https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=B&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Balanssinne \u00e4r det sinne som fastst\u00e4ller kroppens inriktning i f\u00f6rh\u00e5llande till tyngdkraften s\u00e5 att en gynnsam kroppsst\u00e4llning kan bibeh\u00e5llas.<\/p>\n\n\n\n Equilibrioception https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Balanssinne<\/a><\/p>\n\n\n\n finansiell institution<\/p>\n\n\n\n En bank (av franska banque, fr\u00e5n italienska banca, \u201db\u00e4nk\u201d eller \u201dbord\u201d) (symbol \u26fb) \u00e4r ett f\u00f6retag som framf\u00f6rallt \u00e4gnar sig \u00e5t att skapa nya pengar i form av krediter. Ut\u00f6ver denna centrala funktion fungerar banken ocks\u00e5 som en mellanhand och bedriver inl\u00e5ning och utl\u00e5ning, samt ger annan service som handel med v\u00e4rdepapper (exempelvis aktier och obligationer) och betalningstj\u00e4nster. Banker konkurrerar med varandra, som andra f\u00f6retag p\u00e5 marknaden, och de \u00e4r ibland specialiserade p\u00e5 olika omr\u00e5den. I banksystemet som helhet finns ocks\u00e5 andra akt\u00f6rer vid sidan om sj\u00e4lva bankerna. Inte minst centralbanken, som \u00e4r ett slags huvudbank inom varje nation.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bank<\/a><\/p>\n\n\n\n En barlokal eller bar \u00e4r en lokal d\u00e4r drinkar med mera serveras \u00f6ver en bardisk. Ursprunget till ordet ”bar” kommer fr\u00e5n engelskan och syftar p\u00e5 den speciella bardisken, eller ”the bar” som man sa i England. Personen som st\u00e5r i en bar och serverar drinkar kallas bartender.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Barlokal<\/a><\/p>\n\n\n\n yrke<\/p>\n\n\n\n Barnmorska (\u00e4ldre termer: jordemor och ackusch\u00f6rska) \u00e4r ett yrke inriktat p\u00e5 v\u00e5rdomr\u00e5det sexuell och reproduktiv h\u00e4lsa. H\u00e4r ing\u00e5r bland annat f\u00f6rlossningsv\u00e5rd, m\u00f6drah\u00e4lsov\u00e5rd (j\u00e4mf\u00f6r m\u00f6drav\u00e5rdscentral), gynekologisk omv\u00e5rdnad, samt sexual-, preventivmedels- och abortr\u00e5dgivning till personer i olika \u00e5ldrar. Mest k\u00e4nt \u00e4r barnmorskans arbete inom f\u00f6rlossningsv\u00e5rden, d\u00e4r barnmorskan bist\u00e5r och \u00f6vervakar den f\u00f6dande och barnet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Barnmorska<\/a><\/p>\n\n\n\n Barntr\u00e4dg\u00e5rd (fr\u00e5n tyska: Kindergarten) \u00e4r en pedagogisk verksamhet med Friedrich Fr\u00f6bels pedagogik och filosofi, f\u00f6r barn som inte uppn\u00e5tt skol\u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n Ordet Kindergarten introducerades av tysken Friedrich Fr\u00f6bel f\u00f6r att beskriva den institution f\u00f6r lek och andra aktiviteter som han skapade i Bad Blankenburg 1837. Modellen har inspirerat till dagverksamheter f\u00f6r barn i m\u00e5nga l\u00e4nder, varav en del anv\u00e4nder ordet kindergarten eller en \u00f6vers\u00e4ttning av det.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Barntr%C3%A4dg%C3%A5rd<\/a><\/p>\n\n\n\n Barnuppfostran \u00e4r uppfostran av barn.<\/p>\n\n\n\n Synen p\u00e5 barnuppfostran skiljer sig inte bara \u00f6ver tiden, utan \u00e4ven kulturellt. I de flesta l\u00e4nder \u00e4r till exempel aga som uppfostringsmetod till\u00e5ten, medan det \u00e4r f\u00f6rbjudet i Sverige.