Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: P
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=P&to=&namespace=0
Panik
Panik är plötsligt uppkomna, exhalterade känsloreaktioner och beteenden på en plötslig, skräckfylld situation, till exempel dödshot eller en katastrof, orsaker till rädsla. Panikbeteenden handlar ofta om att undfly en fara, och kan drabba en enskild person eller en grupp. En panikattack innebär en stark stressrespons, som sakta avklingar efter att faran är över. Återkommande panikattacker utan att det föreligger någon fara, kan vara en psykisk störning, panikångest.
Ordet panik härstammar från den grekiska guden Pan, som gillade att skrämma slag på getter och får så att de hamnade i plötsliga utbrott av okontrollerbar rädsla.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Panik
Passion
Passion, lidelse (av latinets patio= lida), kan betyda stark förkärlek till någonting, till exempel att man har passion för ett ändamål, en sak, en person, en förändring eller en åsikt.
Den ursprungliga betydelse är den kristna. Under 1800-talet får passion utifrån den kristna betydelsen en överförd betydelse av en kärlek som är så stark och mäktig, att den leder till lidande och död, främst i romantiska kärlekshistorier såsom Romeo och Julia, Tristan och Isolde. Därifrån har passion senare övergått till att syfta på en vurm i största allmänhet.
Inom kristendomen syftar passion på Jesu lidande under långfredagen. Se passion (kristendom).
Passion kan även vara en beteckning på en musikform under barocken, ett så kallat oratorium som anspelar på Jesu lidande och död. Se passion (musik)
Inom konsthistorien används passion som en beteckning på en framställning – ofta i form av en bildsvit, över Jesu lidande från intåget i Jerusalem och nattvarden, varpå följer tillfångatagandet, gisslingen vid passionspelaren och fram till Kristi himmelsfärd.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Passion
Pedagogik
Pedagogik är en vetenskaplig disciplin med fokus på uppfostran, undervisning och utbildning. Dessa tre delar utgör pedagogiska processer som i sin tur innebär aktiviteter som utgör stöd till lärande.
Pedagogiken är en andlig, humanitär och tillämpad samhällsvetenskap, som utvecklades som egen disciplin baserat på filosofiämnet. Den berör den allsidiga utvecklingen av individer i fysiskt, mentalt och moraliskt avseende. Det finns en nära koppling i första hand till psykologi men även andra vetenskaper berör människans lärande, såsom sociologi, biologi, kognitionsvetenskap och neurovetenskap.
Pedagogiken är både en teoretisk och praktisk vetenskap.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pedagogik
Pedagogisk psykologi
Pedagogisk psykologi är ett kunskapsområde inom tillämpad psykologi som intresserar sig för undervisnings- och lärprocesser och som undersöker psykologiska aspekter av dessa. Tongivande teorier är behaviorism, kognitivism (särskilt modeller för kognitivt informationsprocessande, se kognitiv psykologi och kognitionsvetenskap) och socialkonstruktivism eller sociokulturella perspektiv (Woolfolk, 2004). Märk att socialkonstruktivistiska och sociokulturella perspektiv särskilt dominerat svensk beteendevetenskaplig forskning i undervisnings- och lärandeforskningen från ca 1980 och framåt. Tidigare dominerade behavioristiska ideal, vilka fortfarande dominerar i Nordamerika tillsammans med kognitiva teoribildningar (Long, 2000). Detsamma torde gälla en stor del av Europa (Ziegler & Perleth, 1999).
Pedagogisk psykologi är en av de beteendevetenskapliga forskningsfälten. Att hänföra till psykologi i betydelsen allmänpsykologi blir allt mera ovanligt. Istället har vetenskapen om människans beteenden kommit att delas upp i delar: differentialpsykologi, kognitiv psykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, biologisk psykologi, genetisk psykologi med flera. En av dessa är pedagogisk psykologi.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pedagogisk_psykologi
Perception
organisering, identifiering och tolkning av sinnes information för att representera och förstå miljön i hjärnan
Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan också syfta på det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. För denna betydelse används även ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex. tankar och känslor varseblis också. Perception kan leda till upplevelser i medvetandet, men behöver inte göra det (jfr blindsyn).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Perception
Personlighet
En personlighet kan i beteendevetenskap vara detsamma som en identitet, eller en personlighetstyp.
