https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Special:Alla_sidor?from=A&to=&namespace=0<\/a><\/p>\n\n\n\n Abduktion \u00e4r inom filosofin en term besl\u00e4ktad med b\u00e5de induktion och deduktion, d\u00e4r forskaren r\u00f6r sig mellan teori och empiri och l\u00e5ter f\u00f6rst\u00e5elsen successivt v\u00e4xa fram.<\/p>\n\n\n\n Peirce definierar den abduktiva slutledningsformen enligt f\u00f6ljande: Ett \u00f6verraskande faktum, C, observeras; men om A vore sant, s\u00e5 skulle C vara en sj\u00e4lvklarhet; f\u00f6ljaktligen finns det sk\u00e4l att anta att A \u00e4r sant.<\/p>\n\n\n\n Man kan s\u00e5ledes inte abduktivt sluta sig till A eller \u2013 om ni f\u00f6redrar den formuleringen \u2013 man kan inte abduktivt gissa sig till A f\u00f6rr\u00e4n dess hela inneh\u00e5ll redan \u00e4r n\u00e4rvarande i premissen: \u201dOm A vore sant s\u00e5 skulle C vara en sj\u00e4lvklarhet\u201d<\/p>\n\n\n\n Tydligt exempel. Holmes tr\u00e4ffar n\u00e5gon som har r\u00f6da lerst\u00e4nk p\u00e5 kl\u00e4derna (observation) och han vet att det finns r\u00f6d lera p\u00e5 en viss plats. S\u00e5 han s\u00e4ger till den andre personen att du har visst kommit hit via den platsen (gissning\/teori). Personen svarar att det har han ju gjort, hur kunde Holmes veta det? Jo, det gjorde ju Holmes d\u00e4rf\u00f6r att han f\u00f6rde in en teori (om var det fanns r\u00f6d lera) i sin slutledning. S\u00e5 det blev r\u00e4tt den h\u00e4r g\u00e5ngen men det kunde ju ha funnits andra orsaker till att den r\u00f6da lera fanns p\u00e5 kl\u00e4derna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Abduktion_(filosofi)<\/a><\/p>\n\n\n\n \u00c4ckel \u00e4r en kraftig k\u00e4nsla av obehag, ofta f\u00f6ranledd av n\u00e5got motinbjudande, som kan orsaka kv\u00e4ljningar, illam\u00e5ende eller avsky.<\/p>\n\n\n\n Kroppen kan ibland signalera med en k\u00e4nsla av \u00e4ckel f\u00f6r att klarg\u00f6ra ett motst\u00e5nd mot n\u00e5gonting den f\u00f6rut inte reagerat positivt p\u00e5 (exempelvis en matr\u00e4tt man tidigare f\u00f6r\u00e4tit sig p\u00e5 och som d\u00e4rf\u00f6r betingar illam\u00e5ende eller kv\u00e4ljningar). P\u00e5 samma s\u00e4tt kan \u00e4ckel uppkomma i m\u00f6tet med s\u00e5dant som representerar sjukdom och d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ckel kan \u00e4ven syfta p\u00e5 en motbjudande person.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/%C3%84ckel<\/a><\/p>\n\n\n\n Administration \u00e4r hantering av information f\u00f6r att fatta beslut.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Administration<\/a><\/p>\n\n\n\n person som arbetar med aff\u00e4rsuppg\u00f6relser<\/p>\n\n\n\n Aff\u00e4rsman (om man) eller aff\u00e4rskvinna (om kvinna) \u00e4r en person som sk\u00f6ter om kontakter och aff\u00e4rsuppg\u00f6relse samt ofta innehar en h\u00f6gre post i ett f\u00f6retag och g\u00f6r aff\u00e4rer med andra f\u00f6retag. Termen aff\u00e4rsman syftar p\u00e5 en person som, oftast yrkesm\u00e4ssigt, och under knapp tid g\u00f6r stora eller m\u00e5nga aff\u00e4rer. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kallas aff\u00e4rsman \u00e4r att verksamhetens m\u00e5l \u00e4r l\u00f6nsamhet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Aff%C3%A4rsman<\/a><\/p>\n\n\n\n upplevelse av en k\u00e4nsla – Affekt<\/strong> \u00e4r en sinnesr\u00f6relse, i vissa tolkningar inneb\u00e4r det en kraftig sinnesr\u00f6relse Inom psykologi och psykiatri anv\u00e4nds ordet om upplevelsen av en k\u00e4nsla<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Affekt<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett \u00e5keri \u00e4r ett f\u00f6retag som sysslar med transport av varor och styckegods. F\u00f6retaget kan vara ett enmansf\u00f6retag d\u00e4r en person \u00e4ger en eller flera lastbilar. Han eller hon \u00e4r sedan vanligtvis medlem i en transportfirma (exempel: DHL, Schenker) som i sin tur tillhandah\u00e5ller kontakter med kunder som \u00f6nskar en transport utf\u00f6rd. Man kan j\u00e4mf\u00f6ra det h\u00e4r med taxin\u00e4ringen d\u00e4r en enskild taxichauff\u00f6r oftast \u00e4ger sin egen bil, men \u00e4r anst\u00e4lld av en taxicentral som kommenderar ut arbete.<\/p>\n\n\n\n Ett \u00e5keri kan ocks\u00e5 ha flera anst\u00e4llda och i sig st\u00e5 f\u00f6r b\u00e5de bilar och k\u00f6rningar. Exempel h\u00e4r \u00e4r flyttfirmor.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/%C3%85keri<\/a><\/p>\n\n\n\n juridiskt och samh\u00e4lleligt avtal mellan samlevande personer<\/p>\n\n\n\n \u00c4ktenskap \u00e4r ett juridiskt och samh\u00e4lleligt, samt ofta ett religi\u00f6st och andligt, avtal mellan samlevande personer. \u00c4ktenskap kan ing\u00e5s religi\u00f6st eller borgerligt. Det varierar om en stat erk\u00e4nner enbart monogama \u00e4ktenskap mellan personer av olika k\u00f6n, erk\u00e4nner \u00e4ktenskap mellan personer av samma k\u00f6n (s\u00e5 kallat samk\u00f6nat \u00e4ktenskap) eller erk\u00e4nner \u00e4ktenskap f\u00f6r polygama f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/%C3%84ktenskap<\/a><\/p>\n\n\n\n Aktivt lyssnande \u00e4r en kommunikationsteknik som kr\u00e4ver att lyssnaren f\u00f6rst\u00e5r, tolkar och utv\u00e4rderar det hon eller han h\u00f6r. F\u00f6rm\u00e5gan att lyssna aktivt kan f\u00f6rb\u00e4ttra personliga relationer genom att minska konflikter, st\u00e4rka sambandet och fr\u00e4mja f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskor lyssnar ofta inte uppm\u00e4rksamt n\u00e4r de interagerar. De kan vara distraherade, t\u00e4nka p\u00e5 andra saker eller fundera p\u00e5 vad de ska s\u00e4ga h\u00e4rn\u00e4st (det senaste fallet g\u00e4ller s\u00e4rskilt i konfliktsituationer eller meningsskiljaktigheter). Aktivt lyssnande \u00e4r ett strukturerat s\u00e4tt att lyssna och svara andra, med inriktning p\u00e5 den som pratar. Att avbryta ens egen referensram, upph\u00e4va domen och avbryta andra mentala aktiviteter \u00e4r viktigt f\u00f6r att till fullo deltaga i det en annan person s\u00e4ger.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Aktivt_lyssnande<\/a><\/p>\n\n\n\n att hj\u00e4lpa andra utan att \u00f6nska n\u00e5got i geng\u00e4ld<\/p>\n\n\n\n Altruism, medm\u00e4nsklighet, oegennytta, osj\u00e4lviskhet (motsats till egoism[f\u00f6rtydliga]), \u00e4r att hj\u00e4lpa andra utan att \u00f6nska n\u00e5got i geng\u00e4ld.<\/p>\n\n\n\n Till altruism r\u00e4knas ofta generositet, sj\u00e4lvuppoffringar, att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor med behov, och att frivilligt ge vika f\u00f6r n\u00e5gon annans vilja i strid mot ens egen. Altruism innefattar b\u00e5de den psykologiska viljan till dessa handlingar, samvetet och det beteende som kommer av viljan, men \u00e4r inte synonymt med empati som i st\u00e4llet handlar om emotionellt medk\u00e4nnande och den psykologiska f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r andras behov. Den empatiska f\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r dock n\u00e4ra sammanbunden med altruistiska beteenden. Altruism som m\u00e4nsklig egenskap studeras s\u00e4rskilt inom psykologin.