och s\u00e4tter detta i relation till hur m\u00e4nsklig aktivitet p\u00e5verkar och p\u00e5verkas av jorden. Ordet geografi h\u00e4rleds ur grekiskan, \u03b3\u03b7 (ge) eller \u03b3\u03b1\u03af\u03b1 (gea), vilket betyder ”jord” respektive ”jordm\u00e5n”, och \u03b3\u03c1\u03b1\u03c6\u03b5\u03b9\u03bd (grafein), med betydelsen ”att skriva” eller ”att beskriva”.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Geografi<\/a><\/p>\n\n\n\n Geologi \u00e4r vetenskapen om uppkomst, sammans\u00e4ttning och f\u00f6r\u00e4ndring av jordskorpans berg- och jordarter. Geologi ing\u00e5r som en del inom \u00e4mnesomr\u00e5det geovetenskap. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, s\u00e5som petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi och paleontologi. Jordens utvecklingshistoria studeras inom \u00e4mnesomr\u00e5det historisk geologi. Olika bergarters \u00e5ldrar kan best\u00e4mmas med hj\u00e4lp av fossil (biostratigrafi) eller olika grund\u00e4mnens s\u00f6nderfallshastigheter (geokronologi). Utifr\u00e5n dessa har ett tidsschema \u00f6ver jordens utveckling fastst\u00e4llts, en s\u00e5 kallad geologisk tidsskala. Den som arbetar med geologi kallas f\u00f6r geolog.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Geologi<\/a><\/p>\n\n\n\n l\u00e4ran om \u00e5ldrandet<\/p>\n\n\n\n Gerontologi \u00e4r l\u00e4ran om den friska \u00e5lderdomen och har st\u00f6rre betoning p\u00e5 psykologiska, sociologiska och samh\u00e4llsvetenskapliga liksom humanistiska aspekter \u00e4n geriatriken, som \u00e4r den medicinska specialiteten r\u00f6rande h\u00e4lsa hos gamla m\u00e4nniskor. B\u00e5da dessa studerar hur och varf\u00f6r individer \u00e5ldras, men ur olika aspekter. Ordet gerontologi \u00e4r sammansatt av de grekiska orden geron (gamling) och logia (kunskap). Det \u00e4r en relativt ung vetenskap, bara omkring 100 \u00e5r gammal.[n\u00e4r?] Den nordiska gerontologiska f\u00f6reningen (NGF) antog f\u00f6ljande definition av gerontologin: \u201dGerontologi \u00e4r l\u00e4ran om \u00e5ldrandet och studiet av \u00e5ldersrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringar i livsprocesser fr\u00e5n uppn\u00e5dd mognad och till individens d\u00f6d. Gerontologi omfattar basalbiologiska och klinisk\u2013medicinska, humanistiska och samh\u00e4llsvetenskapliga discipliner.\u201d<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gerontologi<\/a><\/p>\n\n\n\n Gester \u00e4r ett icke-verbalt kommunikationsmedel, d\u00e4r kroppsdelars position och r\u00f6relser kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra ett budskap. Gester och kroppsspr\u00e5k anv\u00e4nds ofta i kombination med tal, f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka och f\u00f6rtydliga det verbala budskapet.<\/p>\n\n\n\n Gester utg\u00f6r bland annat det huvudsakliga kommunikationsmedlet f\u00f6r dem som anv\u00e4nder teckenspr\u00e5k. F\u00f6renklade teckenspr\u00e5k med ett f\u00e5tal tydliga gester \u00e4r vanliga inom det milit\u00e4ra, n\u00e4r meddelanden skall f\u00f6rmedlas utan att det skall h\u00f6ras f\u00f6r fienden. Handtecken anv\u00e4nds ocks\u00e5 i bullriga milj\u00f6er d\u00e4r talat spr\u00e5k \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00f6ra, till exempel p\u00e5 flygplatser. Gester anv\u00e4nds ocks\u00e5 i mer l\u00e4ttsamma sammanhang, s\u00e5som vid pantomim och n\u00e4r man leker charader.<\/p>\n\n\n\n Medan en gest i det dagliga spr\u00e5ket kan vara enkel och ospecifik n\u00e4r den anv\u00e4nds som komplettering till talspr\u00e5k f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka eller f\u00f6rtydliga, finns det ocks\u00e5 m\u00e5nga gester som \u00e4r allm\u00e4nt vedertagna och har en s\u00e5dan inneboende betydelse i sig sj\u00e4lva att de inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver kombineras med uttalade ord. Flera av dem listas i rutan nedan.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gest<\/a><\/p>\n\n\n\n Gl\u00e4dje<\/strong> \u00e4r ett k\u00e4nslotillst\u00e5nd av tillfredsst\u00e4lldhet. N\u00e4r man \u00e4r glad<\/strong> \u00e4r man lycklig eller road, det \u00e4r en positiv k\u00e4nsla. M\u00e4nniskor uttrycker ofta gl\u00e4dje genom att le. Enligt svenska gl\u00e4djeforskare \u00e4r givandet till ens omgivning en stark anledning till gl\u00e4dje.