https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=E&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Egendom \u00e4r en konkret individuellt best\u00e4md sak som utg\u00f6r den metafysiska \u00e4gander\u00e4ttens f\u00f6rem\u00e5l, som \u00e4garen besitter makt \u00f6ver med vissa r\u00e4ttsliga befogenheter reglerad genom lag, sedvaner\u00e4tt eller domstolspraxis, med uteslutande av varje annan persons r\u00e4ttsanspr\u00e5k p\u00e5 densamma. \u00c4gander\u00e4tten \u00e4r en metafysisk r\u00e4ttighet till egendom vilken anses representera ett betydande kommersiellt bytesv\u00e4rde, kan i allm\u00e4nhet registreras hos nationell statlig myndighet (publicitetsprincipen). Fast egendom \u00e4r s\u00e5dant som inte kan flyttas, i huvudsak fastigheter, medan l\u00f6s egendom utg\u00f6rs av all annan egendom, oavsett om den \u00e4r materiell eller immateriell.<\/p>\n\n\n\n \u00c4garen kan med st\u00f6d av sin metafysiska \u00e4gander\u00e4tt f\u00f6reta de \u00e5tg\u00e4rder och dispositioner som han finner vara l\u00e4mpliga. \u00c4garen kan s\u00e4gas ha en allm\u00e4n fri f\u00f6rfogander\u00e4tt. \u00c4gander\u00e4tten kan dock begr\u00e4nsas genom sedvaner\u00e4tt, avtal, domstolspraxis eller med uttryckligt st\u00f6d i lag.<\/p>\n\n\n\n Egendom representerar dels ett icke-kommersiellt bruksv\u00e4rde och dels ett kommersiellt bytesv\u00e4rde.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Egendom<\/a><\/p>\n\n\n\n Ekologi \u00e4r vetenskapen som behandlar samspelet mellan organismer och den milj\u00f6 de lever i. Ekologin \u00e4r en ung vetenskap i snabb utveckling.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r viktigt att h\u00e5lla is\u00e4r vetenskapen ekologi och v\u00e4rdeladdade begrepp som ’ekologisk’. Till exempel kan effekten av en stor milj\u00f6katastrof eller introduktionen av en fr\u00e4mmande art i ett system tyckas vara en sp\u00e4nnande h\u00e4ndelse inom vetenskapen ekologi, medan det knappast anses \u00f6nskv\u00e4rt ur ett ’ekologiskt perspektiv’.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Ekologi<\/a><\/p>\n\n\n\n det system som faciliterar produktion, distribution och konsumtion av varor och tj\u00e4nster inom ett givet omr\u00e5de<\/p>\n\n\n\n Ekonomi (fr\u00e5n klassisk grekiska oikos, ”hus” och nomos, ”lag”) \u00e4r l\u00e4ran om hush\u00e5llande med begr\u00e4nsade resurser i ett tillst\u00e5nd av knapphet. Med knapphet menas att tillg\u00e4ngliga resurser \u00e4r begr\u00e4nsade i f\u00f6rh\u00e5llande till totala \u00f6nskem\u00e5l och behov. Vi m\u00e5ste l\u00e4ra oss att hush\u00e5lla med de resurser, de tillg\u00e5ngar som finns. Eftersom vi lever p\u00e5 ett begr\u00e4nsat klot finns det ocks\u00e5 begr\u00e4nsat med naturresurser.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Ekonomi<\/a><\/p>\n\n\n\n Emergens \u00e4r s\u00e5dana processer d\u00e4r ett komplext m\u00f6nster formas utifr\u00e5n samspel mellan enkla strukturer eller beteenden.<\/p>\n\n\n\n Ofta kan ett system som \u00e4r mycket enkelt p\u00e5 mikroskopisk niv\u00e5 resultera i stor komplexitet p\u00e5 makroskopisk niv\u00e5, och man s\u00e4ger d\u00e5 att makroegenskaperna emergerar fr\u00e5n mikroegenskaperna. Ett exempel \u00e4r en finansiell marknad, d\u00e4r enskilda akt\u00f6rers beslut och handlingar via v\u00e4ldefinierade handlingsm\u00f6nster resulterar i en icke-trivial och of\u00f6ruts\u00e4gbar priskurva. Andra omr\u00e5den d\u00e4r emergens har stor betydelse \u00e4r inom fysikaliska och biologiska system.