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Altruism<\/a><\/p>\n\n\n\n Ambulanssjukv\u00e5rd, den sjukv\u00e5rd som bedrivs p\u00e5 h\u00e4mtplats (i hemmet, arbetsplatsen, olycksplats etc.) samt i en ambulans under transporten till sjukhus.<\/p>\n\n\n\n Ambulanssjukv\u00e5rd \u00e4r en gren av prehospital v\u00e5rd – v\u00e5rd som bedrivs innan patienten kommer till hospital v\u00e5rd (sjukhusv\u00e5rd).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Ambulanssjukv%C3%A5rd<\/a><\/p>\n\n\n\n \u00c5ngest eller \u00e5ngesttillst\u00e5nd \u00e4r ett sinnestillst\u00e5nd som karakteriseras av stark r\u00e4dsla, nervositet eller oro (enligt Svensk MeSH, st\u00e4ndig k\u00e4nsla av oro, \u00e4ngslan och \u00f6verh\u00e4ngande faror), vare sig det \u00e4r situationsbetingat eller inte, men som inte beror p\u00e5 ett faktiskt hot eller en \u00f6verh\u00e4ngande fara, utan f\u00f6rest\u00e4llda hot eller p\u00e5 andra s\u00e4tt negativa situationer. \u00c5ngest \u00e4r en helt normal reaktion och de allra flesta upplever \u00e5ngest d\u00e5 och d\u00e5. \u00c5ngest \u00e4r inte farligt \u00e4ven om den kan vara mycket obehaglig.<\/p>\n\n\n\n \u00c5ngest kan vara en sinnesst\u00e4mning eller ing\u00e5 som delsymtom i en psykisk st\u00f6rning, till exempel \u00e5ngestst\u00f6rning eller depression, bero p\u00e5 en kroppslig sjukdom (exempelvis hj\u00e4rtinfarkt, giftstruma) eller uppkomma till f\u00f6ljd av droger (som akut drogf\u00f6rgiftning eller uts\u00e4ttningsbesv\u00e4r, j\u00e4mf\u00f6r substansbetingat \u00e5ngestsyndrom).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/%C3%85ngest<\/a><\/p>\n\n\n\n Anknytningsteorin \u00e4r ett psykologiskt kunskapsf\u00e4lt som har sitt ursprung i John Bowlbys arbeten fr\u00e5n 1950-talet och fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n Enligt anknytningsteorin \u00e4r de nyf\u00f6dda barnen ”genetiskt f\u00f6rprogrammerade” till att knyta an till sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Detta f\u00f6r det evolution\u00e4ra syftet att skydda barnet fr\u00e5n fara och \u00f6ka dess \u00f6verlevnadsm\u00f6jligheter. Barnet skriker vid behov och p\u00e5kallar d\u00e4rmed sina f\u00f6r\u00e4ldrar\/omv\u00e5rdnadspersoners uppm\u00e4rksamhet. Anknytningsutvecklingen g\u00e5r igenom ett antal faser d\u00e4r barnet fr\u00e5n den f\u00f6rsta tiden inte skiljer ut sina omv\u00e5rdnadspersoner till att det efter hand b\u00f6rjar visa preferenser f\u00f6r dem som det haft mest kontakt med. Vid ett \u00e5rs \u00e5lder har anknytning utvecklats till str\u00e4van att uppr\u00e4tth\u00e5lla fysisk kontakt med de prim\u00e4ra anknytningspersonerna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Anknytningsteori<\/a><\/p>\n\n\n\n den person som har ett anst\u00e4llningsavtal med en annan part, som oftast \u00e4r en juridisk person<\/p>\n\n\n\n Anst\u00e4lld, eller arbetstagare, \u00e4r den person som har ett anst\u00e4llningsavtal med en annan part, som oftast \u00e4r en juridisk person. Anst\u00e4llning \u00e4r ett s\u00e4tt att organisera arbete, d\u00e4r en part, ”arbetsgivaren”, k\u00f6per den andres, ”arbetstagaren”, tid mot att arbete utf\u00f6rs. Utformningen av ett anst\u00e4llningsavtal kan regleras genom lagstiftning, men \u00e4ven genom kollektivavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en fackf\u00f6rening.<\/p>\n\n\n\n En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r f\u00e5 hj\u00e4lp av en fackf\u00f6rening vid tvister i anst\u00e4llningen, \u00e4r vanligen att den anst\u00e4llde \u00e4r fackligt ansluten, det vill s\u00e4ga medlem i en fackf\u00f6rening.