Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: V
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=V&to=&namespace=0
Väg- och vattenbyggnad
Väg- och vattenbyggnad, alternativt väg- och vattenbyggnadsteknik eller förr väg- och vattenbyggnadskonst, betecknar ett tekniskt område, men är framför allt den traditionella beteckningen på i princip all civilingenjörsutbildning med bygginriktning i Sverige. Civilingenjörsutbildningen ges under detta namn vid Luleå tekniska universitet (LTU) och Lunds tekniska högskola (vid Lunds universitet). Vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) finns byggnadstekniska inriktningar inom civilingenjörsutbildningen Samhällsbyggnad, vid LTU även inom utbildningarna Arkitektur och Naturresursteknik och vid Mälardalens högskola (MDH) inom utbildningen Samhällsteknik. Vid Chalmers tekniska högskola startade hösten år 2015 första årskursen i civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik vilket är en moderniserad ersättare till det äldre programmet Väg- och vattenbyggnad.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4g-_och_vattenbyggnad
Vakenhet
Vakenhet är ett fysiologiskt tillstånd, och motsatsen till sömn. Vakenhet karaktäriseras av det är ett medvetandetillstånd med visst mönster av aktivitet i hjärnan, där individen är medveten om och reagerar på omgivningen på ett sammanhägande sätt, exempelvis genom kommunikation, rörelse och födointag. Detta skiljer vakenheten från sömnen, där många externa intryck inte bearbetas av hjärnan.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vakenhet
Väktare
En väktare är en person som är anställd av ett bevakningsföretag för att utföra olika bevakningssysslor såsom yttre samt inre tillsyn i och runt objekt (så kallad rondering), stationär bevakning på objekt, områdesbevakning i förutbestämda områden samt rycka ut och åtgärda utlösta larm på både privata och företagsobjekt.
Med bevakning menas att finna, åtgärda och rapportera avvikelser. Det finns även påbyggnader till väktarutbildningen som kan leda till tjänster som hundförare, värdetransportör och butikskontrollant. Liknande tjänster som skyddsvakt eller ordningsvakt kräver separat utbildning, men kan även uppnås genom förkortad utbildning om man redan är utbildad väktare.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ktare
Vänskap
förhållande mellan två personer som har ömsesidig påverkan för båda
Vänskap är en social relation i vilken de båda parterna känner tycke för varandra och hyser ömsesidig tillit och respekt. Innebörden av ordet vänskap har i västerländsk historia förändrats från Aristoteles vida kärleksbegrepp philia till att i dag närmast motsvara en privat kamratrelation.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4nskap
Värden
Värden kan definieras som principer och övertygelser som utgör en allmän vägledning för våra handlingar, varaktiga föreställningar om vad som är värdefullt och ideal som man eftersträvar, kriterier med vilka vi värderar och bedömer specifika föreställningar och handlingar som goda och önskvärda. Värden refererar till sådant som vi tycker är gott, rätt eller eftersträvansvärt. Värden utgör kriterier för hur vi uppfattar människor, föremål, idéer, handlingar och situationer som goda, värdefulla, önskvärda, eller dåliga/onda, värdelösa och avskyvärda.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rden
Värdering (sociologi)
grundläggande uppfattning om önskvärdheten hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat
En värdering är en grundläggande uppfattning om önskvärdheten hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat. Värderingen indikerar i vilken grad något är bra eller dåligt. Värderingar tenderar att vara generella snarare än specifika, de utgör grundläggande motivationer som går utöver enskilda situationer eller handlingar. En värdering är ett relativt etiskt värde, ett basalt antagande som ett utförande kan härledas från. En social norm är en uppsättning konsistenta värderingar.
Värderingar varierar mellan olika individer och mellan kulturer. Personliga och kulturella värderingar tenderar att vara relativt konstanta över tiden[källa behövs], och främjar på så sätt kontinuitet i ett samhälle eller hos en person. De kan dock även förändras med tiden.[källa behövs]
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdering_(sociologi)
Världens befolkning
totala antalet människor på jorden
Världens befolkning är det totala antalet människor på jorden vid en given tidpunkt. Jorden bedöms ha nått en befolkning av 7 miljarder människor den 31 oktober 2011. Idag (2018) bedömer de flesta demografer att jordens befolkning kommer att börja plana ut under andra halvan av detta århundrade, och nå över 10 miljarder människor. FN:s prognos från 2017 förutsäger 9,8 miljarder 2050, och 11,2 miljarder 2100. Eftersom många av mänsklighetens största utmaningar (t.ex. klimatförändringar) är mycket starkt kopplade till befolkningsmängden, har frågan om befolkningsökningen fått förnyad aktualitet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldens_befolkning
Varor
Varor är objekt eller tjänster som (direkt eller indirekt) ökar nyttan för innehavaren.
Varor delas in i råvaror, halvfabrikat och produkter efter graden av förädling. Man kan också dela in dem i konsumtionsvaror och kapitalvaror. Många råvaror och handelsvaror handlas på standardiserade råvarubörser.
Varor har använts som betalningsmedel i byteshandel vilket förekommer än idag, men då som ”svarta affärer” som regel, dvs i syfte att undandra sig beskattning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Varor
Växt
medlem i riket Plantae inom den biologiska systematiken
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken. Studiet av växtriket kallas botanik.
De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger, mossor och kärlväxter. Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer. Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus (genom fotosyntes) bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) och köttätande växter, som venus flugfälla och sileshår.
