Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: G
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=G&to=&namespace=0
Gammelmedia
Gammelmedia är ett begrepp som används för att beteckna etablerade medier såsom tidningar, radio och TV. i sina traditionella former. Begreppet uppkom i början på 2000-talet för att särskilja de traditionella medierna från bloggar, internetforum och andra sociala medier som uppkommit i samband med internets utveckling. Begreppet kan även avse mainstream media, det vill säga traditionella medier som har utgivningsbevis och som följer pressetiska regler.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gammelmedia
Gastronomi
Gastronomi, av grekiskans gastros, ”mage”, är läran om sambandet mellan mat och kultur. En gastronomisk person, en gastronom, är en person som är intresserad av mat och är expert på ämnet. Själva intresset ligger alltså inte i att äta maten, utan mer i hur maten är tillagad.
Gastronet Nordic, Nätverket för de gastronomiska akademierna i Norden och deras vänföreningar definierar Gastronomi på följande vis: Matens och måltidens vetenskap, hantverk och konst.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gastronomi
Gemeinschaft och Gesellschaft
Gemeinschaft och Gesellschaft är två sociologiska begrepp myntade av den tyske sociologen Ferdinand Tönnies (1855-1936) i skriften ”Gemeinschaft und Gesellschaft” 1887. De var ett led i en kritik av den industriella samhällsutvecklingen och fick stor betydelse inom 1900-talets sociologi.
Begreppen beskriver två olika samhällstyper där det första, Gemeinschaft, avser en samhällsform som bygger på personliga och familjära relationer, ärvd status och en enande känsla av gemenskap liknande medeltidens skråsamhälle. Gesellschaft avser en mer modern samhällstyp med individualism, arbetsfördelning, institutioner och status skapad genom arbete och utbildning.
Ett nutida exempel på Gemeinschaft skulle således vara Amishfolket i USA, medan själva staten USA kan sägas representera Gesellschaft.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gemeinschaft_och_Gesellschaft
Gen
enhet för information om ärftliga egenskaper
Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman. En biologisk gen kodar för ett visst protein; genen är ett slags recept på ett visst protein. Människan har ca 22 000 gener, fördelade på de olika kromosomerna. En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein. Informationen i DNA-molekylen översätts, transkriberas, till olika former av RNA, som styr tillverkningen, syntesen, av proteinet i cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor som har regulatoriska funktioner, det vill säga bestämmer när det ska tillverkas protein och hur mycket, till genen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gen
Genetik
Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Genetik
Genom
samtliga gener för en organism
Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener, Genomet är ärftlig information kodad i organismens fullständiga DNA-sekvens (eller vad gäller vissa virus, RNA-sekvens). Hos människan och andra högre organismer motsvarar genomet det genetiska material som finns i alla celler utom könscellerna.
Huvuddelen av genomet är uppdelat på en uppsättning kromosomer i cellkärnan. I de flesta högre organismer finns genetiskt material även utanför kromosomerna, till exempel som mitokondriellt DNA hos människan och andra eukaryoter samt i kloroplaster hos de gröna växterna. Hela genomet inklusive sådant DNA som inte finns i kromosomerna benämnes cellulärt genom, medan termen genom i sig självt oftast enbart syftar på det genetiska material som finns i kromosomerna.
Genomet hos ett antal organismer från bakterier till fiskar och människor har kartlagts. Studier om besläktade organismers genom kallas ofta genomik, för att skilja det från genetiken som oftast behandlar enskilda geners verkan eller grupper av gener.
Arbetet med att få fram den fullständiga DNA-sekvensen för människan slutfördes i Human Genome Project i slutet av 1990-talet. Identifiering av vilka delar av det mänskliga genomet som har betydelse sker bland annat inom ENCODE-projektet.