<\/p>\n\n\n\n En egenf\u00f6retagare r\u00e4knas inte som anst\u00e4lld i sin egen firma. En egenf\u00f6retagare kan s\u00e4lja sin arbetstid till en annan juridisk person, men d\u00e5 inte i form av en anst\u00e4llning, utan som en tj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Anst%C3%A4lld<\/a><\/p>\n\n\n\n l\u00e4ran om m\u00e4nniskan som art<\/p>\n\n\n\n Antropologi \u00e4r l\u00e4ran om m\u00e4nniskosl\u00e4ktet och m\u00e4nniskan som gruppvarelse. Dess vanliga studieomr\u00e5den \u00e4r dels ursprunget och utvecklingen av m\u00e4nniskosl\u00e4ktet genom historien, samt m\u00e4nniskans egenskaper och anpassning till olika livsmilj\u00f6er, dels m\u00e4nskligt liv, beteende och relationer, ofta betraktade utifr\u00e5n ett socialt eller kulturellt perspektiv.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Antropologi<\/a><\/p>\n\n\n\n Apati (fr\u00e5n grekiskans \u1f00\u03c0\u03ac\u03b8\u03b5\u03b9\u03b1, apatheia, ungef\u00e4r ”ingen sinnesr\u00f6relse”) inneb\u00e4r fr\u00e5nvaron av sinnesr\u00f6relse (affekt); en likgiltighet och k\u00e4nslol\u00f6shet. Inom psykologin \u00e4r apati en ben\u00e4mning f\u00f6r n\u00e4r en individ st\u00e4ller sig likgiltig inf\u00f6r aspekter av det emotionella, fysiska eller sociala livet. Klinisk apati anses vara en upph\u00f6jd niv\u00e5, medan en medelniv\u00e5 kan ses som depression och en extrem niv\u00e5 som en typ av dissociativ st\u00f6rning. Apati kan vara objektspecifik, det vill s\u00e4ga riktad mot en specifik person, ett objekt eller en omgivning.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Apati<\/a><\/p>\n\n\n\n Aptit \u00e4r m\u00e4nniskors och djurs psykiska behov av att \u00e4ta.<\/p>\n\n\n\n Aptit sammanfaller ofta, men inte alltid, med hunger.<\/p>\n\n\n\n Aptiten kan \u00f6ka, vilket inneb\u00e4r att man har ett \u00f6kat matbeg\u00e4r. Detta kan, men beh\u00f6ver inte, vara ett tecken p\u00e5 ett sjukdomstillst\u00e5nd. Det kan till exempel r\u00f6ra sig om ett mentalt tillst\u00e5nd eller endokrina k\u00f6rtlar. En \u00f6kad aptit kan antingen komma och g\u00e5 eller vara best\u00e5ende under en l\u00e4ngre tid. En \u00f6kning av aptiten beh\u00f6ver inte medf\u00f6ra en viktuppg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n En minskad aptit inneb\u00e4r ist\u00e4llet att beg\u00e4ret att \u00f6ka matintaget har minskat. Det medicinska begrepp som beskriver en avsaknad av aptit \u00e4r anorexi. I princip alla sjukdomar kan leda till minskad aptit. Om sjukdomen g\u00e5r att bota, b\u00f6r aptiten \u00e5terg\u00e5 till det normala efter att tillst\u00e5ndet har behandlats.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Aptit<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett arbetslag, arbetsgrupp eller team, \u00e4r en gruppering m\u00e4nniskor, oftast inom en organisation, som samarbetar mot ett gemensamt m\u00e5l eller resultat, och d\u00e4r deltagarna tar p\u00e5 sig olika uppgifter, antar olika roller. Belbin beskriver nio olika teamroller i sin forskning. Arbetslaget skiljer sig d\u00e4rmed fr\u00e5n en social grupp d\u00e4r samvaron i sig kan vara lika viktig som resultat och som oftast saknar ett resultatbaserat m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rr uppfattades en arbetsorganisation som effektiv d\u00e5 ledningen f\u00f6rm\u00e5dde styra och kontrollera sina anst\u00e4llda, ordergivning i ledarskapet var vanligt. Denna typ av organisationsstyrning har sedan 1970-talet allt mer kommit att ers\u00e4ttas av ett delegerat beslutsmandat med m\u00e5lstyrda arbetsgrupper, arbetslag. Den stora skillnaden