Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: N
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=N&to=&namespace=0
Näringsämne
Ett näringsämne är en oorganisk eller organisk förening som en organism tar upp från sin omgivning för att överleva, fortsätta växa och fortplanta sig. Näringsämnena behövs till organismens metabolism, för att bygga upp och reparera vävnader eller för att styra organismens livsprocesser. De organiska föreningarna kan också omvandlas till energi.
Växter absorberar i huvudsak oorganiska näringsämnen via rötterna, i form av joner som finns i marken. De näringsämnen som behövs i större mängd kallas för makronäringsämnen medan de som behövs i mindre mängd kallas för mikronäringsämnen. Då växter är fotoautotrofer kan de tillverka organiska näringsämnen från makro- och mikronäringsämnena med hjälp av solljus, koldioxid och vatten.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4rings%C3%A4mne
Näringslära
Näringslära, dietik, nutritionslära eller näringsfysiologi, är den vetenskap som studerar förekomsten av näringsämnen och kroppens omsättning och upptag av dessa (metabolism). Den behandlar också sambanden mellan kost och hälsa, kostvanor och näringsbehov. Den behandlar också vilka mängder som behövs av respektive näringsämne.
Näringslära utgör bland annat ett hjälpmedel för människor med intresse av kosthållning, till exempel kockar, idrottare och dietister och kan vara till hjälp för dem som vill ha insikter i vilka antaganden kostcirkeln bygger på. Alla människor behöver få i sig rätt näring i rätt mängd.
Näringslära är som vetenskap drygt 120 år gammal.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringsl%C3%A4ra
Nationalekonomi
samhällsvetenskaplig disciplin som studerar hushållning och allokering av knappa resurser
Nationalekonomi är en samhällsvetenskap, som studerar produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. Utgångspunkten är vanligen att resurser är knappa, varför alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser utan det är nödvändigt att välja. Nationalekonomin bör därför hellre definieras i termer av den metod som används för att angripa samhällsvetenskapliga problem, snarare än av de specifika frågeställningar som studeras. Heterodoxa ekonomer förkastar en eller flera av den etablerade nationalekonomins grundantaganden till följd av att man anser dessa vara en del av en förstelnad och eller politiskt motiverad ortodoxi. Nationalekonomi anklagas också frekvent av såväl heterodoxa ekonomer som ekonomhistoriker för att vara långtgående historielösa i sina antaganden. Fältet har också upprepade gånger kallats pseudovetenskap, såväl i populärkultur, bland annat av Strindberg, som inom akademin.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nationalekonomi
Nattklubb
underhållningsplatser för dans och alkoholdrycker under kvälls- och nattetid
Nattklubbar (tidigare vanligtvis kallat diskotek, i folkmun ofta endast kallat klubb) är underhållningsplatser för dans och alkoholdrycker som håller öppet under kvälls- och nattetid. En nattklubb skiljer sig från barer och pubar på det sätt att de inkluderar ett dansgolv samt DJ-bås, där en så kallad discjockey spelar dansvänlig musik. Den moderna nattklubben var ett fenomen som uppstod i London på sextiotalet och var en del av utvecklingen med popmusik och ungdomsmode som brukar kallas Swinging London. I Sverige brukar nattklubben Alexandra sägas vara först med konceptet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nattklubb
Natur
Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort. Den spänner då från det subatomiska till det kosmiska, men kan också enbart syfta på biosfären. Ibland avser natur enbart idén om den av människan orörda miljön i form av växter, djur, landformer etc. Natur avser även inre egenskaper som bestämmer ett beteende och ändamål i någon eller något (”sakens natur”). Det är ett begrepp som har tolkats och definierats sedan antiken i olika sammanhang, och har genomgått flera betydelseförskjutningar och därmed blivit mångtydigt och ideologiskt laddat.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Natur
Naturvetenskap
läran om den fysiska världen
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen). Naturvetenskapen använder vetenskapliga metoder som i hög grad beror på empiriska mätningar av uppställda hypoteser (så kallad naturvetenskaplig metod). Naturvetenskapen försöker göra teoretiska modeller som så enkelt som möjligt kan förklara det som kan observeras, mätas och testas (se: Ockhams rakkniv).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Naturvetenskap
Nervsystemet
Nervsystemet är ett biologiskt signalsystem som koordinerar funktionerna i en djurkropp med hjälp av elektrokemiska impulser.