Olika forskare har olika definition på personlighet, utifrån vilken teori de baserar sin forskning på. Alla personlighetspsykologer använder termen personlighet till att referera till psykologiska kvaliteter som bidrar till en individs bestående och karakteristiska mönster av känslor, tänkande och beteende. Med bestående menar man att de kvaliteter personligheten har är relativt bestående över tid och i olika situationer. Med karakteristiska menar man att personlighet är det som särskiljer en individ från en annan. Med att psykologiska kvaliteter bidrar till en individs mönster, menar man att personlighetspsykologer söker för psykologiska faktorer som slumpmässigt påverkar och dessa förklarar delvis en individs karakteristiska och bestående benägenheter.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Personlighet
Pessimism
Pessimism, från latinets pessimus (värst), betecknar en tro på att den upplevda världen är den värsta möjliga. Den beskriver en generell övertygelse att saker är dåliga, och tenderar att bli värre; eller det ser till ondskans eventuella triumf över godheten; det är en antonym till optimism, den motsatta tron att saker generellt blir bättre istället för sämre.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pessimism
Petting
sexuell aktivitet
Petting, av engelska pet ”kela”, ”smekas”, är sexuell aktivitet mellan två personer med kyssar, kramar och smekningar men inte samlag. Petting används ofta som förspel till samlag.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Petting
Pilot
person som framför en luftfarkost
En flygförare eller pilot är en förare av luftfartyg, en flygare. Uttrycket är det engelska ordet för lots, och kom redan i början av 1900-talet att bli den engelska beteckningen på flygförare. När flyget kom till Sverige följde även pilot med som lånord. I svensk militär terminologi är dock den vanliga beteckningen flygförare snarare än pilot. I vardagstal brukar militära piloter betecknas stridspiloter eller stridsflygare för att skilja dem från trafikflygare och andra civila piloter. En rymdfarare som styr en rymdfarkost, till exempel en rymdfärja eller en månlandare, kan även kallas rymdpilot. En pilot som provflyger luftfartyg under utveckling eller större modifiering kallas provflygare eller testpilot.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pilot
Pizzeria
typ av restaurang/snabbmatställe som bakar och serverar pizza
Pizzeria är en typ av restaurang/snabbmatställe som bakar och serverar pizza. Pizzerior serverar ofta även tillbehör såsom pizzasallad och drycker samt annan snabbmat, till exempel hamburgare, kebab och pommes frites.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pizzeria
Planering
Planering är en process, som innebär att nå ett framtida mål genom ett systematiskt och målinriktat handlande från givna utgångspunkter.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Planering
Plikt
Plikt är ett etiskt och juridiskt begrepp som betecknar en skyldighet att utföra, eller låta bli att utföra, en viss handling.
Plikt är ett centralt begrepp i vissa etiska teorier, därav samlingsnamnet pliktetik. Pliktetiska teorier kan i viss mån sägas stå i motsättning till teorier som betonar konsekvenserna av handlingarna snarare än handlingarna i sig. Exempel på sådan konsekventialism är utilitarism.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Plikt
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen ’statskonst’, och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation. Å ena sidan menas makthavares principer och målsättningar, å andra sidan menas de aktiviteter som verkställer eller angår statens styrelse. Fokus för politiken är ofta olika intressegruppers förhållanden.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Politik
Polis
grupp av personer med statligt godkännande att upprätthålla lagen
Polis eller poliskårer är den eller de polisorgan som ansvarar för polisväsendet. Polisväsen är den sammanfattande benämningen på de offentliga myndigheter som har till huvuduppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt bekämpa brott i en stat. Polisen är den huvudsaklige utövaren av statens inre våldsmonopol, det vill säga den maktutövning – ytterst med dödligt våld – som riktas mot inre fiender, medan försvarsmakten är den som utövar statens våldsmonopol mot yttre fiender.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Polis
Post
Post (franska och kommer från latinets positus, ställd) är organiserade försändelser av brev och paket över hela världen. Allting som skickas kallas post. En postoperatör kan vara antingen privat eller offentlig, men de flesta länder har restriktioner för privata postoperatörer. Sedan mitten på 1800-talet har nationella postoperatörer i stort sett haft monopol på marknaden. I Sverige är PostNord den dominerande postoperatören och är också det enda företag som erbjuder posttjänster över hela landet.
Idag är det vanligaste betalningsmedlet för brevförsändelser frimärken, eller frankostämpel vilket fungerar som kvitto på att betalning för vidarebefordrandet av försändelsen gjorts.