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Barnuppfostran<\/a><\/p>\n\n\n\n person som serverar drycker i en bar<\/p>\n\n\n\n Bartender (sv. plural: bartendrar) \u00e4r ett yrke d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 att blanda drinkar och servera alkoholhaltiga och andra drycker i barer. Bartendern ska k\u00e4nna till de olika spritsorternas tillverkningsprocess, deras smak och historia samt vad de passar till. Ut\u00f6ver att servera kunder, h\u00e5lla baren i ordning och se till att n\u00f6dv\u00e4ndiga drycker finns till hands ska bartendern \u00e4ven ansvara f\u00f6r att ingen kund \u00e4r f\u00f6r berusad, eftersom serveringstillst\u00e5ndet d\u00e5 kan dras in.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bartender<\/a><\/p>\n\n\n\n ett till h\u00f6g temperatur uppv\u00e4rmt rum eller mindre byggnad som anv\u00e4nds f\u00f6r bad<\/p>\n\n\n\n En bastu (av badstuga), eller k\u00f6lna, \u00e4r ett till h\u00f6g temperatur uppv\u00e4rmt rum eller mindre byggnad som anv\u00e4nds f\u00f6r bad. Traditionellt har bastun \u00e4ven anv\u00e4nts f\u00f6r torkning av malt, s\u00e4d och lin, och f\u00f6r torkning och r\u00f6kning av fisk och k\u00f6tt. P\u00e5 finska \u00e4r namnet p\u00e5 bastu sauna, vilket har f\u00e5tt ge namn till denna \u00e5ngbadsform i de flesta delar av v\u00e4rlden, som inte haft den tidigare.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bastu<\/a><\/p>\n\n\n\n en organisms minimala krav f\u00f6r \u00f6verlevnad<\/p>\n\n\n\n Behov \u00e4r ett inneboende krav p\u00e5 upph\u00e4vande av viss brist, medvetet eller omedvetet. Behov kan delas upp i prim\u00e4ra och sekund\u00e4ra. De prim\u00e4ra \u00e4r de absolut viktigaste medan de sekund\u00e4ra inte \u00e4r lika n\u00f6dv\u00e4ndiga. Man kan \u00e4ven dela in behov i fysiologiska, psykologiska och sociala behov. Den amerikanska psykologen Abraham Maslow delar upp behov som bristbehov och v\u00e4xtbehov. Bristbehov \u00e4r de absolut n\u00f6dv\u00e4ndigaste och n\u00e4r de \u00e4r tillfredsst\u00e4llda kan v\u00e4xtbehoven tillfredsst\u00e4llas.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Behov<\/a><\/p>\n\n\n\n En behovshierarki eller behovstrappa \u00e4r en f\u00f6rklaringsmodell inom psykologin f\u00f6r hur m\u00e4nniskor prioriterar sina behov. Modellen presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham H. Maslow i artikeln ”A Theory of Human Motivation”. Teorin n\u00e4mner, i sin f\u00f6rsta version, behov i fem niv\u00e5er, vilka omarbetades under 1950-talet. Den prim\u00e4ra id\u00e9n inneb\u00e4r att behoven p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5 m\u00e5ste vara tillfredsst\u00e4llda innan h\u00f6gre m\u00e5l blir viktiga f\u00f6r individen. N\u00e4r vi r\u00f6r oss mellan stadierna handlar det inte enbart om att kl\u00e4ttra sig upp\u00e5t i hierarkin, utan en person kan flytta sig fritt mellan dem eller stanna kvar p\u00e5 n\u00e5gon av niv\u00e5erna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Behovshierarki<\/a><\/p>\n\n\n\n Ber\u00f6ring, kroppskontakt, \u00e4r n\u00e4r m\u00e4nniskokroppar (eller djur) f\u00e5r kontakt med varandra. Exempel i vardagslivet \u00e4r handskakningar, dans och kramar. Dessutom uppst\u00e5r ofrivillig ber\u00f6ring vid tr\u00e4ngsel.