Läran om nervsystemet kallas neurobiologi eller neurofysiologi. Den kliniska medicinska specialitet som behandlar det mänskliga nervsystemets sjukdomar kallas neurologi. Interaktionen mellan nervsystemet och kroppens hormoner studeras inom neuroendokrinologin.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nervsystemet
Neurologi
medicinsk specialisering med fokus på hjärnan och nervsystemet
Neurologi är en gren av medicinen som behandlar sjukdomar i nervsystemet. Dock kan begreppet även syfta på studiet av nervsystemet i helhet. En läkare som är specialist i området kallas för neurolog och är utbildad för att diagnostisera, behandla och hantera patienter med neurologiska sjukdomar. Många neurologer är inblandade i klinisk forskning, kliniska prövningar men även grundforskning och kallas för neuroforskare. Psykologer kan genomgå en specialistutbildning och då bli neuropsykologer.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Neurologi
Neuropsykologi
Neuropsykologi är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Sambandet mellan beteendet och hjärnan studeras ur olika synvinklar och under olika tillstånd, exempelvis när personen löser olika typer av praktiska eller känslomässiga uppgifter, är vakna eller sover.
Neuropsykologin fördjupar sig också inom hur hormoner och olika kemiska processer påverkar människans psyke. Man är även intresserad av att studera nervsystemets funktion. Neuropsykologin drar nytta av information från många olika områden, exempelvis anatomi, biologi, biofysik, filosofi och fysiologi. Den centrala fokusen inom disciplinen är att utveckla kunskap om mänskligt beteende baserat på hjärnans funktion och den neuropsykologisk forskningen kan utnyttjas för att förstå hjärnskadors inverkan på beteendet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Neuropsykologi
Neurovetenskap
vetenskapligt studerande av nervsystemet
Neurovetenskap är en sedan 1970-talet använd samlingsbenämning för all vetenskap som sysslar med nervsystemets uppbyggnad och funktioner. Neuroforskare och neurologer studerar neurovetenskap.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Neurovetenskap
Njutning
Begreppet njutning är centralt inom moralpsykologi, etik och medvetandefilosofi. Det inbegriper all slags lycka och välmående.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Njutning
Nöje
Nöje är ett tillstånd då man uppleverroliga och vanligen underhållande händelser och situationer och kopplas samman med njutning, lycka och skratt. Nöje kan också upplevas genom hågkomsten av händelser och situationer som gav upphov till nöje i det förflutna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/N%C3%B6je
Nyfikenhet
viljan att lära sig, utforska eller undersöka
Nyfikenhet är en psykisk egenskap som ger impuls till utforskande beteende och inlärning. Det är den inre viljan att veta, och därmed inte i sig ett beteende. Impulsiva personer har svårt att tygla nyfikenheten.
Inom etologin är nyfikenheten ett välkänt fenomen, genom att det är impulsen bakom utforskande beteenden. Sådana beteenden kan lätt konstateras hos flera däggdjur, och verkar fylla flera centrala funktioner för flockdjur, till exempel att få individer att byta miljö vilket ökar möjligheten att variera generna i de olika flockarnas genpooler. Nyfikenheten uppkommer i respons på stimuli, till exempel nya objekt på välkända platser, och handlar om informationsprocesser, att skaffa sig kunskaper. Vilda djur är som regel mer nyfikna än många djurarter som domesticerats. Hos de flesta djurarter och individer är nyfikenhet en impuls som går över efter en stund (habituering). Vissa djurarter och individer har en överdriven nyfikenhet, neofili, medan andra har en inbyggd rädsla för det som orsakar nyfikenheten vilket kan ta sig uttryck i xenofobi.
Nyfikenhet hänger samman med lusten till nya intryck, och ger när den är okontrollerad ett utforskande beteende. Det uppstår normalt under tider av uttråkning och monotoni för att öka den mentala eller känslomässiga stimulansen. Nyfikenheten är därför en viktig faktor bakom motivation, på ett impulsivt plan, medan självkontroll, reflexion och övervägande kan hämma den nyfikna impulsen. Det kan betraktas som en instinkt som är en förutsättning för flera mänskliga aktiviteter vilka samhället bygger på, till exempel forskning, upptäcktsfärder, journalistik. En bestående nyfikenhet inför ett fenomen kallas intresse, medan en överdriven nyfikenhet kan yttra sig i till exempel stalkning (om det gäller en person), instabila livsförhållanden, eller monomani.