Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: S
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=S&to=&namespace=0
Säkerhet (filosofi)
Säkerhet är den epistemiska egenskapen att en viss tro eller mängd trosuppfattningar inte kan rationellt betvivlas av en viss person. En tro är säker om och endast om personen som håller den tron inte kan vara misstagen om dess sanning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4kerhet_(filosofi)
Samarbete
Samarbete, ibland även kollaboration eller kooperation, är när två eller flera organismer, personer, grupper, organisationer eller länder genomför arbetsuppgifter tillsammans för gemensam nytta, till skillnad från att konkurrera för egennytta. Många djur- och växtarter samarbetar såväl med artfränder som med individer av andra arter, vilket då kallas symbiosis (eller mutualism).
Samarbete kan ibland forma mer eller mindre permanenta enheter på olika nivåer: celldelar kan samarbeta så att cellen kan fortsätta leva, celler kan samarbeta för att exempelvis bygga upp multicellulära organismer eller ett immunförsvar, organismer kan forma familjer och städer, och nationer kan bilda multinationella organisationer, såsom FN eller Afrikanska unionen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Samarbete
Samhälle (sociologi)
Ett samhälle är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet. Ett samhälle är territoriellt avgränsat och individerna i samhället delar gemensamma institutioner samt, i högre eller lägre grad, en gemensam kultur och tradition. Ett samhälle överlever sina samhällsmedlemmar och reproducerar sig självt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Samh%C3%A4lle_(sociologi)
Samhällsvetenskap
Samhällsvetenskap är en samlingsbenämning på de vetenskapliga ämnen (samhällsvetenskaper) som studerar samhället ur olika aspekter. Samhällsvetenskap kan, beroende på inriktning, överlappa med beteendevetenskap och humaniora.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Samh%C3%A4llsvetenskap
Sångare
person som sjunger inför lyssnare
En sångare, sångerska eller vokalist är en person som sjunger, det vill säga använder sin röst för att åstadkomma musik, med hjälp av tonalitet och rytm. Ofta förstärker sångare vanligt tal när de sjunger, men sång kan även framföras utan ord, så kallad vokalis. Begreppet sångare används oftast om personer som uppträder med att sjunga, exempelvis körmedlemmar eller personer som har sång som sin huvudsakliga sysselsättning eller yrke.
För att bli en skicklig sångare krävs tid, hängivelse och träning. Professionella sångare bygger ofta sin karriär kring en musikgenre, som klassisk musik eller rock. Andra yrken inom sång är sångpedagog som ger sånglektioner, och röstcoacher.
Inom populärmusiken syftar sångare främst på gruppers huvudsångare, och soloartister som sjunger. Populärkulturen lägger ofta stort fokus på just sångare och flera är därför kändisar.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/S%C3%A5ngare
Sanning
Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sanning
Sekundärutbildning
Sekundärutbildning (secondary school) är den utbildningsnivå i ungdomsskolan som följer på primärutbildningen. Antal skolår och elevernas ålder varierar mellan olika länder, men vanligtvis är sekundärskolan inriktad på tonåringar, och motsvaras av den svenska grundskolans högstadium och gymnasieskolan, eller USA:s high school. I International Standard Classification of Education utgörs den av nivå 2.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sekund%C3%A4rutbildning
Serveringspersonal
personal som serverar på restaurang eller i privathem
Serveringspersonal kallas personer som anställda för att servera mat och dryck, ofta på en restaurang eller i en bar. Beteckningen servitör syftar på en man medan servitris syftar på en kvinna. Ett annat ord för servitör är kypare. Serveringspersonalen kallas också inom den svenska restaurangbranschen för servis.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Serveringspersonal
Sevärdhet
något värt att besöka
En sevärdhet är en plats som anses vara värd att se och besöka. Vanligtvis är det samma sak som turistattraktion. En sevärdhet kan exempelvis vara kinesiska muren, lutande tornet i Pisa eller Skokloster slott.
Bland världens mest sedda sevärdheter är Big Ben (klockan på parlamentshuset i London), operahuset i Sydney och Eiffeltornet i Paris.[källa behövs] Sveriges mest besökta museum är Vasamuseet i Stockholm.