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Emergens<\/a><\/p>\n\n\n\n Emotionell intelligens (EQ, f\u00f6rkortning f\u00f6r Emotional Quotient, ”emotionell kvot”, j\u00e4mf\u00f6r IQ, intelligenskvot) \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 en persons f\u00f6rm\u00e5ga n\u00e4r det g\u00e4ller att kunna handskas med egna och andras k\u00e4nslor, ha relationer, motivera sig sj\u00e4lv och vara empatisk. Ett n\u00e4rliggande, men inte identiskt, begrepp \u00e4r social kompetens.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Emotionell_intelligenskvot<\/a><\/p>\n\n\n\n f\u00f6rm\u00e5gan att uppleva och f\u00f6rst\u00e5 andra k\u00e4nnande individers k\u00e4nslor<\/p>\n\n\n\n Empati (s\u00f6kande till k\u00e4rlek) betecknar f\u00f6rm\u00e5gan att uppleva och f\u00f6rst\u00e5 andra k\u00e4nnande individers k\u00e4nslor. Empatibegreppet \u00e4r n\u00e4ra besl\u00e4ktat med inlevelse och medk\u00e4nsla. Empati handlar om en psykisk f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5 en annan person utifr\u00e5n personens egen uppfattning om sig sj\u00e4lv, vare sig man h\u00e5ller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan eller vara likadan.<\/p>\n\n\n\n Inom empatiforskningen finns en bred konsensus om att empati \u00e4r ett komplext fenomen som saknar en enkel definition. Empati studeras inom socialpsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Empati<\/a><\/p>\n\n\n\n filosofisk l\u00e4ra<\/p>\n\n\n\n Empirism \u00e4r en filosofisk l\u00e4ra som tar sin utg\u00e5ngspunkt i tanken att all kunskap om ytterv\u00e4rlden har sitt ursprung i sinnesintryck. Det enda som kan betraktas som tillf\u00f6rlitligt \u00e4r det som kan bel\u00e4ggas erfarenhetsm\u00e4ssigt. Inom l\u00e4ran om vetenskaplig metod beskrivs ibland empirism som att l\u00e5ta erfarenhetsm\u00e4ssiga fakta best\u00e4mma utformningen av teorin kring ett omr\u00e5de, vilket \u00e4r en v\u00e4sentligt annorlunda metod \u00e4n framf\u00f6r allt hypotetisk deduktion. Se artikeln empiri och artikeln grundad teori.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Empirism<\/a><\/p>\n\n\n\n Endorfin \u00e4r ett peptidhormon (opioidpeptid) som kroppen tillverkar sj\u00e4lv av proopiomelanokortin, och som lindrar sm\u00e4rta. Hormonet p\u00e5verkar v\u00e5r vilja att sova, \u00e4ta och dricka. Endorfin uts\u00f6ndras bland annat vid skratt, stress, motion, men \u00e4ven av sex och f\u00f6r\u00e4lskelse.<\/p>\n\n\n\n Endorfin anses ofta vara kroppens eget morfin, av den anledningen att \u00e4mnena, precis som morfin, heroin och andra opiater, binder till s\u00e5 kallade opioidreceptorer. Kemiskt \u00e4r dock endorfin och morfin helt obesl\u00e4ktade. P\u00e5 samma s\u00e4tt som effekten av morfin och heroin kan h\u00e4mmas med hj\u00e4lp av naloxon, har detta \u00e4mne samma h\u00e4mmande effekt p\u00e5 de kroppsegna endorfinerna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Endorfin<\/a><\/p>\n\n\n\n Entrepren\u00f6r \u00e4r en person som tar en id\u00e9 f\u00f6r en vara eller tj\u00e4nst, reflekterar \u00f6ver risker och m\u00f6jligheter, samlar ihop resurser, planerar och implementerar id\u00e9n. Entrepren\u00f6rskap \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e4ra sammanl\u00e4nkat till begreppet innovation – ett begreppspar som har blivit alltmer anv\u00e4nt inom s\u00e5v\u00e4l f\u00f6retagsekonomi som politik sedan 1980-talet.