Aristoteles delade in alla levande väsen i växter, som inte rör sig eller har sinnesorgan, och djur. Den äldsta bevarade teckningen av en växt återfinns i Johnson-papyrusen. I Linnés system delades organismerna in i Vegetabilia (senare Plantae) och Animalia. Senare blev det mer uppenbart att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade i att svampar och alger flyttades ut ur riket växter. På senare tid har i ökad utsträckning framförallt grönalger återförts till växtriket.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xt
Verklighet
Verklighet (även realitet, engelska reality; franska réalité; grekiska energeia; latin actualitas, realitas; tyska Wirklichkeit; spanska realidad) är ett begrepp som används särskilt inom filosofin och som betecknar både egenskapen att vara verklig/t och allt det som är verkligt. Förutom denna rent språkliga distinktion kan man urskilja två huvudbetydelser av begreppet. För det första kan det användas för att beteckna allt som är förverkligat, i motsats till endast möjligt, alternativt förverkligande i sig i motsats till möjlighet i sig. För det andra kan det användas för att kontrasteras mot det blott skenbara, det vill säga verkligheten sådan den falskeligen ter sig för någon observatör. Detta är exempelvis filosofen Friedrich Hegels användning av begreppet. Hegel skriver i början av sin Rättsfilosofi att ”Det verkliga är det förnuftiga, och det förnuftiga är det verkliga”.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Verklighet
Verktyg
fysisk sak som kan användas för att nå ett mål
Verktyg, naturligt eller tillverkat föremål (redskap) som används för att underlätta arbete.
En snävare men allmänt vedertagen definition är ’redskap för bearbetning av material’, till exempel skärande bearbetning (kniv, stämjärn, borr, såg), formande bearbetning (hammare) och fasthållande (till exempel tänger) med flera. Verktyg kan vara handverktyg eller för användning i verktygsmaskin.
Ordet ”verktyg” är belagt i svenska språket sedan 1495.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Verktyg
Vetenskap
produktion av ny kunskap med systematiska metoder
Vetenskap är produktionen av ny kunskap med systematiska metoder. Vetenskapliga metoder innefattar
empiri (experiment, observation, mätning och datainsamling i syfte att pröva hypoteser, teorier, modeller, lagar)
deduktion (formulering av nya hypoteser och prediktioner genom logisk slutledning, matematisk härledning av samband och teoretiskt modellbygge) och
induktion (formulering av nya hypoteser genom att generalisera utifrån enskilda empiriska data till en större klass av fall)
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vetenskap
Vetenskapsman
person som studerar en vetenskap
En vetenskapsman är en expert inom åtminstone ett vetenskapligt område och som använder vetenskapliga metoder för att bedriva forskning. Ordet är belagt i svenskan sedan åtminstone 1811, och begreppet ”vetenskap” i denna betydelse sedan tidigt 1700-tal. Tidigare har vetenskapsmän kallats ”naturfilosofer”.
Ordet vetenskapsman förekommer oavsett kön, och ordets icke-könsneutrala karaktär kan anses vara en historisk artefakt (jämför med orden ombudsman, gärningsman, brandman och sjuksköterska). Vissa anser att forskare är ett mer könsneutralt ord, och är i de flesta kontexter synonymt, men kan även avse privatforskare. Andra föreslagna alternativ är vetenskapare och vetenskapsperson; dessa är dock inte allmänt vedertagna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vetenskapsman
Veterinärmedicin
Veterinärmedicin är läran om medicinsk profylax, diagnostik och terapi på djur, både avseende tamdjur och vilda djur i frihet och i djurparker. Ämnesområdet motsvarar alltså medicinen, fast tillämpat på djur, och är både en vetenskap och ett yrkesområde.
Veterinärmedicinen har under de senaste årtiondena utvecklats snabbt tack vare avancerade metoder för diagnostik och terapi. Veterinärmedicinskt utbildade personer garanterar också kvaliteten, kvantiteten och säkerheten på livsmedlen genom kontroll av djurbesättningar, enskilda djur och produkter avsedda som livsmedel.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Veterin%C3%A4rmedicin
Vilja
Vilja eller volition kallas den mentala kapacitet som innebär att man utövar medveten kontroll över sitt tänkande och handlande. Begreppet är centralt inom filosofin, psykologin och kognitionsvetenskapen. Förutom oenigheten kring hur man ska definiera begreppet råder också oenighet kring hur människor får kunskap om sina egna viljeattityder. En annan central frågeställning inom det filosofiska studiet av viljan är dess förhållande till känslor och förnuftet. Involverar känslor alltid viljeattityder? Är viljan bestämd av förnuftet?
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vilja
VO2 max
VO2 max (också maximal syreförbrukning, maximal syreupptagningsförmåga eller maximal aerob kapacitet) är den högsta graden av syreförbrukning mätt under stegvis ökande träning, typiskt på ett löpband. Maximal syreförbrukning återspeglar den aeroba konditionen för en individ och är en viktig faktor för dess uthållighetskapacitet under långvarig, sub-maximal träning. Namnet kommer från ”Volym O2 max”.
Den maximala syreupptagningsförmågan används som ett mått på kroppens förmåga att bilda energi med hjälp av syre. VO2 max mäts i liter syre per minut.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/VO2_max
Vrede
Vrede, ilska, raseri, ursinne eller indignation är en känsla som länkar till ens psykologiska tolkning av att ha blivit sårad, kränkt eller förnekad och en tendens att ödelägga det genom hämnd. Videbeck beskriver vrede som en vanlig känsla som innebär en stark obehaglig och känslomässig reaktion på upplevda trakasserier. R. Novaco känner igen tre former av vrede: kognitiv (värderingar), kroppsligt affektiv (spänning och oro) och beteende (tillbakadragande och illvilja).