Kring en sevärdhet finns ofta ett område med näringsverksamhet i form av butiker och restauranger, som nedsättande kallas för turistfälla.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sev%C3%A4rdhet
Sex (aktivitet)
Sex är ett samlingsbegrepp för de olika sexuella praktiker som personer kan ägna sig åt. Med sex brukar menas stimulering av genitalier eller anus, men begreppet kan också stå för allt som en person gör för att uppnå sexuell njutning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sex_(aktivitet)
Sexuell fantasi
En sexuell fantasi är, mest allmänt, en fantasi med sexuellt innehåll.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sexuell_fantasi
Sexuell upphetsning
Sexuell upphetsning, i vardagligt tal kåthet, innebär att människan mentalt och kroppsligt förbereder sig för samlag, och känner ett behov av sex.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sexuell_upphetsning
Shopping
Shopping är ett svengelskt begrepp för att handla olika saker, främst inom detaljhandeln. Vid jultid talar man sällan om shopping utan övergår till begreppet julhandel, trots att samma slags varugrupper omfattas. Men julhandeln är i huvudsak inköp av gåvor och julens utstyrsel, medan shopping avser inköp för eget eller andras bruk.
För vissa är shopping en stressande och ångestbetonad fritidssysselsättning, medan det för andra är avkopplande och lustfyllt.
Shoppingturism är turism med utgångspunkt att shoppa, där man reser till en destination som har brett utbud och variation av olika varor, oftast kläder och accessoarer. Några typiska shoppingstäder är New York, London, Paris och Tokyo.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Shopping
Simning
tillvägagångssätt att ta sig fram i vatten med hjälp av kroppsrörelser
Simning är att ta sig fram i vatten med hjälp av kroppsrörelser, i huvudsak utförda med armar och ben. Simning kan ske utomhus i naturliga vattensamlingar av skilda slag – hav, sjöar och vattendrag – eller i för ändamålet inrättade simbassänger, belägna utomhus eller i speciella simhallar och badhus. Tävlingar i simning anordnas återkommande, från klubbmästerskap till mästerskap på nationell och internationell nivå.
Det finns fyra olika simsätt som används vid tävlingar. De är fjärilsim, ryggsim, crawl (frisim) och bröstsim.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Simning
Sinne
Sinnen är hos varelser, såväl djur som människor, de neurologiska och psykologiska system för perception av omvärlden och sig själva. Ett ”sinne” är generellt en förmåga genom vilken uppfattning av externa stimuli sker. Det kan också indirekt tala för att om mikroorganismer också har sinnen, så är sinnesverksamhet inte kopplat till kognition. Detta är diskutabelt och anknyter till huruvida alla livsformer har någon sorts förmåga till perception. Beteenden hos encellig organismer visar att de har förmåga att avläsa omvärlden och anpassa sig till den, men det betyder inte att de nödvändigtvis har något sinne.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sinne
Sinnesorgan
mottagningsorgan som ger information till nervsystemen hos djur
Sinnesorgan är receptororgan (mottagningsorgan) som ger information till nervsystemen hos djur, angående förändringar i den yttre och inre miljön. Informationen tas upp av särskilda sinnesceller. Människan har fem (yttre) sinnesorgan, men vissa djur har fler eller andra sorters sinnesorgan.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sinnesorgan
Själ
Själ eller psyke är de mentala förmågorna hos en levande varelse: förnuft, karaktär, känsla, medvetande, minne, perception, tänkande et cetera.
I antiken talade man om två typer av själar. Dels räknade man med att alla levande varelser hade själar. Men människan hade också en särskild själ, en förnuftig själ, (psyché logiké).
René Descartes utvecklade en dualistisk hållning, där han menade att människan dels hade en materiell kropp, dels en andlig själ. De två stod i förbindelse med varandra via tallkottkörteln.