<\/p>\n\n\n\n Ordet kan \u00e4ven beteckna en person eller ett f\u00f6retag som utf\u00f6r arbeten p\u00e5 entreprenad, till exempel en byggentreprenad. Entrepren\u00f6r kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som ett begrepp f\u00f6r en f\u00f6retagsam person. Termen syftar i regel p\u00e5 grundaren av ett f\u00f6retag. I vidare bem\u00e4rkelse anv\u00e4nds termen om en person som \u00e4r drivande och arbetar h\u00e5rt f\u00f6r att n\u00e5 framg\u00e5ng. Entrepren\u00f6rskap kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma inom befintliga f\u00f6retag och ben\u00e4mns d\u00e5 intrapren\u00f6rskap.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Entrepren%C3%B6r<\/a><\/p>\n\n\n\n filosofisk disciplin som r\u00f6r l\u00e4ran om kunskap<\/p>\n\n\n\n Epistemologi (eller kunskapsteori) \u00e4r l\u00e4ran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme, ”kunskap”, ”l\u00e4rande” och logia, ”l\u00e4ra”, av logos, ”ord”. Med ”kunskap” menas n\u00e4stan alltid propositionell kunskap, det vill s\u00e4ga kunskap som kan uttryckas i formen ”A vet att p” d\u00e4r A \u00e4r en person och p en proposition. En f\u00e4rdighet, exempelvis att kunna simma, \u00e4r ocks\u00e5 en form av kunskap. Att k\u00e4nna en person eller en plats \u00e4r \u00e4ven det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den propositionella kunskapen att dominera.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Epistemologi<\/a><\/p>\n\n\n\n Erfarenhet \u00e4r ett allm\u00e4nt begrepp som innefattar kunskap om, f\u00e4rdighet i eller observation av n\u00e5gon h\u00e4ndelse som tj\u00e4nats genom deltagande eller utsatthet. Begreppet avser vanligen kunnande eller procedurkunskap, snarare \u00e4n f\u00f6rslagskunskap; internutbildning snarare \u00e4n bokl\u00e4rande. Filosofer kallar kunskap baserad p\u00e5 erfarenhet f\u00f6r ”empirisk kunskap” eller ”aposteriorisk kunskap”. F\u00f6rh\u00f6r om erfarenhet har en l\u00e5ng tradition i kontinental filosofi.<\/p>\n\n\n\n En person med stor erfarenhet inom ett visst omr\u00e5de kallas ofta expert eller specialist.<\/p>\n\n\n\n Erfarenhet kan vara fysisk, mental, k\u00e4nslom\u00e4ssig, andlig, social eller subjektiv.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Erfarenhet<\/a><\/p>\n\n\n\n kulturyttring med erotiskt tema<\/p>\n\n\n\n Erotica \u00e4r termen f\u00f6r konst, litteratur och andra kulturella uttrycksformer med erotiskt tema. Med termen erotica avses sexuella skildringar som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 h\u00f6gt konstn\u00e4rligt v\u00e4rde, till skillnad fr\u00e5n pornografi som i j\u00e4mf\u00f6relse anses kommersiell och stereotyp.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Erotica<\/a><\/p>\n\n\n\n Erotik, fr\u00e5n den grekiske guden Eros, \u00e4r sexualitet som l\u00e4gger tonvikten p\u00e5 de sinnliga, sensuella aspekterna av k\u00e4rlekslivet. Konstn\u00e4rliga skildringar av erotik kallas erotica.