<\/p>\n\n\n\n Ber\u00f6ring kan vara indirekt kontakt genom kl\u00e4der, hudkontakt eller slemhinnekontakt vid kyssar och samlag. Sexuell kroppskontakt bortsett fr\u00e5n samlag kallas \u00e4ven petting.<\/p>\n\n\n\n Ber\u00f6ring f\u00f6rekommer \u00e4ven vid olika typer av behandlingar; vid i princip alla typer av massage och vid metoder som taktil massage\/stimulering d\u00e4r sj\u00e4lva syftet \u00e4r ber\u00f6ringen i sig.<\/p>\n\n\n\n Vid ber\u00f6ring frig\u00f6rs oxytocin i kroppen, vilket \u00e4r ett ”lugn och ro”- hormon.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Ber%C3%B6ring<\/a><\/p>\n\n\n\n Beslutsfattande \u00e4r en process som j\u00e4mf\u00f6r handlingsalternativ, d\u00e4r varje fattat beslut inneb\u00e4r ett val av en handling, v\u00e4g eller mental inst\u00e4llning utifr\u00e5n dessa alternativ. Att avst\u00e5 fr\u00e5n att fatta beslut \u00e4r ocks\u00e5 ett val, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en forts\u00e4ttning av g\u00e4llande f\u00f6rh\u00e5llanden eller f\u00f6r en externt driven f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r ett lands parlament skall fatta beslut kr\u00e4vs f\u00f6rst ofta en l\u00e4ngre process, med diskussioner i utskott och l\u00e4ngre debatter.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Beslutsfattande<\/a><\/p>\n\n\n\n Beslutsteori \u00e4r ett tv\u00e4rvetenskapligt f\u00e4lt som angr\u00e4nsar till alla vetenskapliga discipliner, ingenj\u00f6rskonst och m\u00e4nskliga aktiviteter. Ofta r\u00e4knas beslutsteori som en gren av filosofin, men operationsanalys, det delomr\u00e5de som behandlar komplexa formaliserbara system, ses ofta som en delgren av matematiken. Beslutsteori handlar om hur realistiska eller ideala beslut fattas eller borde fattas, och hur optimala beslut ern\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Beslutsteori<\/a><\/p>\n\n\n\n handlingar, uppf\u00f6rande eller reaktioner av en individ<\/p>\n\n\n\n Beteende syftar p\u00e5 handlingar, uppf\u00f6rande eller reaktioner av en individ, och \u00e4ven det vi k\u00e4nner och t\u00e4nker vanligtvis menas s\u00e4rskilt m\u00e4nniskors s\u00e4tt att vara och f\u00f6rh\u00e5lla sig till sin omgivning, tillf\u00e4lligt men oftare i allm\u00e4nhet. Beteendevetenskap \u00e4r en del av samh\u00e4llsvetenskaperna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Beteende<\/a><\/p>\n\n\n\n Beteendegenetik \u00e4r vetenskapen om hur genetiskt arv och omgivande milj\u00f6 p\u00e5verkar individuella skillnader i beteendet, till exempel variationer i personlighet och uppkomsten av psykiatriska sjukdomar.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Beteendegenetik<\/a><\/p>\n\n\n\n h\u00e4rledning av en slutsats fr\u00e5n ett antal premisser<\/p>\n\n\n\n Ett bevis \u00e4r i generell bem\u00e4rkelse en h\u00e4rledning av en slutsats fr\u00e5n ett antal premisser. Det finns flera typer av bevis, bland dem:<\/p>\n\n\n\n Vetenskapliga bevis, se deduktion Bevisf\u00f6ring \u00e4r en framst\u00e4llning avsedd att bevisa n\u00e5got. Ett bevisled \u00e4r ett led i en bevisf\u00f6ring. Med beviskedja avses bevisf\u00f6ring som best\u00e5r av flera bevis av vilka ett efterf\u00f6ljande bevis alltid utg\u00e5r fr\u00e5n, och grundar sig p\u00e5, det n\u00e4rmast f\u00f6reg\u00e5ende beviset.