I modern materialism räknar man själen endast som ett uttryck för processer i nervsystemet. Ett sådant synsätt kallas även reduktionism, eftersom det reducerar människan till endast materia.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4l
Självmedvetande
Med självmedvetande menas vanligtvis förmågan att vara medveten om sitt eget medvetande. Alternativt, mindre krävande, förekommer också definitionen: förmågan att vara medveten om den egna kroppsliga existensen. Begreppet är i viss mån värdeladdat eftersom det knyts till frågor om medvetandets och intelligensens natur, och ifall dessa begrepp är något som endast kan tillskrivas människan.
Det är också relevant att ifrågasätta skillnaden mellan självmedvetande och medvetande i allmänhet. Är det möjligt att vara medveten utan att vara medveten om att man är medveten. Är alltså medvetande utan självmedvetande över huvud taget möjligt?
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lvmedvetande
Sjukvård
Sjukvård är verksamheten att professionellt omhänderta sjuka och skadade. För lättare sjukdomar och skador kan vuxna i allmänhet vårda sig själva. Det benämns då egenvård.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sjukv%C3%A5rd
Skådespelare
person som gestaltar en roll på film, TV, teater eller radio
En skådespelare eller aktör (om kvinnor även skådespelerska eller aktris) är en person som gestaltar en roll i filmer, TV, teater, performance, radio, datorspel eller andra uppträdanden/föreställningar.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5despelare
Skola
institution utformat för att undervisa elever under lärares överseende
Skola är en institution där elever, eller studerande, under ledning av lärare kan tillägna sig utbildning. Praktiskt taget alla länder har egna skolväsen där den grundläggande utbildningen ofta är omkring nio år, därefter gymnasium och därefter universitet och högskolor. På lägre nivåer är skolinstitutionerna reglerade så att anpassade lokaler, utbildad personal, olika former av skolplikt, pedagogik, metodik och ämnesinnehåll tillsammans skall klara av att förmedla den kunskap, kultur, information och de färdigheter som respektive lands befolkning anser vara av vikt för de blivande myndiga medborgarna. Institutionen har funktionen massmedium. och består ifall den är statlig av ett påbud från allmänheten. Påbudet är som regel stadfäst i en skollag.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skola
Skolplikt
lagstadgad skyldighet för barn inom ett visst åldersintervall att låta sig undervisas i grundskola
Skolplikt innebär en lagstadgad skyldighet för barn inom ett visst åldersintervall att låta sig undervisas i grundskola. I vissa länder, såsom Finland, har man valt läroplikt istället för skolplikt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skolplikt
Skönhet
Skönhet är en egenskap hos en person, plats, ett objekt eller en föreställning som åstadkommer en upplevelse av perceptuell njutning, mening eller tillfredsställelse hos betraktaren. Denna upplevelse uppstår från sinnliga manifestationer som form, färg, personlighet, ljud, utformning eller rytm. Skönhet studeras inom estetik, sociologi, socialpsykologi och kulturvetenskap. Skönhet är som kulturell skapelse extremt kommersialiserad.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B6nhet
Skratt
Skratt är en spontan fysiologisk process hos människor som kännetecknas av en rad hastiga ut- och inandningar tillsammans med rytmiskt växelvis spända och avslappnande stämband som tillsammans ger upphov till ett karaktäristiskt ljud, ofta som en konsekvens av humor.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skratt
Skribent
person som genom det skrivna ordet kommunicerar, sprider idéer och producerar litterära verk
Skribenter, litteratörer och skriftställare är personer som arbetar mer eller mindre professionellt med skrivande eller inom litteraturen, men inte nödvändigtvis är vare sig journalister eller skönlitterära författare. Ordens betydelse har dock växlat över tiden.
En skribent är i modernt språkbruk oftast en journalist eller annan person som skriver texter om mer eller mindre aktuella ämnen. Skribent är ingen direkt yrkesbenämning, och en skribent behöver inte vara professionell.
Bland personer vars yrke benämnts litteratör kan räknas exempelvis tidningsmän, översättare, medarbetare i uppslagsverk och tidskrifter, eller personer som gör skriftliga småjobb, ungefär motsvarande skribent.