mellan en m\u00e5lstyrd arbetsgrupp och en arbetsgrupp i traditionell bem\u00e4rkelse ligger i stor utstr\u00e4ckning i gruppens egen f\u00f6rm\u00e5ga eller m\u00f6jlighet till aktivitet utifr\u00e5n \u00f6verenskomna operativa m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Arbetslag<\/a><\/p>\n\n\n\n person utbildad f\u00f6r att planera och designa byggnader och f\u00f6lja konstruktionen av dessa<\/p>\n\n\n\n Arkitekt \u00e4r en titel p\u00e5 en upphovsperson till arkitektur. Personen kan ha akademisk examen i arkitektur, landskapsarkitektur, inredningsarkitektur eller fysisk planering eller vara autodidakt, som t ex Le Corbusier eller Tadao Ando. Arkitekter planerar och\/eller gestaltar stadsmilj\u00f6er, byggnader samt inomhus- och utemilj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Arkitekt<\/a><\/p>\n\n\n\n konsten, vetenskapen och den praktiska till\u00e4mpningen att formge och planera byggnader och rum<\/p>\n\n\n\n Arkitektur avser allt m\u00e4nskligt byggande och formande av den fysiska milj\u00f6n. Arkitektur \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4ran om formgivning av i f\u00f6rsta hand byggnader. Det \u00e4r emellertid ett multidisciplin\u00e4rt \u00e4mnesomr\u00e5de som verkar mellan konst och vetenskap och \u00e4ven omfattar landskap, st\u00e4der, interi\u00f6rer, m\u00f6bler och enskilda objekt. Enligt det tidigaste bevarade verket i \u00e4mnet, Vitruvius’ ”Tio b\u00f6cker om arkitektur”, \u00e4r arkitekturens k\u00e4rna balansen mellan Sk\u00f6nhet (Venustas), H\u00e5llbarhet (Firmitas) och Funktion (Utilitas). Den svenske arkitekturhistorikern Elias Cornell sammanfattade, f\u00f6r sina arkitekturstudenter vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola, vad arkitektur handlar om i meningen ”Estetisk organisation av praktisk verklighet.” Sedan ren\u00e4ssansen r\u00e4knas arkitektur till de sk\u00f6na konsterna.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Arkitektur<\/a><\/p>\n\n\n\n historisk samling<\/p>\n\n\n\n Arkiv (av latin archivum, och ytterst grekiska archeion (\u03ac\u03c1\u03c7\u03b5\u03ca\u03bf\u03bd: regerings- eller \u00e4mbetsbyggnad) kan avse olika saker:<\/p>\n\n\n\n Ett sammanh\u00e5llet best\u00e5nd av handlingar (arkivalier) h\u00e4rr\u00f6rande ur en arkivbildares, exempelvis en myndighets, ett f\u00f6retags eller en enskild persons verksamhet. https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Arkiv<\/a><\/p>\n\n\n\n person som arbetar med att utreda, v\u00e5rda, ordna och f\u00f6rteckna ett arkivbest\u00e5nd, samt ge service och access till arkivets anv\u00e4ndare<\/p>\n\n\n\n En arkivarie<\/strong> arbetar med att utreda, v\u00e5rda, ordna och f\u00f6rteckna arkivbest\u00e5nd samt att ge r\u00e5d och service till arkivets anv\u00e4ndare och bes\u00f6kare. En arkivassistent<\/strong> \u00e4r en person som arbetar med olika f\u00f6rekommande arbetsuppgifter i ett arkiv. Det kan handla om inventering, f\u00f6rteckning och fysiskt v\u00e5rdande av arkivmaterial, service \u00e5t arkivets bes\u00f6kare, diverse administrativa g\u00f6rom\u00e5l etc.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Arkivarie<\/a><\/p>\n\n\n\n Artificiell generell intelligens (artificial general intelligence, AGI) \u00e4r en hypotetisk AI som uppvisar m\u00e4nnisko-lik intelligens, det vill s\u00e4ga, som klarar av att utf\u00f6ra vilken intellektuell uppgift som helst som en m\u00e4nniska kan utf\u00f6ra. AGI h\u00e4nvisas ocks\u00e5 till som ”strong AI” (full AI, stark AI), eller som f\u00f6rm\u00e5gan att kunna utf\u00f6ra ”generella intelligenta handlingar”. AI som inte uppvisar m\u00e4nnisko-lik intelligens inom alla omr\u00e5den anses d\u00e4rf\u00f6r vara ”sn\u00e4v AI”. AGI f\u00f6rknippas med egenskaper som medvetande, f\u00f6rnimbarhet, f\u00f6rnuft och sj\u00e4lvmedvetande.