Alla sidor sv.m.wikipedia.org Visa sidor från och med: E
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=E&to=&namespace=0
Egendom
Egendom är en konkret individuellt bestämd sak som utgör den metafysiska äganderättens föremål, som ägaren besitter makt över med vissa rättsliga befogenheter reglerad genom lag, sedvanerätt eller domstolspraxis, med uteslutande av varje annan persons rättsanspråk på densamma. Äganderätten är en metafysisk rättighet till egendom vilken anses representera ett betydande kommersiellt bytesvärde, kan i allmänhet registreras hos nationell statlig myndighet (publicitetsprincipen). Fast egendom är sådant som inte kan flyttas, i huvudsak fastigheter, medan lös egendom utgörs av all annan egendom, oavsett om den är materiell eller immateriell.
Ägaren kan med stöd av sin metafysiska äganderätt företa de åtgärder och dispositioner som han finner vara lämpliga. Ägaren kan sägas ha en allmän fri förfoganderätt. Äganderätten kan dock begränsas genom sedvanerätt, avtal, domstolspraxis eller med uttryckligt stöd i lag.
Egendom representerar dels ett icke-kommersiellt bruksvärde och dels ett kommersiellt bytesvärde.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Egendom
Ekologi
Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan organismer och den miljö de lever i. Ekologin är en ung vetenskap i snabb utveckling.
Det är viktigt att hålla isär vetenskapen ekologi och värdeladdade begrepp som ’ekologisk’. Till exempel kan effekten av en stor miljökatastrof eller introduktionen av en främmande art i ett system tyckas vara en spännande händelse inom vetenskapen ekologi, medan det knappast anses önskvärt ur ett ’ekologiskt perspektiv’.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ekologi
Ekonomi
det system som faciliterar produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster inom ett givet område
Ekonomi (från klassisk grekiska oikos, ”hus” och nomos, ”lag”) är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi måste lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns. Eftersom vi lever på ett begränsat klot finns det också begränsat med naturresurser.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ekonomi
Emergens
Emergens är sådana processer där ett komplext mönster formas utifrån samspel mellan enkla strukturer eller beteenden.
Ofta kan ett system som är mycket enkelt på mikroskopisk nivå resultera i stor komplexitet på makroskopisk nivå, och man säger då att makroegenskaperna emergerar från mikroegenskaperna. Ett exempel är en finansiell marknad, där enskilda aktörers beslut och handlingar via väldefinierade handlingsmönster resulterar i en icke-trivial och oförutsägbar priskurva. Andra områden där emergens har stor betydelse är inom fysikaliska och biologiska system.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Emergens
Emotionell intelligenskvot
Emotionell intelligens (EQ, förkortning för Emotional Quotient, ”emotionell kvot”, jämför IQ, intelligenskvot) är ett mått på en persons förmåga när det gäller att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk. Ett närliggande, men inte identiskt, begrepp är social kompetens.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Emotionell_intelligenskvot
Empati
förmågan att uppleva och förstå andra kännande individers känslor
Empati (sökande till kärlek) betecknar förmågan att uppleva och förstå andra kännande individers känslor. Empatibegreppet är nära besläktat med inlevelse och medkänsla. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå en annan person utifrån personens egen uppfattning om sig själv, vare sig man håller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan eller vara likadan.
Inom empatiforskningen finns en bred konsensus om att empati är ett komplext fenomen som saknar en enkel definition. Empati studeras inom socialpsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Empati
Empirism
filosofisk lära
Empirism är en filosofisk lära som tar sin utgångspunkt i tanken att all kunskap om yttervärlden har sitt ursprung i sinnesintryck. Det enda som kan betraktas som tillförlitligt är det som kan beläggas erfarenhetsmässigt. Inom läran om vetenskaplig metod beskrivs ibland empirism som att låta erfarenhetsmässiga fakta bestämma utformningen av teorin kring ett område, vilket är en väsentligt annorlunda metod än framför allt hypotetisk deduktion. Se artikeln empiri och artikeln grundad teori.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Empirism
Endorfin
Endorfin är ett peptidhormon (opioidpeptid) som kroppen tillverkar själv av proopiomelanokortin, och som lindrar smärta. Hormonet påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Endorfin utsöndras bland annat vid skratt, stress, motion, men även av sex och förälskelse.