I modernt språkbruk är en skriftställare oftast en författare som inte skriver endast skönlitterärt alternativt skriver på relativt anspråkslös nivå såsom att mer eller mindre yrkesmässigt översätta, skriva eller publicera tidskriftsartiklar. I äldre texter är dock ordet ofta synonymt med författare.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skribent
Släkt
term för mänsklig relation; inbördes förhållande mellan två eller flera varelser
En släkt avser en eller flera familjer med gemensam förfader eller -moder. I sin snävaste definition betyder släkt en grupp vars genealogi och genetiska band (blodsband) är kända. Till släkten räknas ofta affinitiva relationer (ingifta) och adopterade. Släktskap, släktband och släktrelationer avser förhållande mellan personer som gör att de tillhör samma släkt. Att vara släkt med någon är synonymt med att vara besläktad eller befryndad med vederbörande.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt
Slutledning
konsten att dra logiska slutsatser från tidigare kända fakta eller antaganden
Slutledning är i psykologisk mening en tankeprocess som utifrån ett antal antaganden leder fram till ett omdöme, som upplevs som något nytt och mera långtgående än antagandena.
Den s. k. slutledningens paradox består i att slutsatsen ur logisk synpunkt redan finns innesluten i premisserna, medan den psykologiskt sett uppfattas som något som går utöver dem.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Slutledning
Smak (estetik)
Smak är i estetik en uppfattning om vad som är vackert.
Begreppet kan betraktas som både subjektivt och objektivt.
Enligt den objektiva tolkningen kan man påstå att en person har god eller dålig smak, eller att ett verk, en produkt eller en miljö är uttryck för god eller dålig smak.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Smak_(estetik)
Smaksinne
Smaksinnet är ett sinne hos människan och vissa andra djur och består i förmågan att förnimma olika substanser som kommer i kontakt med smakorganen, som hos människan sitter i munhålan. Det är en form av kemoreception. Smakreceptorerna reagerar på ämnen upplösta i vätska (saliven) – till skillnad från vårt andra kemoreceptoriska sinne, luktsinnet, som är känsligt för gasformiga ämnen i luften, som löser sig i slemmet vid luktorganet för att kunna registreras. Jämfört med luktsinnet, som kan skilja på ett stort antal lukter, tycks smaksinnet bara reagera på ett fåtal olika grundsmaker. Hos människor och många andra ryggradsdjur samverkar dock smaksinnet med både luktsinnet och känselsinnet för att i hjärnan skapa den totala smakupplevelsen. Det är ofta svårt att särskilja respektive sinnes bidrag till den totala smakupplevelsen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Smaksinne
Smärta
Smärta definieras av den internationella smärtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP, som ”En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan” (”An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage.”).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sm%C3%A4rta
Smink
Smink, makeup eller samlingsordet kosmetika är produkter som appliceras på olika delar av ansiktet och i vissa sammanhang övriga kroppen, i syfte att förändra och/eller förbättra utseendet hos bäraren. De används i samband med uppträdanden (till exempel teatersmink) eller andra sammanhang där man syns inför andra människor. När andra delar av kroppen dekoreras används benämningen kroppsmålning. Mer omfattande eller permanent kroppsutsmyckning kan kallas body art, tatuering och piercing.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Smink
Social kontroll
Social kontroll betecknar processer och mekanismer som reglerar individers och gruppers beteende så att de handlar i enlighet med samhällets eller den sociala gruppens regler, normer och värderingar. Många mekanismer för social kontroll är interkulturella, men många är också kulturberoende. Ökad social kontroll leder till ökad konformitet, minskad social kontroll leder till opportunism och ytterst anarki. Begreppet används främst på människan, men social kontroll förekommer även inom andra djurgrupper som lever i avancerade sociala strukturer.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Social_kontroll
Social norm
