Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: M
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=M&to=&namespace=0
Målarkonst
Målarkonst är en form av bildkonst, en konstnärlig uttrycksform med målarfärg. Både material och teknik kan variera. Väggmålning, målning på träpannå och bokmåleri har funnits lång tid, och målning på tavelduk kom under senmedeltiden. Därtill finns flera olika tekniker gällande målarfärg med mera.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5larkonst
Man
vuxen människa av hankön
En man är en fullvuxen människa med biologiskt hankön till skillnad från dels ett barn, en pojke, dels en vuxen hona, som kallas kvinna. Termen ”man” används dels avseende manliga biologiska könskaraktäristika, dels för de olika kulturella roller och förväntningar som hör ihop med manskönet, och ofta i båda betydelserna samtidigt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Man
Management
Management, organisationsledning eller verksamhetsstyrning, inom privat och offentlig sektor. Direktöversatt från engelska betyder det närmast hantering.
I akademiskt avseende är management tvärvetenskapligt och förknippas bland annat med byråkrati, PR, kunskapsutveckling, företagsstrategier, produktutveckling, kapital, kvalitetssäkring, och personalfrågor. Många termer är engelska lånord, till exempel outsourcing, benchmarking, portfolio, frilans och gruppdynamik.
I Försvarsmakten är management ett samlingsbegrepp för verksamhet till stöd för myndighetsutövning i en organisation, det vill säga det som ger struktur för organisationsledning, bland annat verksamhetsledning, ekonomistyrning, HR, miljö och förvaltning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Management
Människa
en art av släktet människor (Homo)
Människa (Homo sapiens, den ”visa människan” [latin]) är ett däggdjur av släktet Homo. Människan tillhör familjen hominider och som i sin tur tillhör ordningen primater. Alla nu levande människor tillhör underarten Homo sapiens sapiens. Ytterligare en förmodad underart av människan är känd, den utdöda Homo sapiens idaltu. Till släktet Homo räknas även de utdöda arterna neandertalmänniskan, Homo floresiensis och Homo erectus.
Utmärkande för människan är artens kombination av bipedalism (tvåbenthet), anpassningsbarhet (t.ex. kläder, verktyg), finmotorik (händer och fingrar), förmåga till abstrakt tänkande (att visa emotioner [känslor] och empati [medkänsla]), urskilja kausalitet (orsakssamband), tolka språk, symboler etcetera) och, hävdar somliga, självmedvetande. Ingen av dessa egenskaper är egentligen unika för människan var för sig, utan återfinns hos olika djurarter – från insekter till andra primater och valar. Tillsammans har de gjort att människan kunnat utveckla samhälle, religion, vetenskap, teknik och konst.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniska
Människovärde
Människovärde (jfr eng. human dignity, fr. dignité humaine, ty. Menschenwürde) är ett begrepp som används i etiska, religiösa, politiska och juridiska[förtydliga] sammanhang. Man kan tala om människolivets okränkbarhet eller om alla människors lika värde.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskov%C3%A4rde
Maskin
En maskin, från latinets machina, är enligt klassisk definition en mekanisk anordning som omvandlar energi och/eller utför mekaniskt arbete. En modernare definition inkluderar även anordningar som saknar mekaniska rörelser, såsom elektronisk räknemaskin.
En maskin består ofta av flera andra maskiner. Ett exempel på detta är svarv, som dels består av själva svarven och dels en elektrisk drivmotor. Av liknande skäl hävdar vissa att världens största maskin år 2010 var telefonsystemet med alla telefoner, teleledningar, växlar och mobila nät i världen som krävs för att ”maskinen” ska fungera.