Genomet består av gener såväl som icke-kodande DNA. Varje gen utgör en DNA-sekvens, det vill säga en serie baspar, som ger upphov till ett visst protein, genom att transkriberas till budbärar-RNA. Stor del av icke-kodande DNA transkriberas också, och har betydelse för genreglering och genuttryck. En liten del av det icke-kodande DNA:et saknar eller har okänd funktion, och kallas därför skräp-DNA.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Genom
Genterapi
Genterapi är en behandlingsform av vissa sjukdomstillstånd som går ut på att införa en eller fler nya gener till cellerna i en organism. Stora förhoppningar har lagts på området. Särskilt sjukdomar vars orsak endast beror på en enda defekt gen, som Sickle cell-anemi, cystisk fibros, metabola sjukdomar som fenylketonuri och vissa typer av hjärntumörer har ansetts vara synnerligen lämpliga som kandidater för genterapi.
Idag är framgång inom området begränsad av de metoder som existerar för att överföra de nya generna till målcellerna, respektive det slumpmässiga förfarandet när de nya generna integreras i kromosomerna. Vanligtvis används inaktiverade biologiska viruspartiklar som bärare (vektorer) av det genetiska fragmentet. Nackdelen med virus är att de dels ofta angriper alla typer av celler i människokroppen och inte enbart den typ som ska manipuleras. Dessutom kan även inaktiverade virus alstra ett mycket starkt immunsvar, vilket kan vara livshotande för individen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Genterapi
Geofysik
Geofysik är vetenskapen om fysikaliska egenskaper och fenomen hos jorden och dess omgivning. Inom geofysiken studerar man bland annat jordens magnetfält och berggrunden och de lösa avlagringarnas fysiska egenskaper så som strålning, ledningsförmåga och tyngdkraft.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Geofysik
Geografi
vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut
Geografi är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden. Ordet geografi härleds ur grekiskan, γη (ge) eller γαία (gea), vilket betyder ”jord” respektive ”jordmån”, och γραφειν (grafein), med betydelsen ”att skriva” eller ”att beskriva”.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Geografi
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter. Geologi ingår som en del inom ämnesområdet geovetenskap. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi och paleontologi. Jordens utvecklingshistoria studeras inom ämnesområdet historisk geologi. Olika bergarters åldrar kan bestämmas med hjälp av fossil (biostratigrafi) eller olika grundämnens sönderfallshastigheter (geokronologi). Utifrån dessa har ett tidsschema över jordens utveckling fastställts, en så kallad geologisk tidsskala. Den som arbetar med geologi kallas för geolog.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Geologi
Gerontologi
läran om åldrandet
Gerontologi är läran om den friska ålderdomen och har större betoning på psykologiska, sociologiska och samhällsvetenskapliga liksom humanistiska aspekter än geriatriken, som är den medicinska specialiteten rörande hälsa hos gamla människor. Båda dessa studerar hur och varför individer åldras, men ur olika aspekter. Ordet gerontologi är sammansatt av de grekiska orden geron (gamling) och logia (kunskap). Det är en relativt ung vetenskap, bara omkring 100 år gammal.[när?] Den nordiska gerontologiska föreningen (NGF) antog följande definition av gerontologin: ”Gerontologi är läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad och till individens död. Gerontologi omfattar basalbiologiska och klinisk–medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner.”
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gerontologi
Gest
Gester är ett icke-verbalt kommunikationsmedel, där kroppsdelars position och rörelser kan användas för att överföra ett budskap. Gester och kroppsspråk används ofta i kombination med tal, för att förstärka och förtydliga det verbala budskapet.
Gester utgör bland annat det huvudsakliga kommunikationsmedlet för dem som använder teckenspråk. Förenklade teckenspråk med ett fåtal tydliga gester är vanliga inom det militära, när meddelanden skall förmedlas utan att det skall höras för fienden. Handtecken används också i bullriga miljöer där talat språk är svårt att höra, till exempel på flygplatser. Gester används också i mer lättsamma sammanhang, såsom vid pantomim och när man leker charader.