Sociala normer, eller bara normer, är ett sociologiskt begrepp för intersubjektiva, allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Med normer menas ett riktmärke (mönster) för hur man ska utföra något eller hur man ska uppträda mot varandra. För att sociala djur ska kunna fungera tillsammans krävs det regler för hur individerna ska bete sig mot varandra. Hos lägre djur styrs normer av nedärvda instinkter, men hos människor finns ett stort spelrum för inlärd variation. När människor interagerar med varandra skapas mönster för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar etc och samhället i stort. Normer gäller även mellan organisationer, mellan företag och mellan stater.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Social_norm
Social relation
En social relation, eller ett mellanmänskligt förhållande, är inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap det utbyte som finns mellan två eller flera parter, eller mellan grupper av personer. Dessa relationer kan vara baserade på känslor som kärlek och sympati, vanliga affärsförhållanden, eller någon annan typ av sociala engagemang. Sociala relationer kan förekomma i en mängd olika sammanhang, till exempel i en familj, mellan vänner, giftermål, bekanta, arbete, föreningar, grannskap och religiösa församlingar. De kan vara reglerade i lagen, genom sociala normer eller samhället som helhet. Även om människor i grunden är sociala varelser så är inte alltid sociala relationer nyttiga. Exempel på onyttiga förhållanden är våld i nära relationer och sexmissbruk.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Social_relation
Social status
Social status, sociologiskt begrepp tillämpningsbara på enskilda eller grupperingar av människor i samhället. I överförd betydelse kan begreppet också användas för geografiskt avgränsade områden, såsom till exempel förstäder, innerstad eller landsbygd. Social status bland människor kan vara avhängig av position i arbetsmarknaden, yrke, egendom, inkomst, utbildning, levnadsförhållande och tillgången till materiella och kulturella ting. En individs status/färdigheter är inte permanent utan kan variera både över tid och plats. Generellt sett är det de faktorer som anses viktiga för samhället som ger individen hög status i gruppen eller det sociala sammanhanget. Social status är betingat på de resurser eller egenskaper som för tillfället efterfrågas.
Inom sociologin som forskningsämne är begreppet status förknippat med bland andra Max Weber.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Social_status
Sociala medier
Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll. Sociala medier kan innefatta Internetforum, sociala nätverkstjänster, bloggar, vloggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer. Sociala medier som teknik är exempel på Webb 2.0.
En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.”
En tredje definition är ”Sociala medier betecknar digitala kanaler som genom att kombinera teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll, underlättar skapande, publicering och delning av information i virtuella gemenskaper.”
Sociala medier innebär en dialogisk överföringsmodell (dvs. många källor till många mottagare), medan traditionella medier fungerar under en monologisk överföringsmodell (dvs. en källa till många mottagare). Till exempel levereras en tidning till många prenumeranter och en radiostation sänder samma program till en hel stad. Innehåll på twitter är exempelvis många användare som bidrar till många mottagare.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier
Socialisation
Socialisation, inom sociologin den process genom vilken grupplevande arters individer införlivar omgivningens normer/kultur för att stärka gruppens samlevnad och överlevnadsmöjligheter. Åstadkoms ofta indirekt via kontakt med gruppens medlemmar, det vill säga till stor del omedvetet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Socialisation
Socialt arbete
Socialt arbete är arbete som inriktas på sociala problem, deras konsekvenser och lösningar.
På socionomutbildningarna i Sverige skapades efter högskolereformen 1977 också ett nytt blockämne kallat socialt arbete. I detta integrerades moment från det tidigare ämnet social metodik med bland annat psykologi, sociologi och ekonomi. Vid svenska universitet finns det idag möjlighet att läsa ämnet socialt arbete till och med doktorsnivå.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Socialt_arbete
Socialt nätverk (sociologi)
Inom sociologi är ett socialt nätverk ett mänskligt kontaktnätverk. Det är en social struktur uppbyggnad av individer (eller organisationer) kallade ”noder”, som har relationer genom en eller flera specifika former av interdependens kallade ”relationer” eller ”band”, till exempel vänskap, släktskap, gemensamma intressen, finansiella utbyten, ogillande, sexuella relationer, relationer baserade på tillit, kunskap eller prestige.