<\/p>\n\n\n\n En tidig f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r kunskap och sinnlighet i k\u00e4rlekslivet var den nederl\u00e4ndske l\u00e4karen Theodor Hendrik van de Velde vars bok Det full\u00e4ndade \u00e4ktenskapet (1926, svensk \u00f6vers\u00e4ttn. 1931) blev en stor internationell framg\u00e5ng. Den var en av de f\u00f6rsta handb\u00f6ckerna i sexuallivets fysiologi och teknik f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Erotik<\/a><\/p>\n\n\n\n Essens (av latinets essentia) avser i talspr\u00e5k det v\u00e4sentliga i n\u00e5got, tingets k\u00e4rna, det avg\u00f6rande n\u00f6dv\u00e4ndiga. Som adjektiv eller adverb, essentiell, betyder det livsn\u00f6dv\u00e4ndiga, till exempel essentiella aminosyror, essentiella fettsyror och andra essentiella \u00e4mnen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Essens<\/a><\/p>\n\n\n\n Estetik (av grekiska: \u03b1\u03b9\u03c3\u03b8\u03b7\u03c3\u03b9\u03c2, aisthesis, f\u00f6rnimmelse, varseblivning), l\u00e4ran om f\u00f6rnimmandet, i synnerhet f\u00f6rnimmandet av det sk\u00f6na, l\u00e4ran om det sinnliga, konstens filosofi.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Estetik<\/a><\/p>\n\n\n\n Etik (fr\u00e5n gr. ethos, ’etos’, ’sed’) \u00e4r en teoretisk och kritisk reflektion \u00f6ver moralen. Den \u00e4r en vetenskaplig disciplin som h\u00f6r hemma dels inom den praktiska filosofin (moralfilosofi), dels inom teologin (moralteologi). Som en vetenskap om moralen studerar den fr\u00e5gan om moraliska omd\u00f6mens semantiska funktion och fr\u00e5gan om hur moraliska omd\u00f6men kan ber\u00e4ttigas. Det finns \u00e4ven inriktningar inom filosofi som menar att filosofi inte \u00e4r en vetenskap utan att det \u00e4r ett eget omr\u00e5de som \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbart med vetenskap. Inom vetenskap vill m\u00e4nniskan n\u00e5 opersonliga universella svar, men inom filosofin menas d\u00e5 att svaren ofta i n\u00e5gon bem\u00e4rkelse \u00e4r personliga. Etiken behandlar ocks\u00e5 kritiskt fr\u00e5gorna om vad som utm\u00e4rker en god handling och vad som k\u00e4nnetecknar en god m\u00e4nniska. Studiet av etik brukar delas in i tre underomr\u00e5den: normativ etik, metaetik och till\u00e4mpad etik.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Etik<\/a><\/p>\n\n\n\n Eufori<\/strong> \u00e4r en stark k\u00e4nsla av lycka som kan f\u00f6rekomma vid samlag eller stark f\u00f6r\u00e4lskelse och bland annat kan framkallas som en berusningseffekt av vissa droger, till exempel amfetamin eller ecstasy och olika opiater. Eufori f\u00f6rekommer vidare vid delirium, psykoser och manier. Motsatsen \u00e4r dysfori.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Eufori<\/a><\/p>\n\n\n\n Eusocialitet \u00e4r ett levnadss\u00e4tt hos djur d\u00e4r de lever i ett organiserat, hierarkiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n Gemensamt f\u00f6r eusociala djur \u00e4r att fortplantningen sk\u00f6ts av bara en eller n\u00e5gra f\u00e5 individer i ett samh\u00e4lle. Flertalet individer i en grupp fortplantar sig inte. Hos m\u00e5nga eusociala djur \u00e4r dessa arbetare sterila och saknar fortplantningsf\u00f6rm\u00e5ga. Altruism \u2013 uppoffring f\u00f6r samh\u00e4llets skull \u2013 \u00e4r ocks\u00e5 viktigt.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4lk\u00e4nda eusociala djur \u00e4r bin, getingar och myror, som alla h\u00f6r till insektsordningen steklar, men det finns \u00e4ven ett f\u00e5tal exempel i andra djurgrupper, som till exempel kalr\u00e5ttan i familjen mullvadsgnagare.