https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=D&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n En dagdr\u00f6m \u00e4r en fantasi som upplevs i vaket tillst\u00e5nd, till skillnad fr\u00e5n dr\u00f6mmen upplevd under s\u00f6mn. Dagdr\u00f6mmar best\u00e5r oftast av trevliga tankar, f\u00f6rhoppningar och ambitioner.<\/p>\n\n\n\n Det finns eventuellt negativa dagdr\u00f6mmar som man kan uppleva dagligen[k\u00e4lla beh\u00f6vs], det \u00e4r s\u00e5dana dubier som orsakats av tidigare upplevda farh\u00e5gor under dagen.[k\u00e4lla beh\u00f6vs]<\/p>\n\n\n\n Det finns m\u00e5nga olika typer av dagdr\u00f6mmande. Dagdr\u00f6mmande ses ofta som en lat, icke-produktiv syssla,[f\u00f6rklaring beh\u00f6vs]men dagdr\u00f6mmande kan vara konstruktivt i vissa sammanhang. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 m\u00e4nniskor i kreativa och konstn\u00e4rliga yrken, s\u00e5som komposit\u00f6rer, f\u00f6rfattare och filmskapare, som har utvecklat nya id\u00e9er genom dagdr\u00f6mmar. P\u00e5 samma s\u00e4tt har forskare, matematiker och fysiker utvecklat nya id\u00e9er genom att dagdr\u00f6mma om sina \u00e4mnesomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Dagdr%C3%B6<\/a><\/p>\n\n\n\n koordinerade kroppsr\u00f6relser som ofta \u00e4r rytmiska och till musik<\/p>\n\n\n\n Dans \u00e4r i grunden koordinerade kroppsr\u00f6relser, ofta rytmiska och till musik. Varje r\u00f6relse innehar m\u00f6jligheten att vara en dans. Hos m\u00e5nga naturfolk och i \u00e4ldre tider har dansen varit en viktig best\u00e5ndsdel i den religi\u00f6sa kulten. I modern tid f\u00f6rekommer dans dels som konstprestation, dels som s\u00e4llskapsn\u00f6je i m\u00e5nga v\u00e4xlande former. Dans \u00e4r ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt att motionera, eftersom den ger styrka, smidighet, kroppsk\u00e4nnedom och \u00f6kat blodfl\u00f6de. I djurv\u00e4rlden finns dessutom otaliga former av parningsdans som syftar till att f\u00f6rbereda f\u00f6r parning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Dans<\/a><\/p>\n\n\n\n Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska) \u00e4r studiet av de teoretiska grunderna f\u00f6r information, ber\u00e4kning och dess till\u00e4mpning, f\u00f6retr\u00e4desvis de som utf\u00f6rs av datorer med hj\u00e4lp av programvara. En vetenskapsman som ut\u00f6var datavetenskap kallas datorforskare (eller datavetare).<\/p>\n\n\n\n Det akademiska \u00e4mnet datavetenskap \u00f6verlappar i h\u00f6g grad med \u00e4mnena datateknik, datorteknik, informationsteknik (IT), systemteknik, informatik och systemvetenskap.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Datavetenskap<\/a><\/p>\n\n\n\n forskare som har f\u00f6rv\u00e4rvat kunskaper i datavetenskap, studiet av de teoretiska grunderna f\u00f6r information, ber\u00e4kning och dess till\u00e4mpning<\/p>\n\n\n\n En datorforskare eller datavetare \u00e4r en vetenskapsman som har f\u00f6rv\u00e4rvat kunskaper i datavetenskap, studiet av de teoretiska grunder f\u00f6r information, ber\u00e4kning och dess till\u00e4mpning.<\/p>\n\n\n\n Ett prim\u00e4rt m\u00e5l f\u00f6r datorforskare \u00e4r utvecklingen (och valideringen) av modeller\u2014ofta av matematisk karakt\u00e4r\u2014f\u00f6r att ber\u00e4kna egenskaper f\u00f6r datorbaserade system (processorer, program, datorer som interagera med m\u00e4nniskor, datorer som interagera med andra datorer, etc.) med ett \u00f6vergripande m\u00e5l om att uppt\u00e4cka m\u00f6nster som f\u00f6rb\u00e4ttrar prestandan (snabbare, b\u00e4ttre, billigare, etc.).