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bevis<\/a><\/p>\n\n\n\n Bevis eller bevisning \u00e4r i juridiska sammanhang n\u00e5got som anv\u00e4nds f\u00f6r att styrka (bevisa) ett p\u00e5st\u00e5ende eller sakf\u00f6rh\u00e5llande.<\/p>\n\n\n\n Olika bevismedel, d.v.s. olika ”typ av bevisning” f\u00f6rekommer. Som bevismedel r\u00e4knas till exempel vittnesf\u00f6rh\u00f6r, skriftligt bevis (d.v.s. brev, protokoll och andra skriftliga handlingar), syn eller kriminalteknisk bevisning. R\u00e4tteg\u00e5ngsbalkens tredje avdelning (35 kap-41 kap) handlar om bevisning. Till exempel handlar 35 kap om bevisning i allm\u00e4nhet, 36 kap om vittnesf\u00f6rh\u00f6r, 38 kap om skriftlig bevisning, 39 kap om syn och 40 kap om sakkunnigbevisning.<\/p>\n\n\n\n Bevistema avser – inom processr\u00e4tt – den omst\u00e4ndighet som skall bevisas genom ett \u00e5beropat bevis. D\u00e5 bevisningen ytterst tar sikte p\u00e5 ett r\u00e4ttsfaktum, utg\u00f6r detta vanligtvis bevisets tema.<\/p>\n\n\n\n Det bevisv\u00e4rde som m\u00e5ste uppn\u00e5s f\u00f6r att en s\u00e5dan omst\u00e4ndighet, bevistemat, ska anses styrkt inom juridikens processr\u00e4tt kallas beviskrav. N\u00e4r detta krav v\u00e4l uppn\u00e5tts anses omst\u00e4ndigheten f\u00f6religga fullt ut, \u00e4ven om olika grader av os\u00e4kerhet kan till\u00e5tas.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bevis_(juridik)<\/a><\/p>\n\n\n\n lokal d\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor ser film samtidigt<\/p>\n\n\n\n Biograf eller bio (av grekiskans bio, ”liv”, \u03b3\u03c1\u03ac\u03c6\u03c9 graph\u014d, gr\u1ea1phhein – skriva, rita, det vill s\u00e4ga att m\u00e5la skriva eller rita.<\/p>\n\n\n\n Bio betyder ”liv” men m\u00e5nga g\u00f6r misstaget och tror att bios betyder liv. Bios betyder levande.<\/p>\n\n\n\n Ordet ”Biografen” p\u00e5tr\u00e4ffades f\u00f6rsta g\u00e5ngen i januari 1899 i en tidningsannons i Stockholm d\u00e4r det lovades ”Lefvande bilder i naturlig storlek”. F\u00f6rmodligen var det filmprojektorns namn som avs\u00e5gs i annonsen liksom i en annan annons fr\u00e5n 1901 f\u00f6r filmvisning med ”Elektro-Motor-Biografen”. Redan p\u00e5 tidiga 1900-talet anv\u00e4ndes ”biograf” och senare bara ”bio”. Det \u00e4r endast i Sverige och Danmark som ordet anv\u00e4nds med denna inneb\u00f6rd. Ett annat smeknamn f\u00f6r biograf \u00e4r ”vita duken”. I fr\u00e4mst Sk\u00e5ne kallas den ofta bia och \u00e5tminstone i Helsingforsomr\u00e5det f\u00f6r leffa.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Biograf<\/a><\/p>\n\n\n\n Biokemi \u00e4r den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som f\u00f6rekommer i levande organismer. Hit h\u00f6r bland annat \u00e4mnesoms\u00e4ttningen och en del av genetiken (molekyl\u00e4rbiologi).<\/p>\n\n\n\n De livsformer som finns p\u00e5 jorden idag har alla ett gemensamt ursprung, vilket syns bland annat i att deras grundl\u00e4ggande kemiska processer \u00e4r mycket lika. Detta g\u00e4ller \u00e4ven detaljer som man skulle f\u00f6rv\u00e4nta sig kan v\u00e4ljas slumpm\u00e4ssigt, till exempel valet av h\u00f6ger- eller v\u00e4nstergeometri vid sammanfogning av m\u00e5nga molekyltyper. Man vet inte om helt andra biokemiska system skulle vara m\u00f6jliga.