Postväsendet har i olika länder ofta ytterligare funktioner förutom att ansvara för försändelser av brev och paket. I vissa länder ansvarar postväsendet även för telefonsystemen (förr också telegrafsystemen) och i andra länder har postväsendet bankkonton och hanterar ansökningar om pass och ID-kort. För att säkerställa internationell postutväxling bildades världspostunionen, UPU. Den grundades 1874, omfattar 192 medlemsländer och fastställer reglerna för internationella brevutbyten.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Post
Praxeologi
Praxeologi är vetenskapen om mänskliga handlingar, där att handla betyder att använda knappa medel för att uppnå specifika mål, eller, ”purposeful behaviour”. Termen myntades och definierades 1890 av Alfred Espinas i Revue Philosophique, men förknippas oftast med nationalekonomen Ludwig von Mises och dennes efterföljare inom den österrikiska skolan. Dessa ekonomer menar att hela nationalekonomin kan härledas ur studiet av individens handlingar. Till exempel anser de att marginalnyttan och tidspreferens kan förklaras och bevisas med absolut säkerhet utifrån praxeologin.
”Mänsklig handling är meningsfullt beteende.” – Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics (1949)
von Mises försökte finna grunden för ekonomin. Likt andra nationalekonomer av den österrikiska skolan avfärdade han empiriska observationer för att fastställa ekonomiska samband, då människor är alltför komplexa. Han menade att observationer av mänskliga handlingar, och extrapolering av historisk data alltid kommer lida av förbisedda faktorer på ett sätt som inte naturvetenskaperna gör.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Praxeologi
Presbyter
Presbyter (grekiska presbyteros, den äldre) är en församlingsäldste.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Presbyter
Primärkälla
term för ursprungligt källmaterial
Primärkälla (alternativt särskrivet primär källa) är en term för ursprungligt källmaterial. Primärkällor kommer från den berörda tidsperioden och har inte filtrerats genom tolkning eller utvärdering. En primärkälla är vanligtvis den första formella publiceringen av ett visst resultat. Primärkällor framför originellt tänkande, rapporterar en viss upptäckt eller delar ny information.
Primärkällor skiljs från sekundärkällor som åberopar, kommenterar eller bygger vidare på primärkällor, även om skillnaden inte är glasklar.
Primärkällor kan exempelvis vara artefakter, brev, aktuella tidningsartiklar, fotografier, inspelningar, tal, diarier eller statistiska mätningar.
Wikisource, Wikipedias systerprojekt, samlar alla slags källmaterial, såväl primärkällor som sekundärkällor och tertiärkällor.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Prim%C3%A4rk%C3%A4lla
Problemlösning
Problemlösning är den tankeprocess som en intelligent varelse använder för att lösa problem. Problemlösningsprocessen, som betraktas som den mest komplexa intellektuella funktionen, har studerats av psykologer under de senaste hundra åren.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Probleml%C3%B6sning
Profession
vissa självständiga yrkesgrupper med särskild yrkeskodex och kunskaper
Profession är inom samhällsvetenskaperna en beteckning på en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag. Bland dessa drag finns avgränsning mot andra yrkesgrupper, förfogande över särskild kunskap, arbetsuppgifter som innehåller unika eller varierande moment, självständighet i yrkesutövningen och en särskild yrkeskodex. I början av 1900-talet användes ”profession” i stort sett för de tre lärda professionerna: präster, jurister och läkare, ibland med tillägg av det militära yrket. I dag omfattas fler yrken, hur många är dock oklart eftersom professioners kännetecken skiljer sig åt mellan olika forskare.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Profession
Proprioception
Proprioception är varje människas förmåga att kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position, vilket är en del av ens kroppsuppfattning. Detta fenomen kallas även djupsensibilitet och är nödvändig för att kunna hålla balansen. För att kunna detta använder sig kroppen av en särskild sorts receptorer, proprioceptorer. Receptorerna registrerar ledernas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor. Viktigt är att denna information oftast inte registreras medvetet av oss. Receptorerna skickar informationen i lillhjärnsbanor i ryggmärgen till lillhjärnan där beslut om åtgärd fattas. Då vi blundar och medvetet försöker avgöra i vilken vinkel vårt knä (exempelvis) är böjt i leds informationen från proprioceptorerna till somatsensoriska cortex där informationen görs förståelig för oss.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Proprioception
Psyke