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r AGI menar vidare att intelligens g\u00e5r att \u00e5terskapa genom programmering, d\u00e5 intelligens i m\u00e5nga fall endast ses som komplexitet. En helt annan diskussion inom AI-f\u00e4ltet \u00e4r den om medvetande \u00e4r n\u00e5gonting som g\u00e5r att \u00e5terskapa digitalt.<\/p>\n\n\n\n Ray Kurzweil f\u00f6rutsp\u00e5r att AGI intr\u00e4ffar 2029, andra forskare tror 2030, 2040 och vissa 2050. Den amerikanska regeringen (2016) tror att det \u00e4r v\u00e4ldigt Ai \u00e4r skapad av John McCarthy. osannolikt att det intr\u00e4ffar innan 2036.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Artificiell_intelligens#Artificiell_generell_intelligens<\/a><\/p>\n\n\n\n intelligens som uppvisas av maskiner<\/p>\n\n\n\n Artificiell intelligens (AI) eller maskinintelligens \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan hos datorprogram och robotar att efterlikna m\u00e4nniskors och andra djurs naturliga intelligens, fr\u00e4mst kognitiva funktioner s\u00e5som f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4ra sig saker av tidigare erfarenheter, f\u00f6rst\u00e5 naturligt spr\u00e5k, l\u00f6sa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera. Det \u00e4r ocks\u00e5 namnet p\u00e5 det akademiska studieomr\u00e5de som studerar hur man skapar datorprogram med intelligent beteende. Exempel p\u00e5 \u00e4ldre delomr\u00e5de och metodik \u00e4r expertsystem, medan mer aktuella delomr\u00e5den \u00e4r.maskininl\u00e4rning, informationsutvinning och datorseende. Exempel p\u00e5 till\u00e4mpningsomr\u00e5den \u00e4r maskin\u00f6vers\u00e4ttning, chattbotar, business intelligence, ansiktsigenk\u00e4nning, sj\u00e4lvk\u00f6rande bilar och autonoma vapensystem.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Artificiell_intelligens<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett neuronn\u00e4t (rekommenderad term enligt Svenska datatermgruppen) eller artificiellt neuronn\u00e4t (ANN) \u00e4r ett samlingsnamn p\u00e5 ett antal sj\u00e4lvl\u00e4rande algoritmer som f\u00f6rs\u00f6ker efterlikna funktionen i biologiska neuronn\u00e4t (exempelvis hj\u00e4rnan).<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Artificiellt_neuronn%C3%A4t<\/a><\/p>\n\n\n\n Arv eller milj\u00f6 (\u00e4ven ben\u00e4mnt med engelska nature (versus) nurture) \u00e4r en klassisk debatt inom samh\u00e4lls- och beteendevetenskaperna om huruvida, och i vilken utstr\u00e4ckning, medf\u00f6dda egenskaper (arv) eller yttre p\u00e5verkan genom personliga erfarenheter (milj\u00f6) best\u00e4mmer eller orsakar individuella skillnader i m\u00e4nniskors beteende. Perspektivet att m\u00e4nniskan f\u00f6ds helt eller n\u00e4stan helt utan medf\u00f6dda drag kallas tabula rasa (latin: ”tom tavla”; som ett oskrivet blad).<\/p>\n\n\n\n De olika st\u00e5ndpunkterna i fr\u00e5gan om arv och milj\u00f6 aktualiseras ofta till exempel n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara varf\u00f6r vissa blir kriminella, och \u00e4ven i olika utstr\u00e4ckning vad som formar ens personlighet, k\u00f6nsidentitet, sexuella l\u00e4ggning och intelligens.