Maskiner benämnes vanligen efter sin funktion, såsom exempelvis symaskin, borrmaskin och grävmaskin.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Maskin
Massage
Massage [-sasch], fr. (av gr. ma’sséin eller arab. mass, ”trycka, gnida, knåda”), ett i senare tider i Frankrike uppkommet uttryck för den allmänna eller lokala behandling genom gnidning, knådning, kramning och bultning av muskler. Metoden har funnits länge, i synnerhet bland Orientens folk, där den fortfarande utgör en väsentlig del av deras badkultur med exempelvis turkiska hamam.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Massage
Master (anglosaxisk examen)
akademisk examen på avancerad nivå
Master eller master’s degree är en anglosaxisk, internationellt brukad akademisk examen som erhålls för studier på så kallad avancerad nivå, det vill säga utbildning efter erhållande av en Bachelor’s degree (motsvarande svensk kandidatexamen). I den anglosaxiska världen kallas detta postgraduate-nivå, medan det i Sverige traditionellt har betraktats som del av grundutbildningen.
I Sverige infördes en ny tvåårig masterexamen den 1 juli 2007, som ett led i Bolognaprocessen.
I det svenska examenssystemet översätts både magisterexamen och masterexamen med Degree of Master, med tilläggen One Year respektive Two Years inom parentes.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Master_(anglosaxisk_examen)
Mat
livsmedel
Mat kan syfta på vad som helst som levande organismer kan inta för närings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur, eller till vad människor äter. Denna artikel handlar framförallt om mat i den senare betydelsen, det vill säga livsmedel. Mat är oftast av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung, men flera undantag finns.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mat
Matematik
vetenskap om problemlösning och metodutveckling
Matematik (från grekiska: Μαθηματικά) är en abstrakt och generell vetenskap om problemlösning och metodutveckling – abstrakt därför att den frigjort sig från problemens konkreta ursprung och generell därför att den är tillämpbar i ett stort antal områden. Alternativt kan man även benämna den som en vetenskap om kvantitativa relationer och rumsliga strukturer i den verkliga världen. Exempel på matematiska begrepp är tal, data, struktur, kvantiteter, rum och deras förhållanden. Antingen som abstrakta koncept (ren matematik) eller tillämpningar i vetenskapliga discipliner såsom fysik och teknik (tillämpad matematik).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Matematik
Medicin (vetenskap)
den vetenskap och praktik som ägnar sig åt att förhindra, diagnostisera och behandla sjukdomar, samt att upprätthålla mänsklig hälsa och att undvika död
Medicin eller biomedicin är den vetenskap och praktik som ägnar sig åt att förhindra, diagnostisera och behandla sjukdomar, samt att upprätthålla mänsklig hälsa och att undvika död. Traditionellt sett har medicin setts som både en vetenskap och en konstform och ordet medicin kommer möjligen från det latinska ars medicina som betyder just läkekonst. Medan biomedicin, klinisk medicin, kirurgi och forskning utgör fundamentet för medicinska vetenskapen, så förutsätter framgångsrik interpersonell smärtlindring och tröst förmågan att använda sina mänskliga känslor och inlevelseförmåga.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Medicin_(vetenskap)
Meditation
sammanfattande begrepp som innebär metoder för kroppslig och mental avslappning i kombination med koncentration på något föremål, föreställning eller företeelse
Meditation är inom västvärlden ett sammanfattande begrepp som innebär metoder för kroppslig och mental avslappning i kombination med koncentration på något föremål, föreställning eller företeelse. Det kan bland annat vara ett ord man uttalar tyst, ett så kallat mantra, eller en punkt att iaktta, sin egen andning, uppmärksamheten på ljud som finns runtomkring, fokus på den egna kroppen som en helhet, energicentra i kroppen, så kallade chakras, färger, former, ljud, bön eller en vägledd meditation. Man sitter vanligen men det förekommer också att man ligger ner. Även meditationsformer finns där man promenerar eller på annat sätt rör sig. Vanligast är dock att sitta avspänt på en stol eller med korslagda ben med slutna eller halvöppna ögon. Syftet med tekniken är att stilla sitt sinne, det vill säga de tankar som mer eller mindre automatiskt ”invaderar” vår hjärna och upptar oss. Därmed skapas förutsättningar för ett inre lugn som bidrar till att utveckla en förmåga att lättare hantera både tankar och känslor. Detta i sin tur ska bland annat öka det allmänna välbefinnandet, minska stresskänslor, och också påverka blodtrycket positivt. På senare år har man studerat resultat av meditation med vetenskapliga metoder och modern teknik och funnit att meditation har en mycket god inverkan på en lång rad stressrelaterade besvär. Det finns flera olika uttryck för meditation, bland andra förekommer ”kontemplation”, ”stilla begrundan”, ”att lyssna inåt” och ”försjunkenhet”. Inom bland annat buddismen och yoga är meditation en central företeelse. Meditation kan spåras flera tusen år bakåt i tiden i bland annat skrifter skrivna på sanskrit.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Meditation
