Kategorier
5G

D

Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: D

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=D&to=&namespace=0

Dagdröm

En dagdröm är en fantasi som upplevs i vaket tillstånd, till skillnad från drömmen upplevd under sömn. Dagdrömmar består oftast av trevliga tankar, förhoppningar och ambitioner.

Det finns eventuellt negativa dagdrömmar som man kan uppleva dagligen[källa behövs], det är sådana dubier som orsakats av tidigare upplevda farhågor under dagen.[källa behövs]

Det finns många olika typer av dagdrömmande. Dagdrömmande ses ofta som en lat, icke-produktiv syssla,[förklaring behövs]men dagdrömmande kan vara konstruktivt i vissa sammanhang. Det finns många exempel på människor i kreativa och konstnärliga yrken, såsom kompositörer, författare och filmskapare, som har utvecklat nya idéer genom dagdrömmar. På samma sätt har forskare, matematiker och fysiker utvecklat nya idéer genom att dagdrömma om sina ämnesområden.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dagdr%C3%B6

Dans

koordinerade kroppsrörelser som ofta är rytmiska och till musik

Dans är i grunden koordinerade kroppsrörelser, ofta rytmiska och till musik. Varje rörelse innehar möjligheten att vara en dans. Hos många naturfolk och i äldre tider har dansen varit en viktig beståndsdel i den religiösa kulten. I modern tid förekommer dans dels som konstprestation, dels som sällskapsnöje i många växlande former. Dans är ett utmärkt sätt att motionera, eftersom den ger styrka, smidighet, kroppskännedom och ökat blodflöde. I djurvärlden finns dessutom otaliga former av parningsdans som syftar till att förbereda för parning.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dans

Datavetenskap

Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska) är studiet av de teoretiska grunderna för information, beräkning och dess tillämpning, företrädesvis de som utförs av datorer med hjälp av programvara. En vetenskapsman som utövar datavetenskap kallas datorforskare (eller datavetare).

Det akademiska ämnet datavetenskap överlappar i hög grad med ämnena datateknik, datorteknik, informationsteknik (IT), systemteknik, informatik och systemvetenskap.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Datavetenskap

Datorforskare

forskare som har förvärvat kunskaper i datavetenskap, studiet av de teoretiska grunderna för information, beräkning och dess tillämpning

En datorforskare eller datavetare är en vetenskapsman som har förvärvat kunskaper i datavetenskap, studiet av de teoretiska grunder för information, beräkning och dess tillämpning.

Ett primärt mål för datorforskare är utvecklingen (och valideringen) av modeller—ofta av matematisk karaktär—för att beräkna egenskaper för datorbaserade system (processorer, program, datorer som interagera med människor, datorer som interagera med andra datorer, etc.) med ett övergripande mål om att upptäcka mönster som förbättrar prestandan (snabbare, bättre, billigare, etc.).

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Datorforskare

Deduktion

Deduktion (vetenskapliga bevis) är generellt identiskt med härledning av slutsatser från givna premisser. Deduktiva slutledningar karakteriseras av att det råder ett hypotetiskt förhållande mellan premisser och slutsats, det vill säga ett förhållande av typen: Om P, så S.

Deduktion är i formella logiska system, som satslogik och predikatlogik ett syntaktiskt begrepp, vilket betyder att det är möjligt att med slutledningsreglerna kontrollera följdriktigheten av deduktionen. Man behöver således inte känna till meningen av, utan endast relationer mellan, de ord som uppträder i premisser och slutsats.

Ett formellt deduktivt system består av ett antal axiom och minst en slutledningsregel.

Metafysiska och kunskapsteoretiska resonemang har ofta en deduktiv karaktär. Argumentationen bygger vanligen på premisser, som antas vara självklara och slutledningsregler vilka oftast inte redovisas. Detta gäller för många av de stora namnen i filosofins historia som Leibniz, Spinoza, Kant, Hegel och Schopenhauer.

Hos skolastikerna, och bland andra Descartes, betyder ordet deduktion ibland en slutledning från det allmänna till det enskilda.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Deduktion

Depression

psykiskt tillstånd

Depression eller depressionssyndrom är en psykisk sjukdom som, med psykiatrisk terminologi, ingår i de affektiva störningarna. Depressionerna kan klassificeras i någon av flera undergrupper. Vid depression finns en förhöjd risk för självmord.

Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget i psyket och bär på en känsla av sorg, detta även utan att det kan finnas en utlösande faktor eller att den utlösande faktorn inte står i rimlig proportion till känslan. Detta skiljer depression från exempelvis sorg, anpassningsstörning, utbrändhet eller vanlig ledsenhet som är enkelt att ta sig ur själv. En depression kan emellertid utlösas av svåra händelser eller stress hos en person med latent depression.

Ofta känns livet meningslöst och personen ser begränsade möjligheter att ta sig ut ur mörkret. Fenomenet har berörts i litteraturen sedan flera tusen år, ofta under beteckningen melankoli.