<\/p>\n\n\n\n Begreppet arv eller milj\u00f6 tydliggjordes f\u00f6rst i den v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturen i antikens Grekland, d\u00e4r det f\u00f6rekom som vanligt tema i tragedier i bland annat Sofokles verk. I dessa tragedier gestaltas till exempel hur en m\u00e4nniska handlar r\u00e4tt i sitt eget liv men b\u00e4r p\u00e5 en skuld genom f\u00f6r\u00e4ldrarnas synder. Temat f\u00f6rekommer som en mots\u00e4gelsefull f\u00f6rklaring till ursprunget av vad vi \u00e4r och hur vi relaterar till skuld kontra oskyldighet.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Arv_eller_milj%C3%B6<\/a><\/p>\n\n\n\n vetenskapen om himlakropparna och universum<\/p>\n\n\n\n Astronomi (grekiska: \u1f00\u03c3\u03c4\u03c1\u03bf\u03bd\u03bf\u03bc\u03af\u03b1 [as.tro.no\u02c8mi.a]; bokstavligen ”stj\u00e4rnonas lag”) \u00e4r vetenskapen om himlakropparna och universum. Den innefattar kosmologin, som f\u00f6rs\u00f6ker utveckla en helhetsbeskrivning av kosmos och dess uppkomst, utveckling och storskaliga struktur. Vidare \u00e4r astronomin ett av de absolut \u00e4ldsta vetenskapsf\u00e4lten och kan sp\u00e5ras \u00e4nda tillbaka till de tidigaste k\u00e4nda civilisationerna. Det var dock f\u00f6rst n\u00e4r teleskopet uppfanns i b\u00f6rjan av 1600-talet som \u00e4mnet utvecklades till en modern vetenskap. Trots sin \u00e5lder utvecklas astronomin idag snabbt och ny kunskap kommer fram i snabb takt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Astronomi<\/a><\/p>\n\n\n\n \u00c4tande \u00e4r intagande av f\u00f6da. M\u00e4nniskor och djur \u00e4ter med munnen, men det finns olika s\u00e4tt att \u00e4ta. F\u00f6da placeras i munh\u00e5lan med hj\u00e4lp av h\u00e4nderna. Sedan \u00f6ppnas och st\u00e4ngs underk\u00e4ken f\u00f6r att krossa f\u00f6dan mellan t\u00e4nderna, samtidigt som den ocks\u00e5 bryts ner av enzymer i saliven. N\u00e4r f\u00f6dan \u00e4r tillr\u00e4ckligt krossad till en s\u00f6rja g\u00f6r man en v\u00e5gr\u00f6relse med tungan f\u00f6r att pressa ner f\u00f6dan i matstrupen. D\u00e4r sker en sv\u00e4ljreflex, s\u00e5 att f\u00f6dan sedan trycks vidare till mags\u00e4cken. Denna procedur forts\u00e4tter tills f\u00f6dan \u00e4r slut eller personen eller djuret k\u00e4nner sig m\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/%C3%84tande<\/a><\/p>\n\n\n\n avser inom psykologi en persons medvetna eller omedvetna, \u00f6ppet visade eller dolda, kognitiva eller emotionella, inst\u00e4llning till n\u00e5got<\/p>\n\n\n\n Attityd avser inom psykologi en persons medvetna eller omedvetna, \u00f6ppet visade eller dolda, kognitiva eller emotionella, inst\u00e4llning till n\u00e5got. Till skillnad fr\u00e5n exempelvis personlighet antas attityder vanligen i mycket stor utstr\u00e4ckning vara produkter av inl\u00e4rning eller bygga p\u00e5 tidigare erfarenheter vilket ocks\u00e5 g\u00f6r dem mer \u00f6ppna f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rdomar \u00e4r en typ av attityder d\u00e4r personen \u00f6vertagit f\u00e4rdiga \u00e5sikter och inst\u00e4llningar om en viss sak, f\u00f6reteelse, folkgrupp eller person. Dessa \u00e5sikter \u00e4r ofta starkt negativt f\u00e4rgade, men \u00e4ven onyanserat positiva f\u00f6rdomar f\u00f6rekommer.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Attityd<\/a><\/p>\n\n\n\n Auktoritet, av latin auctoritas, bemyndigande; myndighet, att ingiva respekt, fullmakt eller tillst\u00e5nd att g\u00f6ra n\u00e5gonting, eller f\u00f6rm\u00e5ga att driva igenom sin vilja, n\u00e5gon med legitim makt.