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gl%C3%A4dje<\/a><\/p>\n\n\n\n filosofiskt och religi\u00f6st begrepp<\/p>\n\n\n\n Godhet \u00e4r ett filosofiskt och religi\u00f6st begrepp som \u00e4r motsatsen till ondska och kan beteckna det som \u00e4r moraliskt r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Godhet<\/a><\/p>\n\n\n\n En grundskola, prim\u00e4rskola eller prim\u00e4rutbildning \u00e4r den skolformen d\u00e4r elever l\u00e4r sig grundl\u00e4ggande kunskaper, bland annat l\u00e4sande, r\u00e4knel\u00e4ra och orienterings\u00e4mnen. Elevernas \u00e5lder, l\u00e4roplan och antal skol\u00e5r varierar mellan olika l\u00e4nder, men vanligen b\u00f6rjar barn i grundskolan mellan fem och sju \u00e5rs \u00e5lder. F\u00f6r att kunna utbilda sig vid sekund\u00e4rskola (yrkesskola eller gymnasieskola), kr\u00e4vs avslutad grundskola.<\/p>\n\n\n\n Utbildning i grundskola \u00e4r ofta lagstadgad i form av skolplikt. R\u00e4tten till element\u00e4r utbildning och att g\u00e5 i skola n\u00e4mns i FN:s allm\u00e4nna deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Grundskola<\/a><\/p>\n\n\n\n sociologi<\/p>\n\n\n\n Grupp (franskans groupe; ytterst fr\u00e5n italienskans gruppo, ’skara’, ’hop’, ’underavdelning’) \u00e4r en term som bland annat anv\u00e4nds inom samh\u00e4lls- och beteendevetenskap. D\u00e4r syftar ordet p\u00e5 (en samling) individer med n\u00e5got gemensamt.<\/p>\n\n\n\n Inom sociologin anv\u00e4nds termen \u2013 ofta beskrivet som socialgrupp \u2013 f\u00f6r en samling av individer som delar best\u00e4mda karakteristika, samverkar med varandra, accepterar f\u00f6rv\u00e4ntningar och f\u00f6rpliktelser som medlemmar i gruppen samt delar en gemensam identitet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Grupp_(sociologi)<\/a><\/p>\n\n\n\n Gud (i allm\u00e4nhet maskulinum), feminin form gudinna, \u00e4r ett ord med olika betydelser:<\/p>\n\n\n\n Allm\u00e4n betydelse: M\u00e4ktig \u00f6vernaturlig varelse eller kraft. Ofta f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r tillbedjan, dyrkan och lydnad. O\u00e4ndlig utan b\u00f6rjan eller slut. Inom nyandlighet ofta det samma som kosmiska m\u00e4stare. Se vidare gudom. https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Gud<\/a><\/p>\n\n\n\n universitetsf\u00f6rberedande sekund\u00e4rutbildning, efter avslutad grundskola<\/p>\n\n\n\n Ett gymnasium, av grekiskans gymnos, ”naken”; j\u00e4mf\u00f6r gymnastik, var i antikens Grekland en institution f\u00f6r kroppslig tr\u00e4ning, och i vissa spr\u00e5k anv\u00e4nds ordet fortfarande i denna betydelse.<\/p>\n\n\n\n I flera spr\u00e5k \u00e4r det en institution f\u00f6r universitetsf\u00f6rberedande sekund\u00e4rutbildning, efter avslutad grundskola. I Finland kallas en del gymnasier (fi lukio, av lukea, l\u00e4sa) f\u00f6r lyceum. Det fanns \u00e4ven svenska exempel, bland annat Stockholms lyceum (1839\u20131975). I Sverige ersattes gymnasierna 1970 med gymnasieskolan genom Lgy 70, men ordet gymnasium anv\u00e4nds \u00e4nnu idag i vardagligt tal om gymnasieskola.<\/p>\n\n\n\nGammelmedia<\/h2>\n\n\n\n
Gastronomi<\/h2>\n\n\n\n
Gemeinschaft och Gesellschaft<\/h2>\n\n\n\n
Gen<\/h2>\n\n\n\n
Genetik<\/h2>\n\n\n\n
Genom<\/h2>\n\n\n\n
Genterapi<\/h2>\n\n\n\n
Geofysik<\/h2>\n\n\n\n
Geografi<\/h2>\n\n\n\n
Geologi<\/h2>\n\n\n\n
Gerontologi<\/h2>\n\n\n\n
Gest<\/h2>\n\n\n\n
Gl\u00e4dje<\/h2>\n\n\n\n
Godhet<\/h2>\n\n\n\n
Grundskola<\/h2>\n\n\n\n
Grupp (sociologi)<\/h2>\n\n\n\n
Gud<\/h2>\n\n\n\n
Gud som namn: Inom m\u00e5nga monoteistiska religioner, det vill s\u00e4ga religioner d\u00e4r man bara tror p\u00e5 en gud – d\u00e4ribland kristendomen (huvudsakligen f\u00f6r att h\u00e4nvisa till f\u00f6rest\u00e4llningen om treenigheten) – anv\u00e4nds ordet ”Gud” som namn p\u00e5 den ende gud man tror p\u00e5. I denna betydelse skrivs ordet med stor bokstav.
Gud som anknytningsperson: I flera delar av v\u00e4rlden anv\u00e4nds gud som anknytningsperson.
Funktionell betydelse: ”Gud” kan ocks\u00e5 ha funktionell betydelse, och syftar d\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got objekt som \u00e4gnas religi\u00f6s h\u00e4ngivenhet eller lydnad eller det som \u00e4r viktigast i ens liv.<\/p>\n\n\n\nGymnasium<\/h2>\n\n\n\n