Medan en gest i det dagliga språket kan vara enkel och ospecifik när den används som komplettering till talspråk för att förstärka eller förtydliga, finns det också många gester som är allmänt vedertagna och har en sådan inneboende betydelse i sig själva att de inte nödvändigtvis behöver kombineras med uttalade ord. Flera av dem listas i rutan nedan.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gest
Glädje
Glädje är ett känslotillstånd av tillfredsställdhet. När man är glad är man lycklig eller road, det är en positiv känsla. Människor uttrycker ofta glädje genom att le. Enligt svenska glädjeforskare är givandet till ens omgivning en stark anledning till glädje.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gl%C3%A4dje
Godhet
filosofiskt och religiöst begrepp
Godhet är ett filosofiskt och religiöst begrepp som är motsatsen till ondska och kan beteckna det som är moraliskt rätt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Godhet
Grundskola
En grundskola, primärskola eller primärutbildning är den skolformen där elever lär sig grundläggande kunskaper, bland annat läsande, räknelära och orienteringsämnen. Elevernas ålder, läroplan och antal skolår varierar mellan olika länder, men vanligen börjar barn i grundskolan mellan fem och sju års ålder. För att kunna utbilda sig vid sekundärskola (yrkesskola eller gymnasieskola), krävs avslutad grundskola.
Utbildning i grundskola är ofta lagstadgad i form av skolplikt. Rätten till elementär utbildning och att gå i skola nämns i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grundskola
Grupp (sociologi)
sociologi
Grupp (franskans groupe; ytterst från italienskans gruppo, ’skara’, ’hop’, ’underavdelning’) är en term som bland annat används inom samhälls- och beteendevetenskap. Där syftar ordet på (en samling) individer med något gemensamt.
Inom sociologin används termen – ofta beskrivet som socialgrupp – för en samling av individer som delar bestämda karakteristika, samverkar med varandra, accepterar förväntningar och förpliktelser som medlemmar i gruppen samt delar en gemensam identitet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grupp_(sociologi)
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser:
Allmän betydelse: Mäktig övernaturlig varelse eller kraft. Ofta föremål för tillbedjan, dyrkan och lydnad. Oändlig utan början eller slut. Inom nyandlighet ofta det samma som kosmiska mästare. Se vidare gudom.
Gud som namn: Inom många monoteistiska religioner, det vill säga religioner där man bara tror på en gud – däribland kristendomen (huvudsakligen för att hänvisa till föreställningen om treenigheten) – används ordet ”Gud” som namn på den ende gud man tror på. I denna betydelse skrivs ordet med stor bokstav.
Gud som anknytningsperson: I flera delar av världen används gud som anknytningsperson.
Funktionell betydelse: ”Gud” kan också ha funktionell betydelse, och syftar då på något objekt som ägnas religiös hängivenhet eller lydnad eller det som är viktigast i ens liv.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gud
Gymnasium
universitetsförberedande sekundärutbildning, efter avslutad grundskola
Ett gymnasium, av grekiskans gymnos, ”naken”; jämför gymnastik, var i antikens Grekland en institution för kroppslig träning, och i vissa språk används ordet fortfarande i denna betydelse.
I flera språk är det en institution för universitetsförberedande sekundärutbildning, efter avslutad grundskola. I Finland kallas en del gymnasier (fi lukio, av lukea, läsa) för lyceum. Det fanns även svenska exempel, bland annat Stockholms lyceum (1839–1975). I Sverige ersattes gymnasierna 1970 med gymnasieskolan genom Lgy 70, men ordet gymnasium används ännu idag i vardagligt tal om gymnasieskola.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gymnasium
Gynekologi
framfall
Gynekologi (från grekiskans: γυναικολόγος ”läran om kvinnan” ) är inom medicinen den specialitet som studerar sjukdomar i kvinnans könsorgan, exempelvis livmoder, slida och äggstockar. Gynekolog är en läkare med specialistutbildning inom gynekologi. Gynekologi utgör tillsammans med obstetrik verksamhetsområdet kvinnosjukvård och de flesta gynekologer är även obstetriker.