<\/p>\n\n\n\n Begreppets betydelse inom sociologin utvecklades av Max Weber, som definierade det som ”sannolikheten att en order med ett givet inneh\u00e5ll \u00e5tlyds av specifikt angivbara personer”. Auktoritet \u00e4r med Webers syns\u00e4tt en form av makt: makt som grundas p\u00e5 frivillig underkastelse fr\u00e5n de \u00e5tlydande. Makt som bygger p\u00e5 hot eller v\u00e5ld inbegrep han inte i begreppet. Orsaken till den frivilliga underkastelsen kan vara till exempel ideologiska motiv, k\u00e4nsloband, materiella intressen, men alla ledare s\u00f6ker enligt Weber legitimera sin auktoritet. Det finns enligt Weber tre former av legitim auktoritet (auktoritet som det f\u00f6rekommer att m\u00e4nniskor godtar):<\/p>\n\n\n\n Legal auktoritet \u00e4r maktut\u00f6vning som uppfattas som legitim d\u00e5 den grundar sig i allm\u00e4nt vedertagna lagar och regler. F\u00f6r denna auktoritet \u00e4r det centralt att reglerna tagits fram p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att de uppfattas som riktiga. Ofta anf\u00f6rs f\u00f6rutom Webers typer professionell auktoritet, vilket inneb\u00e4r att man accepterar maktbruk p\u00e5 grund av ut\u00f6varens kompetens. Ett exempel p\u00e5 \u00e4r Milgrams lydnadsexperiment d\u00e4r f\u00f6rs\u00f6kspersonerna fortsatte i tron att de gav ok\u00e4nda m\u00e4nniskor starka elchocker s\u00e5 l\u00e4nge en professionell auktoritet garanterade att det var r\u00e4tt och riktigt.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Auktoritet<\/a><\/p>\n\n\n\nAbduktion (filosofi)<\/h2>\n\n\n\n
\u00c4ckel<\/h2>\n\n\n\n
Administration<\/h2>\n\n\n\n
Aff\u00e4rsman<\/h2>\n\n\n\n
Affekt<\/h2>\n\n\n\n
\u00c5keri<\/h2>\n\n\n\n
\u00c4ktenskap<\/h2>\n\n\n\n
Aktivt lyssnande<\/h2>\n\n\n\n
Altruism<\/h2>\n\n\n\n
Ambulanssjukv\u00e5rd<\/h2>\n\n\n\n
\u00c5ngest<\/h2>\n\n\n\n
Anknytningsteori<\/h2>\n\n\n\n
Anst\u00e4lld<\/h2>\n\n\n\n
Antropologi<\/h2>\n\n\n\n
Apati<\/h2>\n\n\n\n
Aptit<\/h2>\n\n\n\n
Arbetslag<\/h2>\n\n\n\n
Arkitekt<\/h2>\n\n\n\n
Arkitektur<\/h2>\n\n\n\n
Arkiv<\/h2>\n\n\n\n
En arkivinstitution, allts\u00e5 en myndighet eller institution som handhar arkiv som \u00f6verl\u00e4mnats av den ursprungliga arkivbildaren. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana svenska institutioner \u00e4r Riksarkivet och Landsarkiven, stads- eller kommunarkiven och landstingsarkiven, men det finns \u00e4ven frist\u00e5ende institutioner (privata och f\u00f6reningar) som Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, folkr\u00f6relsearkiv och n\u00e4ringslivsarkiv som Centrum f\u00f6r N\u00e4ringslivshistoria. Ett arkiv (i betydelsen 2) har i sin v\u00e5rd arkiv (i betydelsen 1) som skapats av andra.
Den lokal i vilken ett arkiv eller en arkivinstitution \u00e4r inrymd.<\/p>\n\n\n\nArkivarie<\/h2>\n\n\n\n
Artificiell generell intelligens<\/h2>\n\n\n\n
Artificiell intelligens<\/h2>\n\n\n\n
Artificiellt neuronn\u00e4t<\/h2>\n\n\n\n
Arv eller milj\u00f6<\/h2>\n\n\n\n
Astronomi<\/h2>\n\n\n\n
\u00c4tande<\/h2>\n\n\n\n
Attityd<\/h2>\n\n\n\n
Auktoritet<\/h2>\n\n\n\n
Traditionell auktoritet \u00e4r maktut\u00f6vning som accepteras d\u00e5 den bygger p\u00e5 en tro att gamla styrsystem och makt \u00e4r riktiga d\u00e5 de funnits l\u00e4nge. Exempel \u00e4r mannens roll i familjen eller pr\u00e4stens roll i samh\u00e4llet.
Karismatisk auktoritet bygger p\u00e5 upplevda personliga egenskaper hos en ledare som f\u00e5r andra att vilja f\u00f6lja denne.
Weber anv\u00e4nde dessa begrepp som redskap f\u00f6r sin sociologiska analys av historien. Vidare definierade han politiska organisationer som auktoritetsorganisationer. De flesta m\u00e4nniskor har n\u00e5gon auktoritet som de s\u00e4tter sin tillit till, och det verkar fylla en psykologisk funktion.<\/p>\n\n\n\nAutodidaktik<\/h2>\n\n\n\n