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Biokemi<\/a><\/p>\n\n\n\n naturvetenskap som ber\u00f6r l\u00e4ran om livet, levande organismer och livets processer<\/p>\n\n\n\n Biologi eller biovetenskap \u00e4r den naturvetenskap som ber\u00f6r l\u00e4ran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillv\u00e4xt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi. Biologi \u00e4r ett brett \u00e4mne som inneh\u00e5ller m\u00e5nga f\u00f6rgreningar, \u00e4mnen och discipliner. Bland de viktigaste \u00e4mnena \u00e4r de fem samlande principerna som kan s\u00e4gas vara den moderna biologins fundamentala axiomer. Dessa \u00e4r att celler \u00e4r livets grundl\u00e4ggande enheter, att nya arter och \u00e4rvda karakt\u00e4rsdrag \u00e4r evolutionens produkt, att gener \u00e4r \u00e4rftlighetens grundl\u00e4ggande enhet, att en organism reglerar sin inre milj\u00f6 f\u00f6r att bibeh\u00e5lla ett stabilt och konstant tillst\u00e5nd och att levande organismer konsumerar och transformerar energi.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Biologi<\/a><\/p>\n\n\n\n Biologism, biologisk determinism eller genetisk determinism \u00e4r f\u00f6rs\u00f6k att h\u00e4rleda m\u00e4nskligt beteende, utveckling och personlighet framf\u00f6r allt utifr\u00e5n biologiska faktorer som biologiskt k\u00f6n, heritabilitet och evolutionspsykologiska f\u00f6rklaringar, ist\u00e4llet f\u00f6r utifr\u00e5n ett samspel mellan biologiska och sociala faktorer.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Biologism<\/a><\/p>\n\n\n\n anv\u00e4ndandet av levande system och organismer f\u00f6r att tillverka anv\u00e4ndbara produkter<\/p>\n\n\n\n Bioteknik \u00e4r en kombination av biologi och teknik som i f\u00f6rsta hand inneb\u00e4r att anv\u00e4nda celler eller komponenter fr\u00e5n celler (s\u00e5som enzymer eller DNA) i tekniska till\u00e4mpningar. Bioteknik \u00e4r s\u00e5ledes en tv\u00e4rvetenskap. En del av till\u00e4mpningarna har \u00e4ven medicinska\/biomedicinska till\u00e4mpningar. Bioteknik \u00e4r historiskt n\u00e4ra besl\u00e4ktat med kemiteknik, och de \u00e4ldsta till\u00e4mpningarna av bioteknik \u00e4r s\u00e5dana som innefattar olika j\u00e4sningsprocesser. I takt med att framsteg inom molekyl\u00e4rbiologin har skett, har mer av genteknik kommit att innefattas i omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bioteknik<\/a><\/p>\n\n\n\n Blyghet, \u00e4r en k\u00e4nsla som inneb\u00e4r os\u00e4kerhet inom socialt umg\u00e4nge, och uppst\u00e5r mest sannolikt i nya situationer eller tillsammans med ok\u00e4nda m\u00e4nniskor. I sv\u00e5ra fall kan det hindra en person i hans eller hennes mest k\u00e4nda situationer och relationer ocks\u00e5. Blyga m\u00e4nniskor f\u00f6rs\u00f6ker att h\u00e5lla sig i bakgrunden och synas s\u00e5 lite som m\u00f6jligt, och tycker oftast det \u00e4r jobbigt n\u00e4r f\u00f6r mycket uppm\u00e4rksamhet riktas emot dem. Att visa k\u00e4nslor kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r den enskilde.