Medvetande
Medvetande är en individs förmåga att använda sina olika mentala förmågor för att tolka omvärlden och reagera adekvat på den. Medvetande och upplevelse är samma sak. En kamera kan inte uppleva, bara omedvetet registrera, och en dator är inte medveten om sin lagrade information. Begreppet ska inte förväxlas med flera andra användningar av ordet, som till exempel i uttrycket ’att vara vid medvetande’ som närmast kan översättas med ’att vara vaken’, det vill säga i det mentala tillstånd då sinnesintryck och perception når upp till ett visst tröskelvärde.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Medvetande
Medvetande hos djur
Frågan om icke-mänskliga djur har medvetande och i sådant fall, av vilket slag, har betydelsefulla filosofiska implikationer, inte minst för frågan om deras moraliska status. Den är kontroversiell och ståndpunkterna är vitt skilda, från Descartes syn att djur kan liknas vid känslolösa och omedvetna maskiner till de teorier som tillskriver djur ett rikt inre liv. Ämnet har fått förnyad relevans sedan senare delen av 1900-talet, då den så kallad ”kognitiva revolutionen” ägde rum. Experiment som har utförts tyder på att många djurarter har ett långt mer utvecklat mentalt liv än man tidigare trott. En lång rad kognitiva förmågor som tidigare ansågs unikt mänskliga har upptäckts hos en eller flera andra arter, bland annat redskapsanvändning, planering, moral och talat språk.
En avgörande distinktion i frågan är den mellan medvetande och självmedvetande, där det senare mer sällan tillskrivs djur. Dock blir listan på djurarter som kan känna igen sig själva i en spegel allt längre, vilket brukar anses vara ett bevis för självmedvetande.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Medvetande_hos_djur
Medveten närvaro (buddhism)
Medveten närvaro eller mindfulness (pali: sati, Sanskrit: smṛti, vietnamesiska: niệm) är inom buddhismen ett ord som refererar till förmågan att fokusera på ett valt objekt/fenomen utan distraktion. Mindfulness är en del av den åttafaldiga vägen och odlas som en nyckelkomponent i meditation och sinnesnärvaro inom buddhismen.
Mindfulness är viktigt för alla former av buddhistisk meditation, och anses vara effektivt i att motarbeta uppkomsten av oönskade känslor, såsom girighet, hat och förvirring.
Under buddhismens långa historia har sati över de tre juvelerna varit vanligt. Mindfulness förekommer även i form av nembutsu inom rena land-buddhismen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Medveten_n%C3%A4rvaro_(buddhism)
Mekaniker
Mekaniker kallas den som underhåller och reparerar mekanisk utrustning under yrkesmässiga förhållanden, ofta i en så kallad mekanisk verkstad. Bil- och flygmekaniker är exempel på specialister inom respektive område.
I äldre språkbruk användes ordet istället om uppfinnare, konstruktörer eller tillverkare av maskiner, matematiska instrument och dylikt, om konstruktörer av vattenbyggnader, vattenverk, järnvägar, broar och liknande, samt om innehavare av mekaniska verkstäder eller gjuterier.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mekaniker
Melankoli
form av djup depression
Melankoli (från grekiskans μέλαινα χολος mélaina chólos, ’svart galla’) (latin: melancholia, lypemania) är en form av djup depression och ingår i gruppen psykiska sjukdomar som berör stämningsläget – de affektiva störningarna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Melankoli
Mem
term myntad och ett begrepp skapat av Richard Dawkins
Mem (uttal: [me:m]) är en term myntad och ett begrepp skapat av Richard Dawkins 1976 i boken Den själviska genen (i synnerhet kapitel 11), samt vidareutvecklad i The Extended Phenotype. The Gene as the Unit of Selection (kapitel 6). Mem definieras i den senare (s. 290) som:
”En ur kulturarvet utbruten enhet, hypotetiskt sett analog med en specifik gen, och lydande under samma naturliga urval beroende av sina fördelar inom den egna idéfenotypen för sin överlevnad och utbredning i kulturmiljön”.