Social nätverksanalys granskar sociala relationer i form av nätverksteori bestående av noder och band. Noder är de individuella aktörerna inom nätverken, och banden är relationerna mellan aktörerna. De resulterande graf-baserade strukturerna är ofta väldigt komplexa. Det kan vara flera olika sorters band mellan noderna. Undersökningar inom olika akademiska områden har visat att sociala nätverk agerar på många olika nivåer, från familjer upp till nationer, och spelar en kritisk roll för att bestämma hur man löser problem, organisationer drivs och till vilken grad individer uppnår sina mål.
Det socialt nätverket är i sin enklaste form en karta över alla relevanta band mellan utstuderade noder. Kartan kan också användas till att mäta socialt kapital — värdet som en individ får ifrån det sociala nätverket. Dessa koncept åskådliggörs ofta i ett socialt nätverksdiagram, där noder är punkter och banden är linjer.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Socialt_n%C3%A4tverk_(sociologi)
Sociologi
vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse
Sociologi är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och mönster i sociala relationer, det vill säga relationer inom klass, social interaktion, arbete, kultur och vardagsliv.
För att förstå skillnaden mellan sociologi och andra samhällsvetenskapliga discipliner som kriminologi, statsvetenskap, politisk ekonomi, rättsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap studerar dessa hur olika sociala delsystem fungerar. Exempelvis studerar alltså medie- och kommunikationsvetenskap, kommunikation och media. Sociologin har istället som ambition att placera analysen av politiska, ekonomiska, rättsliga och mediala processer i relation till å ena sidan samhället som helhet, och å andra sidan till de enskilda människors livssammanhang.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sociologi
Soldat
person som tjänstgör i organiserad väpnad militärstyrka
En soldat är en enskild kombattant eller krigsman oavsett tjänstegrad, men ordet kan också syfta specifikt på en menig person som inte har någon befälsgrad. En soldat är skyldig att följa de så kallade soldatreglerna som är ett koncentrat av folkrätten i krig. Ordet soldat kommer av sold, som är den lön som soldaten uppbär.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Soldat
Solidaritet
Betydelse – sammanhållning mellan människor inom en grupp
Bakgrund – solidarité (Encyclopédie, 1765), efter latinets solidum (’hela summan’, ’kapitalet’)
Relaterat begrepp – kollektivt handlande, solidaritetsrörelser, medkänsla
Solidaritet syftar på sammanhållning mellan olika människor inom en grupp, klass, nation eller hela världen. Sammanhållningen syftar på att man är beredd att hjälpa till inom gemenskapen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Solidaritet
Sömn
medvetandetillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och inte ger gensvar på stimuli
Sömn är ett medvetandetillstånd då en organism för en kortare tid är synbart medvetslös och inte ger gensvar på stimuli. Hjärnaktiviteten kan trots detta dock periodiskt vara mycket hög. Sömnens funktion är inte helt utredd, men mycket pekar på att det är en återhämtningsperiod då kroppen kan vila och läka medan hjärnan bearbetar intrycken från den föregående vakenhetsperioden.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6mn
Sorgsenhet
Sorgsenhet är en känsla som karakteriseras av upplevelsen av sorg, personlig nackdel, hjälplöshet och ilska. Sorgsna personer blir ofta nedstämda, känslosamma och mindre energiska.