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Eusocialitet<\/a><\/p>\n\n\n\n Exekutiva funktioner, exekutiva systemet eller centrala exekutiven \u00e4r ett teoretiskt system som s\u00e4gs kontrollera och reglera l\u00e4gre kognitiva processer, som har lokaliserats till prefrontalcortex i frontalloben. Begreppet centrala exekutiven myntades av Alan Baddeley i mitten av 1980-talet och har sedan dess blivit en av psykologins mest studerade omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Exekutiva_funktioner<\/a><\/p>\n\n\n\n Existens (lexikaliskt: tillvaro, verklighet, befintlighet, liv; best\u00e5nd, fortvaro; uppeh\u00e4lle, utkomst, vara) \u00e4r ett centralt begrepp inom de filosofiska omr\u00e5dena ontologi och metafysik som just behandlar fr\u00e5gor om vad som finns och vad det inneb\u00e4r att n\u00e5got finns.<\/p>\n\n\n\n I filosofins historia kan man se en grundl\u00e4ggande skillnad mellan ontologisk idealism och materialism. Idealister menar att verkligheten fundamentalt \u00e4r i n\u00e5gon mening andlig (medveten, id\u00e9m\u00e4ssig), medan materialister anser att den djupast sett \u00e4r materiell (fysisk). Inom dessa huvudinriktningar finns flera olika varianter. Hos b\u00e5de idealister och materialister f\u00f6rekommer tanken att existens inneb\u00e4r best\u00e4mdhet. Fr\u00e5gan vad det betyder att n\u00e5got existerar (finns) \u00e4r en annan \u00e4n fr\u00e5gan hur man f\u00e5r kunskap om det som existerar (kunskapsteori, epistemologi).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Existens<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett experiment inom vetenskapen \u00e4r en unders\u00f6kningsmetod som anv\u00e4nds f\u00f6r att studera en viss variabels p\u00e5verkan p\u00e5 en annan variabel i kausala termer. Experiment skiljer sig fr\u00e5n andra unders\u00f6kningsmetoder genom att unders\u00f6karen har en aktiv roll i att s\u00e4tta ig\u00e5ng den kausala process som \u00e4r oftast att pr\u00f6va en hypotes. Experiment kan utf\u00f6ras p\u00e5 flera olika unders\u00f6kningsobjekt, s\u00e5v\u00e4l levande varelser som d\u00f6da ting, och metoden har delvis olika inneh\u00e5ll beroende p\u00e5 vilket det aktuella objektet \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Experiment<\/a><\/p>\n\n\n\n Extas (av grekiska e’kstasis, egentligen ”bortryckande fr\u00e5n ett l\u00e4ge”, av e’k, ”ur, fr\u00e5n”, och sta’sis, ”st\u00e4llning”) har inom medicinen betydelsen av tillst\u00e5nd i hj\u00e4rnan, under vilka vissa f\u00f6rest\u00e4llningar, mest av religi\u00f6st inneh\u00e5ll, s\u00e5 rycker sj\u00e4len med sig, att den liksom kommer ur sitt vanliga l\u00e4ge och blir mer eller mindre otillg\u00e4nglig f\u00f6r ytterv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\nEgendom<\/h2>\n\n\n\n
Ekologi<\/h2>\n\n\n\n
Ekonomi<\/h2>\n\n\n\n
Emergens<\/h2>\n\n\n\n
Emotionell intelligenskvot<\/h2>\n\n\n\n
Empati<\/h2>\n\n\n\n
Empirism<\/h2>\n\n\n\n
Endorfin<\/h2>\n\n\n\n
Entrepren\u00f6r<\/h2>\n\n\n\n
Epistemologi<\/h2>\n\n\n\n
Erfarenhet<\/h2>\n\n\n\n
Erotica<\/h2>\n\n\n\n
Erotik<\/h2>\n\n\n\n
Essens<\/h2>\n\n\n\n
Estetik<\/h2>\n\n\n\n
Etik<\/h2>\n\n\n\n
Eufori<\/h2>\n\n\n\n
Eusocialitet<\/h2>\n\n\n\n
Exekutiva funktioner<\/h2>\n\n\n\n
Existens<\/h2>\n\n\n\n
Experiment<\/h2>\n\n\n\n
Extas<\/h2>\n\n\n\n