Som exempel på mem gav Dawkins melodier, slagord (catch-phrases), trosföreställningar, klädmoden, sätt att tillverka krukor (ways of making pots), och tekniken bakom byggandet av valv.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mem
Memetik
studiet av idéers utveckling och funktion sett ur ett selektionistiskt (evolutionsteoretiskt) perspektiv
Memetik är ”studiet av idéers utveckling och funktion sett ur ett selektionistiskt (evolutionsteoretiskt) perspektiv”. Memetiken utgår från begreppet mem. Memetiken är dock en självständig forskningsinriktning som är mindre sociobiologisk än membegreppet såsom Dawkins ser det. Mem används ofta som begrepp i exempelvis forskning om samevolution mellan gener och mem. Memetik som term används i allmänhet om den typ av forskning som analyserar mem (kulturgener) helt utan anknytning till gener och biologi. Men för att förstå memetiken måste man alltså först förstå membegreppet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Memetik
Meteorologi
vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi
Meteorologi (av grekiska μετέωρος, ”meteoros”, som betyder ”i luften befintlig” vilket kan jämföras med begreppet meteor, och λογία, ”logia”, som betyder lära eller vetenskap) är vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi och inkluderar därmed allt som har med väder att göra. Meteorologin arbetar huvudsakligen med analyser, förklaringsmodeller och förutsägelser om dynamiska processer i lägre atmosfären (huvudsakligen troposfären) och deras växelverkan med marken. Klimatologi, som ibland betraktas som en del av meteorologin, studerar meteorologiska processers variation inom olika områden och tidsskalor. I modern tid inkluderas studiet av processer i andra planeters atmosfärer i meteorologin. Begreppet meteorologi myntades av Aristoteles.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Meteorologi
Militär
organiserad verksamhet främst avsedd för krigföring
Militär är den eller det som tillhör en stats organiserade krigsmakt och som av regeringen givits i uppdrag att använda vapen för att försvara landets gränser eller intressen, vare sig det är ett reellt hot eller vad som uppfattas som hot om våld.
Militären fungerar ofta som ett samhälle i samhället, med egna områden, industrier, skolor, sjukvård och andra funktioner i ett samhälle.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Milit%C3%A4r
Miljö (omgivning)
Miljö (av franska milieu ”genomsnitt”, ”miljö”, av mi ”mitt” och lieu ”plats”) har flera betydelser. Med miljö kan menas omgivning eller omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och däri verkande system, djur, växter eller andra organismer. Den fysiska och sociala miljön kan förklaras som organismens påverkan på sin omgivning och omgivningens påverkan på organismen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6_(omgivning)
Mineraler (kost)
Mineraler är grundämnen som kroppen behöver. Dessa är fluor, fosfor, jod, järn, kalcium, kalium, koppar, krom, magnesium, mangan, molybden, natrium, selen och zink.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mineraler_(kost)
Minne
Med hjälp av minnet har vi förmågan att lagra erfarenheter och göra det möjligt att känna igen och lära. Minnena blir en del av vår person och ger oss också en plats i tidsdimensionen. Med hjälp av minnet kan tänkandet ta itu med de problem som möter oss.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Minne
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi är en disciplin inom biologin som söker svar på frågorna om hur biologin fungerar på molekylär nivå. Fältet överlappar andra områden inom biologi och kemi, särskilt genetik och biokemi. Molekylärbiologin sysslar huvudsakligen med hur olika molekyler och system inuti cellen interagerar, och särskilt med flödet av genetisk information från DNA via RNA till proteinsyntes, samt hur dessa processer regleras. Molekylärbiologin intresserar sig mycket för de biologiska molekylernas form, men sysslar också med hur de blir till och med deras funktion.