<\/p>\n\n\n\n Blyghet kan blekna med tiden, till exempel ett barn som \u00e4r blygt mot fr\u00e4mlingar, kan s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rlora denna egenskap n\u00e4r det blir \u00e4ldre och socialt skickligare. Detta sker ofta i ton\u00e5ren eller ungdoms\u00e5ren (vanligen kring 13 \u00e5r). I vissa fall, dock, kan den bli ett integrerat och livsl\u00e5ngt karakt\u00e4rsdrag. M\u00e4nniskor upplever blyghet i olika grader och p\u00e5 olika omr\u00e5den. Till exempel kan en sk\u00e5despelare vara h\u00f6gljudd och dj\u00e4rv p\u00e5 scenen, men blyg i en intervju.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Blyghet<\/a><\/p>\n\n\n\n Body art, eller body modification, betecknar kroppsm\u00e5lning, piercing, kroppsmodifikation, tatuering och annan mer anspr\u00e5ksfull utsmyckning av kroppen.<\/p>\n\n\n\n Body art eller body modification kan inneb\u00e4ra allt fr\u00e5n sm\u00e5 piercingssmycken som f\u00e4sts p\u00e5 kroppen eller att man med tortyr skadar sin kropp\/kroppsdel s\u00e5 mycket att den till och med blir oanv\u00e4ndbar, detta \u00e4r dock mer ovanligt d\u00e5 de flesta n\u00f6jer sig med att bara smycka sin kropp.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Body_art<\/a><\/p>\n\n\n\n Bokf\u00f6ring inneb\u00e4r att f\u00f6ra anteckningar \u00f6ver aff\u00e4rstransaktioner och d\u00e4rmed redovisa sina ekonomiska h\u00e4ndelser. Bokf\u00f6ringsn\u00e4mnden har best\u00e4mt att alla n\u00e4ringsidkare m\u00e5ste bokf\u00f6ra och att detta skall utf\u00f6ras p\u00e5 samma standardiserade s\u00e4tt. S\u00e5 l\u00e5ngt som det \u00e4r m\u00f6jligt ska bokf\u00f6ringen ske i datumordning. Enligt den svenska bokf\u00f6ringslagen m\u00e5ste varje aff\u00e4rsh\u00e4ndelse kunna presenteras b\u00e5de i datumordning och i systematisk ordning, vilket inneb\u00e4r att den m\u00e5ste delas upp p\u00e5 tv\u00e5 eller flera konton.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bokf%C3%B6ring<\/a><\/p>\n\n\n\n association<\/p>\n\n\n\n Inom juridiken \u00e4r ett bolag ett samarbete som regleras av avtal mellan fysiska och\/eller juridiska personer f\u00f6r ett gemensamt \u00e4ndam\u00e5l (ofta ekonomisk vinning). Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att driva ett bolag i n\u00e5gon s\u00e4rskild juridisk form, och den grundl\u00e4ggande typen av bolag \u00e4r ett enkelt bolag. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r ett tipsbolag p\u00e5 arbetsplatsen.<\/p>\n\n\n\n I dagligt tal \u00e4r bolag det samma som f\u00f6retag. F\u00f6retagsbegreppet inkluderar dock \u00e4ven ekonomiska f\u00f6reningar och enskilda firmor.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Bolag<\/a><\/p>\n\n\n\n Brevb\u00e4rare eller postiljon \u00e4r de postfunktion\u00e4rer, vilka beledsagar och \u00f6vervakar den allm\u00e4nna postg\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n Titeln postiljon anv\u00e4ndes redan 1636, men var d\u00e5 en synonym till postbonde. 1673 inf\u00f6rdes s\u00e4rskilda postiljoner som befordrade post till h\u00e4st vissa str\u00e4ckor, och 1725 inr\u00e4ttades fast anst\u00e4llda postiljoner. Under 1800-talet blev postiljon en titel f\u00f6r de posttj\u00e4nstem\u00e4n som sk\u00f6tte postbefordran med postdiligens eller postkup\u00e9er p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsvagn.<\/p>\n\n\n\n Inom svenska Postverket och Posten AB har tj\u00e4nstem\u00e4n av l\u00e4gre grad kallats f\u00f6r postiljoner, medan s\u00e5dana anst\u00e4llda som befordrats kunnat kallas f\u00f6rste postiljoner eller \u00f6verpostiljon. Fram till 1904 bar postiljonerna vid landsv\u00e4gsposten (det vill s\u00e4ga p\u00e5 landsbygden) sabel som en del av uniformen och kunde \u00e4ven utrustas med revolvrar. I fackligt h\u00e4nseende har postiljonerna under l\u00e5ng tid organiserats fr\u00e4mst av SEKO (tidigare Statsanst\u00e4lldas F\u00f6rbund).<\/p>\n\n\n\n Brevb\u00e4rare f\u00f6rekom i Stockholm redan p\u00e5 1600-talet, 1693 fanns tre anst\u00e4llda brevb\u00e4rare, men det dr\u00f6jde innan brevb\u00e4ring inf\u00f6rdes p\u00e5 andra h\u00e5ll. 1850 inr\u00e4ttades brevb\u00e4ring i G\u00f6teborg, och 1861 inf\u00f6rdes brevb\u00e4ring mera allm\u00e4nt i de svenska st\u00e4derna. 1878 inf\u00f6rdes en lantbrevb\u00e4ring i Sverige.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Brevb%C3%A4rare<\/a><\/p>\n\n\n\n vigsel och tillh\u00f6rande fest f\u00f6r att symbolisera att ett par ing\u00e5tt ett \u00e4ktenskap<\/p>\n\n\n\n Ett br\u00f6llop \u00e4r en vigsel och den tillh\u00f6rande festen f\u00f6r att symbolisera att ett par ing\u00e5tt ett \u00e4ktenskap. Ordet br\u00f6llop kommer av fornsvenskans bru\u00fel\u00f6p, allts\u00e5 \u2019brudlopp\u2019. Brudloppet var beteckningen p\u00e5 det f\u00f6lje som ledsagade bruden fr\u00e5n brudens hem d\u00e4r f\u00e4stningen skett och det nya hemmet. Br\u00f6llopet f\u00f6reg\u00e5s ibland av en f\u00f6rlovning eller trolovning. I Sverige kan, om minst en av kontrahenterna \u00e4r medlem i Svenska kyrkan, br\u00f6llopet f\u00f6reg\u00e5s av lysning i den\/de f\u00f6rsamlingar de tillh\u00f6r.<\/p>\n\n\n\nBalanssinne<\/h2>\n\n\n\n
Det vestibul\u00e4ra systemet som best\u00e5r av labyrinten i inner\u00f6ronen k\u00e4nner av acceleration av huvudet och f\u00f6rh\u00e5llandet till jordens dragningskraft. Organet best\u00e5r av tv\u00e5 hinns\u00e4ckar och tre b\u00e5gg\u00e5ngar som inneh\u00e5ller v\u00e4tska. N\u00e4r vi r\u00f6r huvudet kommer v\u00e4tskan i b\u00e5gg\u00e5ngarna i r\u00f6relse och retar sinnescellerna som rapporterar till hj\u00e4rnan om olika r\u00f6relser och om huvudets l\u00e4ge. Att tyngdkraften \u00e4r av betydelse f\u00f6rst\u00e5s om man testar balanssinnet ute i rymden. D\u00e5 kan inte v\u00e5rt balansorgan avg\u00f6ra vad som \u00e4r upp eller ned.<\/p>\n\n\n\nBank<\/h2>\n\n\n\n
Barlokal<\/h2>\n\n\n\n
Barnmorska<\/h2>\n\n\n\n
Barntr\u00e4dg\u00e5rd<\/h2>\n\n\n\n
Barnuppfostran<\/h2>\n\n\n\n
Bartender<\/h2>\n\n\n\n
Bastu<\/h2>\n\n\n\n
Behov<\/h2>\n\n\n\n
Behovshierarki<\/h2>\n\n\n\n
Ber\u00f6ring<\/h2>\n\n\n\n
Beslutsfattande<\/h2>\n\n\n\n
Beslutsteori<\/h2>\n\n\n\n
Beteende<\/h2>\n\n\n\n
Beteendegenetik<\/h2>\n\n\n\n
Bevis<\/h2>\n\n\n\n
Formella bevis, se teorem
Juridisk bevisf\u00f6ring, se bevis (juridik)
Anekdotisk bevisf\u00f6ring (har l\u00e5g reliabilitet)
Fakta som inte anses beh\u00f6va bevisas kallas notorisk kunskap eller axiom.<\/p>\n\n\n\nBevis (juridik)<\/h2>\n\n\n\n
Biograf<\/h2>\n\n\n\n
Biokemi<\/h2>\n\n\n\n
Biologi<\/h2>\n\n\n\n
Biologism<\/h2>\n\n\n\n
Bioteknik<\/h2>\n\n\n\n
Blyghet<\/h2>\n\n\n\n
Body art<\/h2>\n\n\n\n
Bokf\u00f6ring<\/h2>\n\n\n\n
Bolag<\/h2>\n\n\n\n
Brevb\u00e4rare<\/h2>\n\n\n\n
Br\u00f6llop<\/h2>\n\n\n\n