Psyke (av grekiskans ψυχή psȳchē, ’själ’, ’liv’) är ett psykologiskt begrepp och en sammanfattande benämning som betecknar en individs själ eller medvetande samt företeelser såsom upplevelser och beteenden. Det inkluderar alla hjärnans högre funktioner, det vill säga de aspekter av intellekt och medvetande som manifesteras i kombinationer av tänkande, perception, minne, emotion, vilja och fantasi, samt alla omedvetna kognitiva processer. Termen används ofta underförstått för att hänvisa till förnuftets tankeprocesser. Psyke är flödet av medvetande. Det finns många teorier och definitioner av psyket och dess funktion.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psyke
Psykiatri
medicinskt område omfattande psykiska störningar och psykisk ohälsa
Psykiatri är det område inom medicinen som behandlar psykiska störningar och psykisk ohälsa. Psykiatrin omfattar diagnos, behandling och metoder för att förebygga psykiska störningar. Psykiatrin som disciplin utgår från psykopatologi. Den har historiskt varit nära kopplad till neurologin, det medicinska område som behandlar kroppsliga sjukdomar i nervsystemet, men de två disciplinerna har sedan tidigt 1900-tal gradvis glidit isär.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psykiatri
Psykoanalys
Psykologisk idé-, terapi- och forskningstradition grundad av Sigmund Freud
Psykoanalys (av grekiska ψυχή, psyché – själ och ἀνάλυσις, análysis – upplösning) är en psykologisk idé- och terapitradition, som växt fram ur den österrikiske läkaren Sigmund Freuds (1856–1939) psykologiska filosofi och psykoterapeutiska praktik. Psykoanalysen är 1) en idétradition, 2) en terapitradition, 3) en forskningstradition, och 4) en metod att studera makrofenomen såsom kultur och historia.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psykoanalys
Psykologi
vetenskap om beteenden, tankar och känslor – Psykologi är vetenskapen om själslivet, det vill säga beteenden, medvetande, känslor och tänkande hos individer och grupper. I detta ingår beteenden och mentala processer som inkluderar perception, kognition, uppmärksamhet, affekt (känslor), intelligens, fenomenologi, motivation, personlighet och hjärnans funktioner.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psykologi
Psykologisk manipulation
ett slags social influens med målsättningen att ändra kognitionen eller beteendet hos andra genom dolda eller bedrägliga metoder eller med övergrepp
Psykologisk manipulation är ett slags social influens med målsättningen att ändra kognitionen eller beteendet hos andra genom dolda eller bedrägliga metoder eller med övergrepp. Eftersom förfarandet gynnar den som manipulerar, ofta på den andres bekostnad, uppfattas sådana behandlingar vara maktmissbruk, exploaterande, lögnaktiga och falska. Manipulation är ett tydligt tecken en psykisk variation hos någon som lider av psykopati, sociopati eller antisocial personlighetsstörning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psykologisk_manipulation
Psykometri
Psykometri – från latinets psychometriʹa, av psyke och -metri (mätning) – är ett forskningsområde inom statistik som fokuserar på utveckling av metoder för att analysera och utvärdera psykologiska test och kunskapsprov, men kan också syfta på de matematiskt-statistiska tekniker som används för att utveckla mätinstrument för bestämning av till exempel mentala förmågor, attityder och olika slags prestationer – inte minst vid kunskapsprov.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psykometri
Psykomotorisk agitation
en serie ofrivilliga och meningslösa rörelser som orsakas av psykiska spänningar och ängslighet
Psykomotorisk agitation är en serie ofrivilliga och meningslösa rörelser som orsakas av psykiska spänningar och ängslighet. Om beteendet beror på en organisk störning kallas samma beteende akatisi.
Några vanliga varianter av psykomotorisk agitation är att gå runt i rummet, vrida händerna, ta av kläderna och sätta på dem igen. Självskadliga beteenden kan förekomma tillsammans med agitationen, som att riva hud eller tugga naglar tills det blöder. Psykomotorisk agitation förekommer främst i allvarliga depressioner men också bipolära maniska skov. Det ses ibland tillsammans med psykomotorisk hämning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psykomotorisk_agitation
Psykoterapi
Att med hjälp av psykologiska metoder minska psykiska besvär.
Psykoterapi, psykologisk behandling, innebär behandling av psykiska, relationella och existentiella problem med psykologiska metoder. Vanliga problem att behandla innefattar ångestsyndrom och depression. De olika terapierna har olika förklaringar till varför dessa problem uppstår och ingen har definitivt stöd för sin förklaring. Vissa terapier grundar sig dock i grundforskning, exempelvis metakognitiv terapi (MKT) och kognitiv beteendeterapi (KBT).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Psykoterapi
Pub (bar)
En pub är en bar, främst för försäljning av öl, drycker och enklare maträtter. Pubar finns i olika stilar, som engelsk, tysk (bierstube), irländsk, dansk och svensk samt finländskt mellanölscafé. Skillnaderna ligger i inredning, seder och sortiment.
Ordet ”pub” är engelskt och är en förkortning av public house, ’hus öppet för allmänheten’. Ordet är belagt i svenska språket sedan 1956.