Molekylärbiologin blev en etablerad vetenskapsgren under 1930-talet. Termen molekylärbiologi myntades dock först 1938 av Warren Weaver, som var chef för stiftelsen Rockefeller Foundation i New York. Han antog att biologin stod inför en period av stora förändringar, till följd av tekniska framsteg såsom röntgenkristallografi och de möjligheter som detta medförde. Därför såg han till att avsevärda penningsummor tillfördes det biologiska fältet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Molekyl%C3%A4rbiologi
Moral
Moral (av latinets adjektiv moralis, ”det som rör sederna”) är en kvalitativ egenskap i en handling, i ett beteende, eller hos en person att följa de etiska normerna; att följa god sed. Det kan också betyda förståelsen inför vad som är rätt och fel. Med moral kan också avses regler och principer för handling som människor anser att det är deras plikt att leva efter. Sådana regler och principer studeras särskilt i etiken.
Termen moralisk används som sammanfattning av de beteenden som överensstämmer med god sed för en enskild människa, grupp eller kollektiv av människor. Det betecknar vidare en uppfattning om känslan av vad som är riktigt ur sedlig synpunkt; förhållandet att handla på ett sedligt riktigt sätt eller förmåga därtill.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Moral
Moraliskt ansvar
Att vara moraliskt ansvarig för någonting innebär att man med rätta kan sägas vara moraliskt klandervärd eller berömvärd för detta. Tillägget ”moraliskt” särskiljer moraliskt ansvar från den bredare termen ”ansvar”; den senare täcker exempelvis även in sådant som kausala faktorer. Detta framgår av yttranden som ”Mesopotamiens bördiga jordbruksmark var ansvarig för regionens tidiga tillväxt”. Moraliskt ansvar tillskrivs vanligtvis endast människor. Ett träd eller en fisk kan således inte sägas vara moraliskt ansvarig.
Diskussionen om moraliskt ansvar sträcker sig långt tillbaka i historien. Man kan urskönja fyra huvudsakliga frågor: (1) vad är moraliskt ansvar?; (2) vad krävs för att någon ska kunna vara moraliskt ansvarig, det vill säga vara en moralisk agent?; (3) under vilka omständigheter är en moralisk agent moraliskt ansvarig för ett specifikt faktum?; och (4) vad kan man vara moraliskt ansvarig för?
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Moraliskt_ansvar
Motivation
Motivation är det psykologiska kännetecken som ger en organism drivkraft, det vill säga väcker den till handling mot ett önskat mål och lockar fram, kontrollerar, och upprätthåller vissa målriktade handlingar. Det är den inre drivkraften bakom beteenden som vilka val man väljer, hur lång tid man tar på sig innan man kommer igång, hur stort engagemang och uthållighet man har, samt hur man känner och tänker under aktivitetens utförande.
Till exempel en individ som inte har ätit, känner hunger, och som en respons vid ätande minskas hungern. Det finns många sätt att närma sig motivation. Psykologiskt, beteendemässigt, kognitivt, och socialt. Det är den avgörande faktorn vid att sättandet och uppnåendet av mål, och forskning visar att individer kan påverka sina egna nivåer av motivation och självkontroll.
Enligt olika teorier kan motivation vara rotad i ett grundläggande behov av att minimera fysisk smärta och maximera njutning, eller det kan inkludera specifika behov såsom att äta eller vila, eller ett önskat objekt, mål, tillstånd av varande, ideal. Det kan även tillskrivas mindre påtagliga anledningar såsom altruism, självupptagenhet, moralism, eller undvikande dödlighet. Begreppsmässigt är motivation skilt från vilja och optimism. Motivation är relaterat till, men begreppsmässigt skilt från, känsla.