Sorgsenhet kan ses som en tillfällig humörsänkning till skillnad från depression som karakteriseras av en mer permanent nedstämdhet, vilket också påverkar personens förmåga att fungera i dagliga sammanhang.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sorgsenhet
Specialförband
Specialförband är militära förband med särskilda förmågor och/eller utrustning. Ofta består dessa små enheter av särskilt tränad och utvald personal som utför andra uppgifter än vad reguljära förband förmår. Dessa uppgifter är ofta särskilt krävande.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Specialf%C3%B6rband
Spel
tävlingsinriktad sysselsättning som utövas enligt bestämda regler
Ett spel eller sällskapsspel är en tävlingsinriktad sysselsättning, för en eller flera individer, som utövas enligt bestämda regler, och vanligen med hjälpmedel av något slag. Spelet drivs framåt av spelarens handlande i olika situationer antingen genom strategiska val eller slumpmässiga utfall, eller dessa kombinerade. Detta resulterar till slut i belöning eller straff, det vill säga vinst eller förlust, vilka skapar ett slags spänningsmoment.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Spel
Sport
form av tävlingsaktivitet, vanligtvis fysisk
Sport (engelska sport, efter fornfranska de[s]port, ’nöje’, tidsfördriv’) är ett samlingsbegrepp för olika aktiviteter med eller utan tävlingsmoment. Numera används ordet sport i svenska språket synonymt med idrott, som kan utövas individuellt eller i lag. Den tidigare indelningen mellan den ansträngningsinriktade idrotten och den redskapsorienterade sporten upplöses därmed ofta. Det finns dock gott om distinkta exempel på där begreppen sällan eller aldrig blandas. Exempelvis kallar man all motorsport för just sport och inte idrott. I fritidsdomänen hittar vi begrepp som sportbil och sportkeps, näppeligen idrottsbil och idrottskeps. Och man talar om sportfiske, inte idrottsfiske. En joggare säger sig typiskt inte sporta, men väl idrotta. Så de distinktare betydelserna lever kvar på många plan.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sport
Städare
person anställd att städa
Städare, eller kvinnligt städerska, är en person vars huvudsakliga arbetsuppgift är att städa. I Sverige används formellt ofta termen lokalvårdare, men termen städare används ofta informellt och särskilt i finlandssvenskan formellt. Städare är ett traditionellt kvinnoyrke, men på senare tid har fler män börjat arbeta som städare. Ordet lokalvårdare förekommer i svenska media för första gången 1966.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4dare
Stadsplanering
verksamheten att ordna och forma helheten av byggnader, gator och torg i tätbebyggelse
Stadsplanering, även benämnd stadsbyggnad eller stadsreglering, är verksamheten att ordna och forma helheten av byggnader, gator och torg i tätbebyggelse. Stadsplanering i sin ursprungliga form avsåg att fastställa gränslinjer mellan byggnadskvarter och angränsande gator och vägar i ett tätt bebyggt område (till exempel i städer) för att långsiktig ordna bebyggelsen. Genom stadsplaneringen kunde man även undvika framtida konflikter mellan de berörda parterna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stadsplanering
Stereotyp
en inre bild av en tänkt, eller faktisk grupp och dess medlemmar, ofta i form av förenklade föreställningar av medlemmarnas egenskaper
En stereotyp är en inre bild av en tänkt eller faktisk grupp och dess medlemmar, ofta i form av förenklade föreställningar av medlemmarnas egenskaper. En stereotyp kan exempelvis ha etnisk, nationell, religiös eller genusbetingad anknytning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stereotyp
Stimulus
En stimulus (latin, pluralis stimuli), eller en retning, är något som når en organism eller annan informationsbehandlande enhet via sinnen (dataingångar). Stimulusbegreppet används bland annat i studier av klassisk betingning.
Respons kallas beteendet kopplat till ett stimulus. Till exempel om en hund ser kött och det då börjar att vattnas i hundens mun är saliveringen en respons till en stimulus (köttet).
Yttre stimuli kan exempelvis vara signaler eller nyckelretningar. Djurs beteenden beror även på deras inre motivation.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stimulus
Studia humanitatis
Studia humanitatis eller humaniora är en term som kommer från renässansens Italien. Uttrycket kommer ifrån 1400-talets italienska humanister. Studia humanitatis gav den teoretiska grenen en riktning, ett system, ett mönster och en ordning. Inom detta fält ingick sådant som man bedömde vara viktigt för ett fritt och aktivt sinne. Sådant som till exempel retorik, poesi, etik och politik. Retorik ansågs vara av stor vikt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Studia_humanitatis
Sublim
Sublim (av lat. sublimis, exalterad, upphöjd), är ett filosofiskt och konstnärligt begrepp. Med ”sublim” menas en transcendent upphöjdhet eller storhet i fysiskt, moraliskt, intellektuellt eller konstnärligt avseende. Begreppet avser särskilt någonting som är så upphöjt att det inte kan jämföras, och är bortom beräkning eller mätbarhet. Sublimitet har under långa tider varit konstens främsta ideal, men dess definition har förändrats under århundradena.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sublim
Subliminal perception
Subliminal perception, omedveten varseblivning, är sensoriska intryck som aktiverar hjärnprocesser utan att de registreras medvetet. Sådana svaga stimuli kan dock orsaka primning, det vill säga kortvarigt förbereda hjärnan så att den snabbare kan reagera på ytterligare händelser som har med stimulit att göra. Med termen subliminal perception avses fenomenet att en individs tankar, beteenden eller känslor påverkas av stimuli som inte uppfattas på en medveten nivå. Den omedvetna registreringen av stimuli kallas för subliminal perception.