Endorfin anses ofta vara kroppens eget morfin, av den anledningen att ämnena, precis som morfin, heroin och andra opiater, binder till så kallade opioidreceptorer. Kemiskt är dock endorfin och morfin helt obesläktade. På samma sätt som effekten av morfin och heroin kan hämmas med hjälp av naloxon, har detta ämne samma hämmande effekt på de kroppsegna endorfinerna.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Endorfin
Entreprenör
Entreprenör är en person som tar en idé för en vara eller tjänst, reflekterar över risker och möjligheter, samlar ihop resurser, planerar och implementerar idén. Entreprenörskap är också nära sammanlänkat till begreppet innovation – ett begreppspar som har blivit alltmer använt inom såväl företagsekonomi som politik sedan 1980-talet.
Ordet kan även beteckna en person eller ett företag som utför arbeten på entreprenad, till exempel en byggentreprenad. Entreprenör kan också användas som ett begrepp för en företagsam person. Termen syftar i regel på grundaren av ett företag. I vidare bemärkelse används termen om en person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång. Entreprenörskap kan också förekomma inom befintliga företag och benämns då intraprenörskap.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Entrepren%C3%B6r
Epistemologi
filosofisk disciplin som rör läran om kunskap
Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme, ”kunskap”, ”lärande” och logia, ”lära”, av logos, ”ord”. Med ”kunskap” menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen ”A vet att p” där A är en person och p en proposition. En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap. Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den propositionella kunskapen att dominera.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Epistemologi
Erfarenhet
Erfarenhet är ett allmänt begrepp som innefattar kunskap om, färdighet i eller observation av någon händelse som tjänats genom deltagande eller utsatthet. Begreppet avser vanligen kunnande eller procedurkunskap, snarare än förslagskunskap; internutbildning snarare än boklärande. Filosofer kallar kunskap baserad på erfarenhet för ”empirisk kunskap” eller ”aposteriorisk kunskap”. Förhör om erfarenhet har en lång tradition i kontinental filosofi.
En person med stor erfarenhet inom ett visst område kallas ofta expert eller specialist.
Erfarenhet kan vara fysisk, mental, känslomässig, andlig, social eller subjektiv.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Erfarenhet
Erotica
kulturyttring med erotiskt tema
Erotica är termen för konst, litteratur och andra kulturella uttrycksformer med erotiskt tema. Med termen erotica avses sexuella skildringar som gör anspråk på högt konstnärligt värde, till skillnad från pornografi som i jämförelse anses kommersiell och stereotyp.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Erotica
Erotik
Erotik, från den grekiske guden Eros, är sexualitet som lägger tonvikten på de sinnliga, sensuella aspekterna av kärlekslivet. Konstnärliga skildringar av erotik kallas erotica.
En tidig företrädare för kunskap och sinnlighet i kärlekslivet var den nederländske läkaren Theodor Hendrik van de Velde vars bok Det fulländade äktenskapet (1926, svensk översättn. 1931) blev en stor internationell framgång. Den var en av de första handböckerna i sexuallivets fysiologi och teknik för allmänheten.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Erotik
Essens
Essens (av latinets essentia) avser i talspråk det väsentliga i något, tingets kärna, det avgörande nödvändiga. Som adjektiv eller adverb, essentiell, betyder det livsnödvändiga, till exempel essentiella aminosyror, essentiella fettsyror och andra essentiella ämnen.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Essens
Estetik
Estetik (av grekiska: αισθησις, aisthesis, förnimmelse, varseblivning), läran om förnimmandet, i synnerhet förnimmandet av det sköna, läran om det sinnliga, konstens filosofi.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Estetik
Etik
Etik (från gr. ethos, ’etos’, ’sed’) är en teoretisk och kritisk reflektion över moralen. Den är en vetenskaplig disciplin som hör hemma dels inom den praktiska filosofin (moralfilosofi), dels inom teologin (moralteologi). Som en vetenskap om moralen studerar den frågan om moraliska omdömens semantiska funktion och frågan om hur moraliska omdömen kan berättigas. Det finns även inriktningar inom filosofi som menar att filosofi inte är en vetenskap utan att det är ett eget område som är jämförbart med vetenskap. Inom vetenskap vill människan nå opersonliga universella svar, men inom filosofin menas då att svaren ofta i någon bemärkelse är personliga. Etiken behandlar också kritiskt frågorna om vad som utmärker en god handling och vad som kännetecknar en god människa. Studiet av etik brukar delas in i tre underområden: normativ etik, metaetik och tillämpad etik.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Etik
Eufori
Eufori är en stark känsla av lycka som kan förekomma vid samlag eller stark förälskelse och bland annat kan framkallas som en berusningseffekt av vissa droger, till exempel amfetamin eller ecstasy och olika opiater. Eufori förekommer vidare vid delirium, psykoser och manier. Motsatsen är dysfori.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Eufori
Eusocialitet
Eusocialitet är ett levnadssätt hos djur där de lever i ett organiserat, hierarkiskt samhälle.