Depression kan utlösas av psykiska faktorer, eller uppstå som ett symptom på en annan kroppslig sjukdom (organisk psykisk störning) eller biverkning av droger eller läkemedel (drogutlöst psykisk störning) som har psykiska effekter eller biverkningar. Genetiska faktorer kan bidra till ökad risk att drabbas. Vissa grupper är mer drabbade än andra, där äldre är särskilt utsatta. Utmattningsdepression är en annan form som accepteras som diagnos i Sverige.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Depression

Didaktik

vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll

Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll, och sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras i till exempel klassrummet eller på museum. Ordet kommer av det grekiska ordet för undervisa, didaskalia. Didaktik som ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan.

Didaktiken delas in i begreppen allmän didaktik och ämnesdidaktik, till det föregående begreppet räknas allmän forskning kring didaktik, medan till det senare räknas ämnesspecifik didaktik. Ämnesspecifik didaktik kan exempelvis vara fysikens didaktik eller modersmålets didaktik.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Didaktik

Dietist

Dietist är en yrkesskyddad titel för en person som nutritionsbehandlar sjuka såväl som friska individer. Dietisten har en universitetsutbildning som bland annat omfattar ämnena biokemi, fysiologi, näringslära och dietetik. Dietisten ger bland annat kvalificerad kostrådgivning till människor som på grund av sjukdom eller av profylaktiska skäl behöver förändra sin kosthållning. Detta gäller vid sjukdomstillstånd som till exempel fetma, undernäring, cancer, ätstörning, allergi, celiaki, njursjukdom, hjärtsjukdom, diabetes, cystisk fibros, leversjukdom, mag-tarmsjukdom eller vid operativa ingrepp. Profylaktisk rådgivning ges exempelvis personer i riskzonen att utveckla diabetes, till kvinnor under graviditet och idrottsutövare. Dietisten kan även ge råd om kosthållning preventivt för friska personer utan särskilda behov. Utöver kostrådgivning kan dietisten energi- och näringsberäkna måltider såväl som enteral nutrition.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dietist

Djur

flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Djur

DNA

kemiskt ämne som bär genetisk information, arvsmassa eller genom

DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus). DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism. Dess huvudsakliga funktion är att långtidsförvara information som påverkar organismernas utveckling och funktion. DNA liknas ibland vid programkod eller ett recept, eftersom det innehåller de instruktioner som behövs för att konstruera cellernas komponenter, RNA och proteiner. De delar av DNA-molekylen som ansvarar för tillverkningen av dessa komponenter kallas gener.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/DNA

Domstol

offentlig institution för rättskipning

En domstol är en offentlig institution för rättskipning. Domstolen avgör tvister mellan två parter, beslutar om statusändringar för en eller flera personer, dömer personer för brott med mera. En domstol förutsätts normalt ha ett stort mått av självständighet i förhållande till andra offentliga organ.

Domstolarna kan delas in i nationella domstolar och internationella domstolar. De nationella har i allmänhet jurisdiktion i en viss stat medan de internationella har en vidare jurisdiktion. Vissa federala stater, till exempel USA, har delstatsdomstolar vars jurisdiktion är inom en delstat och federala domstolar som har jurisdiktion i hela landet. De internationella brottmålsdomstolarna benämns ofta tribunaler.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Domstol

Dröm

En dröm är ett förändrat medvetandetillstånd under sömn, en psykisk upplevelse, som oftast uppträder under REM-sömnen där den upplevs ha en berättande form. Mental aktivitet förekommer även under djupsömnen (slow-wave sleep), men är då nära nog statisk; det rör sig då mer om situationer än om historier. En dröm upplevs normalt sett som fullt verklig medan den pågår, men i samma ögonblick som den upphör faller den oftast i glömska. Ibland har man kvar ett svagt minne av till exempel en viss känsla man hade under drömmen. Om man väcks under själva drömsekvensen minns man oftast mer av drömmen. En ganska vanlig situation är t.ex. att man vaknar om man i drömmen upplever att man faller ner, vilket då kan kännas som att man landar i sängen.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6m

Dryck

vätska avsedd att drickas av människor

Dryck är en vätska som är avsedd att drickas. Drycker kan vara mer eller mindre törstsläckande. Den viktigaste drycken är vatten, som är livsnödvändig för alla levande organismer. En stor del av människans kropp består av vatten som är ett lösningsmedel för många ämnen i kroppen. En vuxen människa behöver omkring två liter vatten dagligen. Så gott som alla andra drycker, såsom saft, läsk, mejeridrycker och alkoholdrycker, innehåller vatten.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dryck

Dygd

moralsk positiv egenskap eller kvalitetsbedömning som anses god

Dygd (grekiska areté) betyder i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag. I dess traditionella eller klassiska bemärkelse avses med begreppet förverkligandet av en själsförmåga. Aristoteles föreställde sig att det som utmärker en människa i förhållande till andra djur är hennes rationella själ.

I bild framställs dygderna ofta som personifikationer och allegoriska figurer efter antika förlagor. Systemet med sju dygder fick under medeltiden sin motpart i sju laster, dödssynder. Jesus framställs som en dygdig person inom bibeln på grund av hans generositet.

Begreppet dygd är inte bara centralt i Europa utan också i den kinesiska etiken och moralläran, särskilt hos Konfucius och Lao Zi.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dygd