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Datorforskare<\/a><\/p>\n\n\n\n Deduktion (vetenskapliga bevis) \u00e4r generellt identiskt med h\u00e4rledning av slutsatser fr\u00e5n givna premisser. Deduktiva slutledningar karakteriseras av att det r\u00e5der ett hypotetiskt f\u00f6rh\u00e5llande mellan premisser och slutsats, det vill s\u00e4ga ett f\u00f6rh\u00e5llande av typen: Om P, s\u00e5 S.<\/p>\n\n\n\n Deduktion \u00e4r i formella logiska system, som satslogik och predikatlogik ett syntaktiskt begrepp, vilket betyder att det \u00e4r m\u00f6jligt att med slutledningsreglerna kontrollera f\u00f6ljdriktigheten av deduktionen. Man beh\u00f6ver s\u00e5ledes inte k\u00e4nna till meningen av, utan endast relationer mellan, de ord som upptr\u00e4der i premisser och slutsats.<\/p>\n\n\n\n Ett formellt deduktivt system best\u00e5r av ett antal axiom och minst en slutledningsregel.<\/p>\n\n\n\n Metafysiska och kunskapsteoretiska resonemang har ofta en deduktiv karakt\u00e4r. Argumentationen bygger vanligen p\u00e5 premisser, som antas vara sj\u00e4lvklara och slutledningsregler vilka oftast inte redovisas. Detta g\u00e4ller f\u00f6r m\u00e5nga av de stora namnen i filosofins historia som Leibniz, Spinoza, Kant, Hegel och Schopenhauer. <\/p>\n\n\n\n Hos skolastikerna, och bland andra Descartes, betyder ordet deduktion ibland en slutledning fr\u00e5n det allm\u00e4nna till det enskilda.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Deduktion<\/a><\/p>\n\n\n\n psykiskt tillst\u00e5nd<\/p>\n\n\n\n Depression eller depressionssyndrom \u00e4r en psykisk sjukdom som, med psykiatrisk terminologi, ing\u00e5r i de affektiva st\u00f6rningarna. Depressionerna kan klassificeras i n\u00e5gon av flera undergrupper. Vid depression finns en f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r sj\u00e4lvmord.<\/p>\n\n\n\n Vid en depression lider den drabbade av en s\u00e4nkning av det allm\u00e4nna st\u00e4mningsl\u00e4get i psyket och b\u00e4r p\u00e5 en k\u00e4nsla av sorg, detta \u00e4ven utan att det kan finnas en utl\u00f6sande faktor eller att den utl\u00f6sande faktorn inte st\u00e5r i rimlig proportion till k\u00e4nslan. Detta skiljer depression fr\u00e5n exempelvis sorg, anpassningsst\u00f6rning, utbr\u00e4ndhet eller vanlig ledsenhet som \u00e4r enkelt att ta sig ur sj\u00e4lv. En depression kan emellertid utl\u00f6sas av sv\u00e5ra h\u00e4ndelser eller stress hos en person med latent depression.<\/p>\n\n\n\n Ofta k\u00e4nns livet meningsl\u00f6st och personen ser begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att ta sig ut ur m\u00f6rkret. Fenomenet har ber\u00f6rts i litteraturen sedan flera tusen \u00e5r, ofta under beteckningen melankoli.<\/p>\n\n\n\n Depression kan utl\u00f6sas av psykiska faktorer, eller uppst\u00e5 som ett symptom p\u00e5 en annan kroppslig sjukdom (organisk psykisk st\u00f6rning) eller biverkning av droger eller l\u00e4kemedel (drogutl\u00f6st psykisk st\u00f6rning) som har psykiska effekter eller biverkningar. Genetiska faktorer kan bidra till \u00f6kad risk att drabbas. Vissa grupper \u00e4r mer drabbade \u00e4n andra, d\u00e4r \u00e4ldre \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta. Utmattningsdepression \u00e4r en annan form som accepteras som diagnos i Sverige.