Gemensamt för eusociala djur är att fortplantningen sköts av bara en eller några få individer i ett samhälle. Flertalet individer i en grupp fortplantar sig inte. Hos många eusociala djur är dessa arbetare sterila och saknar fortplantningsförmåga. Altruism – uppoffring för samhällets skull – är också viktigt.
Välkända eusociala djur är bin, getingar och myror, som alla hör till insektsordningen steklar, men det finns även ett fåtal exempel i andra djurgrupper, som till exempel kalråttan i familjen mullvadsgnagare.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Eusocialitet
Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner, exekutiva systemet eller centrala exekutiven är ett teoretiskt system som sägs kontrollera och reglera lägre kognitiva processer, som har lokaliserats till prefrontalcortex i frontalloben. Begreppet centrala exekutiven myntades av Alan Baddeley i mitten av 1980-talet och har sedan dess blivit en av psykologins mest studerade områden.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Exekutiva_funktioner
Existens
Existens (lexikaliskt: tillvaro, verklighet, befintlighet, liv; bestånd, fortvaro; uppehälle, utkomst, vara) är ett centralt begrepp inom de filosofiska områdena ontologi och metafysik som just behandlar frågor om vad som finns och vad det innebär att något finns.
I filosofins historia kan man se en grundläggande skillnad mellan ontologisk idealism och materialism. Idealister menar att verkligheten fundamentalt är i någon mening andlig (medveten, idémässig), medan materialister anser att den djupast sett är materiell (fysisk). Inom dessa huvudinriktningar finns flera olika varianter. Hos både idealister och materialister förekommer tanken att existens innebär bestämdhet. Frågan vad det betyder att något existerar (finns) är en annan än frågan hur man får kunskap om det som existerar (kunskapsteori, epistemologi).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Existens
Experiment
Ett experiment inom vetenskapen är en undersökningsmetod som används för att studera en viss variabels påverkan på en annan variabel i kausala termer. Experiment skiljer sig från andra undersökningsmetoder genom att undersökaren har en aktiv roll i att sätta igång den kausala process som är oftast att pröva en hypotes. Experiment kan utföras på flera olika undersökningsobjekt, såväl levande varelser som döda ting, och metoden har delvis olika innehåll beroende på vilket det aktuella objektet är.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Experiment
Extas
Extas (av grekiska e’kstasis, egentligen ”bortryckande från ett läge”, av e’k, ”ur, från”, och sta’sis, ”ställning”) har inom medicinen betydelsen av tillstånd i hjärnan, under vilka vissa föreställningar, mest av religiöst innehåll, så rycker själen med sig, att den liksom kommer ur sitt vanliga läge och blir mer eller mindre otillgänglig för yttervärlden.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Extas
Extraversion och introversion
grundläggande egenskaper för personligheten inom psykologi
Extraversion och introversion är grundläggande egenskaper för personligheten inom psykologi. Begreppen lanserades av Carl Gustav Jung i boken Psykologiska typer (1921). Enligt Jung är alla psykologiska sidor — tänkandet, kännandet, förnimmelsen och intuitionen — indragna i den psykiska energins flöde som antingen rör sig inåt mot det inre tanke-, känslo- och fantasilivet (introversion) eller utåt mot omvärlden med dess ting, situationer och människor (extraversion).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Extraversion_och_introversion