Subliminala meddelandens effektivitet anses vara liten men kan påverka både beteenderesponser och vissa emotionella responser.
En metaanalys av studier genomförda med FMRI, funktionell magnetresonanstomografi, visar att subliminala stimuli aktiverar skilda delar av hjärnan utan att det registreras kognitivt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Subliminal_perception
Svampar
rike av organismer inom biologin
Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland eukaryoter. Riket omfattar ungefär 150 000 beskrivna arter; det faktiska antalet arter uppskattas till mellan 1,5 miljoner och 5 miljoner. De skiljer sig från växterna genom att de saknar klorofyll och är heterotrofa, och de skiljer sig från djuren genom att de absorberar sin föda snarare än äter den samt att de har cellväggar av kitin och glukaner. Svamparna anses vara monofyletiska, det vill säga att det har funnits en ursprunglig art som alla svampar, och enbart svampar, härstammar från.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svampar
Sympati
Sympati är en känslomässig samhörighet med en annan person. Ofta innebär det att en person upplever ledsamhet, inte på grund av egen bedrövelse utan för att någon annan person som denne är välvilligt inställd till är ledsen. Sympati är när man känner medlidande med en annan person. Man tar över den andres känslor. Ej att förväxla med empati, som innebär att man kan ha en medkänsla för personer, och förstå och sätta sig in i deras situation, utan att själv anamma känslorna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sympati
Syn
Syn är den del av nervsystemet som gör det möjligt för en organism att se. Den räknas även till människans sinnen. Olika djur har olika synsystem och kan uppfatta ljus av olika våglängder. Människan kan uppfatta ljus mellan 380 och 750 nm vilket brukar kallas synligt ljus. Synen bygger på samverkan mellan en rad organ i kroppen. För att ett skarpt seende skall komma till stånd fordras förutom bildens inträffande på näthinnan, ett klart medium, näthinnans, synnervens och hjärnans integritet, tillräcklig belysning, samt att avståndet till föremålet är tillräckligt stort. Det finns ca 130 miljoner synsinnesceller i ögonen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Syn
Synergi
Synergi är när två eller flera influenser tillsammans bildar en starkare influens än vid direkt addition. Ordet kommer från grekiska syn-ergos, συνεργός vilket betyder ”samarbete”.
Ett exempel kan beskrivas som att 1 + 1 => 3
Här skulle synergieffekten vara 50 %.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Synergi
System
ett antal sammanverkande komponenter
Ett system är ett antal komponenter, vilka tillsammans samverkar för ett gemensamt mål.
Läran om system kallas systemteori (engelska: system science), som är besläktat med ingenjörsämnet systemteknik. Man kan dela upp världen i olika system som åtskiljs av reella eller fiktiva gränser eller gränsskikt. System som inte är under betraktelse förs samman till ett stort system som kallas omgivning. Det är även möjligt att dela in ett system i delsystem, eller att gruppera ihop flera system till ett större system.
Det svenska begreppet systemvetenskap motsvarar engelskans ämne information systems, och åsyftar ett tvärvetenskapligt studie av informationssystem, särskilt affärssystem.
Löst definierat är ett system ett objekt i vilka variabler av olika typ interagerar och producerar observerbara signaler. De observerbara signalerna kallas ofta utdata, och stimuli som påverkar systemet kallas ofta indata.