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Depression<\/a><\/p>\n\n\n\n vetenskapen om alla faktorer som p\u00e5verkar undervisning och dess inneh\u00e5ll<\/p>\n\n\n\n Didaktik<\/strong> kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som p\u00e5verkar undervisning och dess inneh\u00e5ll, och s\u00e4tter fokus p\u00e5 l\u00e4rande och hur l\u00e4rande organiseras i till exempel klassrummet eller p\u00e5 museum. Ordet kommer av det grekiska ordet f\u00f6r undervisa, didaskalia<\/em>. Didaktik som \u00e4mne i l\u00e4rarutbildning ber\u00f6r vad l\u00e4raren skall t\u00e4nka p\u00e5 vid undervisning, dess m\u00e5l och medel samt sambandet dem emellan.<\/p>\n\n\n\n Didaktiken delas in i begreppen allm\u00e4n didaktik och \u00e4mnesdidaktik, till det f\u00f6reg\u00e5ende begreppet r\u00e4knas allm\u00e4n forskning kring didaktik, medan till det senare r\u00e4knas \u00e4mnesspecifik didaktik. \u00c4mnesspecifik didaktik kan exempelvis vara fysikens didaktik eller modersm\u00e5lets didaktik.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Didaktik<\/a><\/p>\n\n\n\n Dietist \u00e4r en yrkesskyddad titel f\u00f6r en person som nutritionsbehandlar sjuka s\u00e5v\u00e4l som friska individer. Dietisten har en universitetsutbildning som bland annat omfattar \u00e4mnena biokemi, fysiologi, n\u00e4ringsl\u00e4ra och dietetik. Dietisten ger bland annat kvalificerad kostr\u00e5dgivning till m\u00e4nniskor som p\u00e5 grund av sjukdom eller av profylaktiska sk\u00e4l beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndra sin kosth\u00e5llning. Detta g\u00e4ller vid sjukdomstillst\u00e5nd som till exempel fetma, undern\u00e4ring, cancer, \u00e4tst\u00f6rning, allergi, celiaki, njursjukdom, hj\u00e4rtsjukdom, diabetes, cystisk fibros, leversjukdom, mag-tarmsjukdom eller vid operativa ingrepp. Profylaktisk r\u00e5dgivning ges exempelvis personer i riskzonen att utveckla diabetes, till kvinnor under graviditet och idrottsut\u00f6vare. Dietisten kan \u00e4ven ge r\u00e5d om kosth\u00e5llning preventivt f\u00f6r friska personer utan s\u00e4rskilda behov. Ut\u00f6ver kostr\u00e5dgivning kan dietisten energi- och n\u00e4ringsber\u00e4kna m\u00e5ltider s\u00e5v\u00e4l som enteral nutrition.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Dietist<\/a><\/p>\n\n\n\n flercelliga organismer som k\u00e4nnetecknas av att de \u00e4r r\u00f6rliga och heterotrofa<\/p>\n\n\n\n Djur (Animalia, Metazoa) \u00e4r flercelliga organismer som k\u00e4nnetecknas av att de \u00e4r r\u00f6rliga och heterotrofa, det vill s\u00e4ga f\u00e5r sin energi fr\u00e5n f\u00f6da, och utg\u00f6r ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med f\u00e5 undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre h\u00e5lrum i kroppen, \u00e4mnat f\u00f6r nedbrytning av f\u00f6dan.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Djur<\/a><\/p>\n\n\n\n kemiskt \u00e4mne som b\u00e4r genetisk information, arvsmassa eller genom<\/p>\n\n\n\n DNA (f\u00f6rkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra \u00e4r det kemiska \u00e4mne som b\u00e4r den genetiska informationen (\u00e4ven kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av v\u00e4rldens k\u00e4nda organismer (med undantag av RNA-virus). DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism. Dess huvudsakliga funktion \u00e4r att l\u00e5ngtidsf\u00f6rvara information som p\u00e5verkar organismernas utveckling och funktion. DNA liknas ibland vid programkod eller ett recept, eftersom det inneh\u00e5ller de instruktioner som beh\u00f6vs f\u00f6r att konstruera cellernas komponenter, RNA och proteiner. De delar av DNA-molekylen som ansvarar f\u00f6r tillverkningen av dessa komponenter kallas gener.