Man skiljer vanligen mellan inre och yttre motivation. Inre motivation kan vara egna behov, intressen och den egna nyfikenheten, och kan hänga samman med sådant som värderingar och självförtroende, att uppgiften i sig själv känns givande. Yttre motivation handlar om att undvika bestraffningar och erhålla belöningar, till exempel att plugga för betygen. Huruvida den inre och den yttre motivationen är avhängiga varandra eller inte finns det olika teorier om.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Motivation
Museum
inrättning som bevarar föremål av vetenskaplig, konstnärlig, kulturell, historisk eller annan vikt
Ett museum är en offentligt tillgänglig samling av systematiskt ordnade föremål som ofta är av naturhistorisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller teknisk art. Museologi är vetenskapen om museernas verksamhet. Syftet med ett museum är att samla och bevara objekt av betydelse för att visa för allmänheten. Offentliga museer kan visa objekt genom tillfälliga eller permanenta utställningar.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Museum
Musik
ljudkonstform
Musik är en form av konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck, framförallt i följder av ljud och toner med hjälp av särskilda instrument eller den mänskliga rösten. Det är också en av de största konst- och underhållningsformerna, ett yrkes- utbildnings- och vetenskapsfält, fritidsintresse och verktyg för kommunikation, med mera.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Musik
Musiker
person som framför eller komponerar musik
En musiker är en person som, ofta yrkesmässigt, skapar eller utövar musik. Ofta har personen erfarenheter av någon form av musikinstrument. Ibland används benämningen musiker endast om den som via instrument producerar musik, vilket då kan utesluta sång.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Musiker
Musikgrupp
grupp personer som framför musik och sång
En musikgrupp, även kallat ett band eller bara grupp, är en samling av musiker under ett gemensamt gruppnamn (jämför artistnamn) som framför egna eller andras melodier eller improviserar musikaliskt. För att kunna kallas musikgrupp ska det vara minst en duo (en grupp bestående av två musiker), även om det förekommer att enskilda artister kallas för ”enmansband” om artisten exempelvis både sjunger och spelar flera instrument samtidigt. När en musikgrupp specialiserar sig på en viss musikgenre lägger man ofta namnet på genren före ”grupp” eller ”band” för att förtydliga – popgrupp, rockgrupp, jazzgrupp osv.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Musikgrupp
Musikinstrument
redskap som används för att framställa eller spela musik
Ett musikinstrument är ett redskap som används för att framställa eller spela musik. Den mänskliga rösten räknas normalt inte som ett musikinstrument, och inte heller handklappningar, då dessa musikyttringar framställs enbart med den mänskliga kroppen och inte kräver redskap. En musiker som spelar ett instrument kallas instrumentalist, och en musiker som kan spela flera kallas multiinstrumentalist.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Musikinstrument
Musikterapi
Musikterapi är en vetenskapligt grundad behandlingsform som bygger på musikens förmåga att skapa kontakt, kommunikation och motivation. Man använder musikupplevelser, musikaliskt skapande och/eller samspel i hälsofrämjande, personlighetsutvecklande eller bearbetande syfte. Musikterapi tillhör de konstnärliga terapiformerna och kan även sägas höra hemma inom området kultur och hälsa.
Musikterapi innebär det professionella användandet av musik och dess element som en intervention i medicinska, pedagogiska och vardagliga sammanhang med individer, familjer eller grupper i olika storlekar, vilka strävar efter att optimera sin livskvalitet och förbättra sin fysiska, sociala, kommunikativa, emotionella, intellektuella och andliga hälsa och välbefinnande. Forskning, praktik, utbildning och klinisk verksamhet i musikterapi baseras på professionella normer i enlighet med kulturella, sociala och politiska kontexter.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Musikterapi
Myndig
Myndig är en civilrättslig term som innebär att en person är berättigad att på egen hand ingå civilrättsliga giltiga avtal, bland annat rörande ekonomiska överenskommelser.
Ett villkor för att vara myndig är och har normalt varit att en viss ålder uppnåtts – myndighetsålder. Historiskt och i olika länder finns även andra krav för att kunna vara myndig. Kön har varit och är fortfarande i vissa länder en faktor som avgör möjligheten vara myndig, där kvinnor förvägra(t)s rätten. Slavar har definitionsmässigt inte getts rätten att bli myndiga. Personer med grava mentala eller fysiska funktionsnedsättningar har och är inte alltid berättigade bli myndiga i alla länder. I vissa tider och länder har också rättssystemet fungerat så att det varit svårt för de svaga i samhället och icke läskunniga att hävda sin rätt att fungera som myndiga.
Bland världens länder är det vanligast med krav främst på ålder och att 18 år är åldern för att bli myndig.