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/DNA<\/a><\/p>\n\n\n\n offentlig institution f\u00f6r r\u00e4ttskipning<\/p>\n\n\n\n En domstol \u00e4r en offentlig institution f\u00f6r r\u00e4ttskipning. Domstolen avg\u00f6r tvister mellan tv\u00e5 parter, beslutar om status\u00e4ndringar f\u00f6r en eller flera personer, d\u00f6mer personer f\u00f6r brott med mera. En domstol f\u00f6ruts\u00e4tts normalt ha ett stort m\u00e5tt av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i f\u00f6rh\u00e5llande till andra offentliga organ.<\/p>\n\n\n\n Domstolarna kan delas in i nationella domstolar och internationella domstolar. De nationella har i allm\u00e4nhet jurisdiktion i en viss stat medan de internationella har en vidare jurisdiktion. Vissa federala stater, till exempel USA, har delstatsdomstolar vars jurisdiktion \u00e4r inom en delstat och federala domstolar som har jurisdiktion i hela landet. De internationella brottm\u00e5lsdomstolarna ben\u00e4mns ofta tribunaler.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Domstol<\/a><\/p>\n\n\n\n En dr\u00f6m \u00e4r ett f\u00f6r\u00e4ndrat medvetandetillst\u00e5nd under s\u00f6mn, en psykisk upplevelse, som oftast upptr\u00e4der under REM-s\u00f6mnen d\u00e4r den upplevs ha en ber\u00e4ttande form. Mental aktivitet f\u00f6rekommer \u00e4ven under djups\u00f6mnen (slow-wave sleep), men \u00e4r d\u00e5 n\u00e4ra nog statisk; det r\u00f6r sig d\u00e5 mer om situationer \u00e4n om historier. En dr\u00f6m upplevs normalt sett som fullt verklig medan den p\u00e5g\u00e5r, men i samma \u00f6gonblick som den upph\u00f6r faller den oftast i gl\u00f6mska. Ibland har man kvar ett svagt minne av till exempel en viss k\u00e4nsla man hade under dr\u00f6mmen. Om man v\u00e4cks under sj\u00e4lva dr\u00f6msekvensen minns man oftast mer av dr\u00f6mmen. En ganska vanlig situation \u00e4r t.ex. att man vaknar om man i dr\u00f6mmen upplever att man faller ner, vilket d\u00e5 kan k\u00e4nnas som att man landar i s\u00e4ngen.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Dr%C3%B6m<\/a><\/p>\n\n\n\n v\u00e4tska avsedd att drickas av m\u00e4nniskor<\/p>\n\n\n\n Dryck \u00e4r en v\u00e4tska som \u00e4r avsedd att drickas. Drycker kan vara mer eller mindre t\u00f6rstsl\u00e4ckande. Den viktigaste drycken \u00e4r vatten, som \u00e4r livsn\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r alla levande organismer. En stor del av m\u00e4nniskans kropp best\u00e5r av vatten som \u00e4r ett l\u00f6sningsmedel f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4mnen i kroppen. En vuxen m\u00e4nniska beh\u00f6ver omkring tv\u00e5 liter vatten dagligen. S\u00e5 gott som alla andra drycker, s\u00e5som saft, l\u00e4sk, mejeridrycker och alkoholdrycker, inneh\u00e5ller vatten.<\/p>\n\n\n\nDagdr\u00f6m<\/h2>\n\n\n\n
Dans<\/h2>\n\n\n\n
Datavetenskap<\/h2>\n\n\n\n
Datorforskare<\/h2>\n\n\n\n
Deduktion<\/h2>\n\n\n\n
Depression<\/h2>\n\n\n\n
Didaktik<\/h2>\n\n\n\n
Dietist<\/h2>\n\n\n\n
Djur<\/h2>\n\n\n\n
DNA<\/h2>\n\n\n\n
Domstol<\/h2>\n\n\n\n
Dr\u00f6m<\/h2>\n\n\n\n
Dryck<\/h2>\n\n\n\n